Annons

Från A-brunnar till svarta katter – han gör en djupdykning i vardagsskrocken

Skrock speglar i någon mån det samhälle vi lever i. På 1700-talet gällde det att så i månens växande fas för att säkerställa skörden skulle bli stor. I dag gör du klokast i att undvika en A-brunn om du inte vill riskera olycklig kärlek.  

”Jag ser skrocken som ett titthål in till människors farhågor och förhoppningar”, säger Fredrik Skott, vars bok ”Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” släpps i veckan.

”Skrocken återspeglar unga människors rädslor”, säger Fredrik Skott, som släpper boken ””Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” i veckan.
”Skrocken återspeglar unga människors rädslor”, säger Fredrik Skott, som släpper boken ””Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” i veckan.Foto:Patrik Olsson

Fredrik Skott gör en djupdykning i skrock och ritualer. Varför leker barn anden i glaset? Vad betyder det att gå på en avloppsbrunn? Och hur kommer det sig att svarta katter ses som otursamma? 

Fredrik Skott, som bland annat forskar i folktro, har, sedan 2019, dammsugit nätet och olika arkiv efter skrock från 1700-talet fram till i dag. Idén med boken var att undersöka hur skrocken har förändrats och vad det säger om oss människor och vår tid.

Även om föreställningarna förändras över tid lever skrockens former ofta vidare i århundraden. 

”Till exempel är det ingen slump att vi spottar när vi ser en svart katt. Även tretalets symbolik, som går tillbaka till treenigheten inom kristendomen, är något som lever kvar i vår tid”, säger Fredrik Skott.

A-brunnar är ett tydligt exempel på hur skrocken speglar samhället. Föreställningarna om dessa avloppsbrunnar täckta av en manhålslucka i gjutjärn, startade i Göteborg under 40-talet.

Under 40-talet kunde A:et betyda ”aga”, eftersom att det var ett vanligt straff på den tiden. På 70-talet ledde bland annat industrikrisen till att A:et kunde stå för ”arbetslöshet” och på 80-90-talen kunde det betyda, ”aids”, ”atombomb” eller ”anorexia”. 

”Skrocken återspeglar unga människors rädslor under den tiden. Föreställningarna är ständigt föränderliga och återspeglar tiden vi lever i”, säger Fredrik Skott. 

Boken undersöker även varför vi utför de ritualer vi gör. ‘Hur många barn får jag när jag blir stor?’ är en spådomslek som barn sysslar med, framför allt unga flickor. Eftersom att antalet stenar som stannar i handen varierar från gång till gång läggs det inte någon vikt vid själva spådomen. Istället kan leken ses som en insocialisering i kvinnorollen – den betonar vikten av att få barn, enligt Fredrik Skott.

Är du själv skrockfull? 

”Det är lite min poäng med boken: det är vi alla på något sätt. Sedan är frågan om skrock är något man tror på eller inte.

Fredrik Skott använder hellre ordet halvtro för att markera att många visserligen intellektuellt sett förkastar föreställningar som att lägga nycklarna på bordet men sedan ändå inte gör det. Graden av tro varierar också från gång till gång. 

Han drar en anekdot från ett tillfälle när han råkade krossa sin rakspegel dagarna innan han skulle disputera, alltså försvara sin doktorsavhandling. Nervositeten inför disputationen gjorde handlingen betydelsefull. 

”När mycket står på spel som man inte kan kontrollera aktualiseras skrocken.”

Lyckligtvis gick det vägen för Fredrik Skott trots den krossade spegeln. 

Populärkultur och media gör också sitt för att inte bara aktualisera utan också förändra skrock, exempelvis filmer som ”Fredag den 13:e”. A-brunnen fick stor spridning i Sverige på 90-talet via filmen ”Fucking Åmål” och brunnslocken har i dag fått nya betydelser.

Samtidigt som skrocken förändras för att spegla samhället så tillkommer det ständigt nya variationer. Ett exempel är den digitala klockan. 

”Om siffrorna visar fyra likadana siffror får man önska sig något”, säger Fredrik Skott.

Boken diskuterar även det övernaturliga och redogör bland annat för att 21 procent av de tillfrågade i en Sifo-undersökning 2012 ansåg att påståendet ”Det förekommer att människor går igen” stämde helt eller ganska bra. 

”Intresset för det övernaturliga har växt den senaste tiden. Det finns en öppenhet att prata om det övernaturliga på ett annat sätt i dag”, säger Fredrik Skott.

Författaren hoppas boken kommer att uppskattas av alla som är intresserad av vår tids vardagsskrock, föreställningarnas bakgrund och förändring över tid. 

”Vem vill inte veta varför vi blåser ut ljus på födelsedagstårtan?”, säger Fredrik Skott.

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera