1515
Annons

Från skräckslagen outsider till sminkentreprenör: ”Var orolig över att inte passa in”

Aysha Jones kom till Di Gasellgalan som skräckslagen outsider, men gick därifrån som entreprenör. Hon kallar det en askungesaga, fin och smärtsam på samma gång.

”Jag var extremt nervös och orolig över att inte passa in.”

Aysha Jones, ägare av sminkbolaget Färg.
Aysha Jones, ägare av sminkbolaget Färg.Foto:Josefine Stenersen

Det var inte en bal på slottet, men väl en gala för Sveriges främsta entreprenörer i Stockholms stadshus. När Di Gasell-finalen gick av stapeln för bara några månader sedan blev den en oväntad vändpunkt för Aysha Jones från Stockholmsförorten Tensta. 

”Jag hade knappt råd med taxin dit”, säger hon.

I dag är hon ensam ägare till sminkmärket Färg och hoppas själv få stå på Gasellscenen om några år. 

Berättelsen om hur en trebarnsmamma från förorten hamnade bland näringslivets grädda startade med Caroline Farberger, då vd för Ica Försäkringar som snart blir delägare och ordförande i investeringsbolaget Wellstreet. Hon hade möjlighet att ta med sig en gäst till Di Gasell-galan och valde att ta med sig någon som annars aldrig skulle få tillträde till de rummen. Av en slump blev det Aysha Jones. Hon är född i Gambia och kom till Sverige som tvååring. Hon har gjort sig ett namn som stylist och influerare, och är initiativtagare till Black Lives Matter-rörelsen i Sverige.

”Jag var extremt nervös och orolig över att inte passa in. Det enda jag kunde påverka någorlunda var hår, smink och kläder, min hudfärg kan jag inte göra något åt. Och redan när jag kom in fick jag en klump i magen för det var så otroligt vitt, och jag vet sedan tidigare hur smärtsamt det är att vara ensam svart i vita rum. Man måste vara på sin vakt”, säger Aysha Jones.

Aysha Jones tillsammans med Caroline Farberger på Gasellfinalen 2021.
Aysha Jones tillsammans med Caroline Farberger på Gasellfinalen 2021.Foto:Amanda Lindgren

Hennes taxichaufför såg under resan hur orolig hon var och erbjöd sig att vänta utanför stadshuset en stund om hon skulle känna sig för obekväm. 

”Caroline såg det på mig flera gånger under kvällen, att jag var livrädd, men gav mig en klapp på axeln och gjorde sitt bästa för att introducera mig för alla. Människorna jag hann träffa var otroligt fina, väldigt inspirerande och lyhörda. Jag kände att de genuint ville veta mer om vad de kan göra och hur min väg har sett ut, och de gjorde det utan att få mig att känna mig utanför.”

Samtidigt blev det smärtsamt uppenbart vilka olika världar de lever i.

”En gubbe skämtade om att han hade glömt en miljon på ett konto. För mig som brukar skicka med barnen en extra macka till hungriga kompisar är det absurt.”

Aysha Jones hade inte närt några entreprenörsdrömmar förrän några månader tidigare, då hon fick frågan från sminkmärket Färgs grundare om hon ville ta över hela företaget. Då tyckte hon att frågan var ett skämt eftersom hon inte hade några pengar på kontot alls. 

”Hon tyckte att jag var rätt person och jag håller helt och hållet med henne, för jag har försökt pusha henne till olika förändringar under de år vi har haft samarbeten ihop. Men jag har ingen erfarenhet av att driva ett så stort bolag.”

Men på Di Gasell-galan berättade hon för Caroline Farberger om tankarna som oundvikligen ändå hade börjat gro. Några timmar senare, efter galans slut, blev hon presenterad för Carl-Henrik Koit, vd för Almi Företagspartner Sörmland och Almis vd Britta Burreau. På uppmaning av Caroline Farberger berättar hon om möjligheten att ta över ett av Europas första inkluderande sminkmärken. Hon fick ett visitkort och ett löfte om att ”det här ska vi lösa”.

”Det bitterljuva för mig är att jag kommer från ett område där vi får mycket löften, men de infrias sällan. Så när Carl-Henrik gav mig sitt visitkort tog jag det inte på allvar.”

Aysha Jones.
Aysha Jones.Foto:Josefine Stenersen

Men i dag är finansieringen löst och Aysha Jones är sedan slutet av februari ägare av Färg, som omsätter drygt 3 Mkr. Almi har gått in med hela köpesumman på ”några miljoner”.

”Jag gjorde bra pitchar och visade att jag har djup kunskap både om bolaget och branschen. Det är ett välskött bolag med bra marginaler. Sedan har det nog betydelse att jag är Almis idealkund: från förorten, invandrare, kvinna, driftig och med hjärtat på rätt ställe. Det jag inte kan lär jag mig och det tror jag att jag lyckades visa”, säger Aysha Jones.

Redan i januari påbörjade hon egentligen arbetet med att stöpa om företaget. Förpackningarna ska moderniseras, en ny webbshop har lanserats och målet är att bredda kundkretsen. I dag används Färgs produkter framför allt av makeupartister, men Aysha Jones mål är att ta sig in bland någon av de stora återförsäljarna, som Åhléns, Lyko eller Kicks.

”I USA upplåter de stora butikerna hyllplats åt mindre företag som ägs av svarta eller har ett mer inkluderande tänk. Jag hoppas att någon av de stora kedjorna tar ett sådant initiativ i Sverige, annars är jag beroende av människors vilja att sprida varumärket och min förmåga att behärska sociala medier. Vi kommer att satsa stenhårt på influencermarketing, men med personer som faktiskt står för någonting.”

Aysha Jones vill även instifta ett ideellt ben i företaget, Färg Foundation, bland annat för att kunna ge stipendier till unga kvinnor som behöver försörja sig under studierna. 

Hon får fortfarande nypa sig i armen med jämna mellanrum för att förstå vad som har hänt. ”Kan jag lyckas med det här så är det ett budskap till varenda svart flicka i hela Sverige att hon kan lyckas. Du behöver bara en person för att nå förändring.” 

 


Kritik mot blankningsregistret efter Di:s avslöjande

Ägardatatjänsten Holdings tycker att Finansinspektionen gör fel som inte offentliggör alla blankningar som finns registrerade hos myndigheten. 

”Som investerare antar man ju att all data som finns också är publik”, säger Carl Holfve, datachef på Holdings.

Finansinspektionen, Norrlandsgatan.
Finansinspektionen, Norrlandsgatan.Foto:Oskar Omne
Carl Holfve, datachef på Modular Finance
Carl Holfve, datachef på Modular FinanceFoto:Picasa

Blankningspositionerna i flera av landets största börsbolag är betydligt större än vad som syns i den officiella statistiken, något Di rapporterade om i lördags. Den officiella statistiken från Finansinspektionen, FI, summerar alla blankningspositioner från 0,5 procent och uppåt. Positioner på mindre än 0,5 procent syns inte. 

Men uppgifter om aggregerade blankningar över 0,1 procent går att begära ut. Di:s granskning visar då att den totala blankningsgraden i till exempel fastighetsbolaget SBB stiger från 2,1 till 10,6 procent om de inofficiella blankningspositionerna på 8,5 procent inkluderas.

Carl Holfve, datachef på ägardatatjänsten Holdings som tillhandahåller finansiell bolagsinformation, är mycket kritisk till FI.

”Som investerare antar man ju att all data som finns också är publik. Är det så att det finns massa information som man bara kommer åt genom att kontakta FI så känns det ju inte speciellt transparent”, säger han.

Carl Holfve säger att trots en 'lång dialog' med myndigheten om blankningsregistret har det aldrig framgått att den sammanlagda statistiken inte omfattas av sekretessen. Att den är möjlig att begära ut stod klart för Holdings först efter lördagens artikel i Di.

”Vi har haft en lång dialog med FI om blankningar, och om vad som går att begära ut. Dock har det tyvärr aldrig framgått att man kan få ut den här statistiken.”

FI svarar i ett mejl till Di att myndigheten fortfarande gör bedömningen att enskilda korta positioner omfattas av utrikessekretess. Finansinspektionen har valt att sekretessbelägga alla enskilda korta positioner som inte överstiger 0,5 procent av aktiekapitalet och aktörerna bakom positionerna mot bakgrund av EU:s blankningsförordning. 

Men när det kommer till den samlade blankningsgraden i ett specifikt bolag gäller inte den bedömningen.

”När det gäller aggregerade positioner gör vi en annan bedömning då det finns andra länder som också publicerar aggregerade positioner”, skriver Susanne Ellegård, biträdande chef på kapitalmarknadsrätt på FI.

Med hjälp av offentlighetsprincipen kunde Holdings tidigare begära ut både vilken aktör som låg bakom en blankning – och hur mycket som var kortat i bolaget. Men till följd av FI:s sekretessbeslut försvann möjligheten att se namnen på de aktörer som låg bakom de korta positionerna under 0,5 procent.

”Det visade sig att väldigt mycket data låg dolt i de mindre positionerna – mer än 30 gånger fler positioner. Det är tråkigt dels ur ett affärsperspektiv för oss, men även för de som använder tjänsten och alla aktieintresserade”, säger Carl Holfve på Holdings.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?