1515

Från A-brunnar till svarta katter – han gör en djupdykning i vardagsskrocken

Skrock speglar i någon mån det samhälle vi lever i. På 1700-talet gällde det att så i månens växande fas för att säkerställa skörden skulle bli stor. I dag gör du klokast i att undvika en A-brunn om du inte vill riskera olycklig kärlek.  

”Jag ser skrocken som ett titthål in till människors farhågor och förhoppningar”, säger Fredrik Skott, vars bok ”Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” släpps i veckan.

”Skrocken återspeglar unga människors rädslor”, säger Fredrik Skott, som släpper boken ””Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” i veckan.
”Skrocken återspeglar unga människors rädslor”, säger Fredrik Skott, som släpper boken ””Vardagsskrock – från abrakadabra till önskebrunn” i veckan.Foto:Patrik Olsson

Fredrik Skott gör en djupdykning i skrock och ritualer. Varför leker barn anden i glaset? Vad betyder det att gå på en avloppsbrunn? Och hur kommer det sig att svarta katter ses som otursamma? 

Fredrik Skott, som bland annat forskar i folktro, har, sedan 2019, dammsugit nätet och olika arkiv efter skrock från 1700-talet fram till i dag. Idén med boken var att undersöka hur skrocken har förändrats och vad det säger om oss människor och vår tid.

Även om föreställningarna förändras över tid lever skrockens former ofta vidare i århundraden. 

”Till exempel är det ingen slump att vi spottar när vi ser en svart katt. Även tretalets symbolik, som går tillbaka till treenigheten inom kristendomen, är något som lever kvar i vår tid”, säger Fredrik Skott.

A-brunnar är ett tydligt exempel på hur skrocken speglar samhället. Föreställningarna om dessa avloppsbrunnar täckta av en manhålslucka i gjutjärn, startade i Göteborg under 40-talet.

Under 40-talet kunde A:et betyda ”aga”, eftersom att det var ett vanligt straff på den tiden. På 70-talet ledde bland annat industrikrisen till att A:et kunde stå för ”arbetslöshet” och på 80-90-talen kunde det betyda, ”aids”, ”atombomb” eller ”anorexia”. 

”Skrocken återspeglar unga människors rädslor under den tiden. Föreställningarna är ständigt föränderliga och återspeglar tiden vi lever i”, säger Fredrik Skott. 

Boken undersöker även varför vi utför de ritualer vi gör. ‘Hur många barn får jag när jag blir stor?’ är en spådomslek som barn sysslar med, framför allt unga flickor. Eftersom att antalet stenar som stannar i handen varierar från gång till gång läggs det inte någon vikt vid själva spådomen. Istället kan leken ses som en insocialisering i kvinnorollen – den betonar vikten av att få barn, enligt Fredrik Skott.

Är du själv skrockfull? 

”Det är lite min poäng med boken: det är vi alla på något sätt. Sedan är frågan om skrock är något man tror på eller inte.

Fredrik Skott använder hellre ordet halvtro för att markera att många visserligen intellektuellt sett förkastar föreställningar som att lägga nycklarna på bordet men sedan ändå inte gör det. Graden av tro varierar också från gång till gång. 

Han drar en anekdot från ett tillfälle när han råkade krossa sin rakspegel dagarna innan han skulle disputera, alltså försvara sin doktorsavhandling. Nervositeten inför disputationen gjorde handlingen betydelsefull. 

”När mycket står på spel som man inte kan kontrollera aktualiseras skrocken.”

Lyckligtvis gick det vägen för Fredrik Skott trots den krossade spegeln. 

Populärkultur och media gör också sitt för att inte bara aktualisera utan också förändra skrock, exempelvis filmer som ”Fredag den 13:e”. A-brunnen fick stor spridning i Sverige på 90-talet via filmen ”Fucking Åmål” och brunnslocken har i dag fått nya betydelser.

Samtidigt som skrocken förändras för att spegla samhället så tillkommer det ständigt nya variationer. Ett exempel är den digitala klockan. 

”Om siffrorna visar fyra likadana siffror får man önska sig något”, säger Fredrik Skott.

Boken diskuterar även det övernaturliga och redogör bland annat för att 21 procent av de tillfrågade i en Sifo-undersökning 2012 ansåg att påståendet ”Det förekommer att människor går igen” stämde helt eller ganska bra. 

”Intresset för det övernaturliga har växt den senaste tiden. Det finns en öppenhet att prata om det övernaturliga på ett annat sätt i dag”, säger Fredrik Skott.

Författaren hoppas boken kommer att uppskattas av alla som är intresserad av vår tids vardagsskrock, föreställningarnas bakgrund och förändring över tid. 

”Vem vill inte veta varför vi blåser ut ljus på födelsedagstårtan?”, säger Fredrik Skott.

 

 


Innehåll från BillogramAnnons

Hur kunder betalar har stor inverkan på företags kundförluster

För Telenors uppstickare – Vimla inom telekom och Ownit inom bredband – har användarvänligheten alltid varit ett viktigt fokus och därför bytte båda företagen till en ny helhetslösning för fakturering och betalningar via Billogram. Förhoppningen innan bytet var att få till smidigare processer och förbättra kundupplevelsen, men efteråt blev flytten av kunder till automatiska betalsätt ett minst lika uppskattat resultat.

Läs mer om lösningen

Förutom det kostsamma manuella arbetet med att skicka tiotusentals fakturor i tid, drogs både Vimla och Ownit med en hel del tekniska utmaningar rörande betalprocessen. Därtill kom hanteringen av stora mängder betalningsrelaterade kundtjänstärenden.

Med bytet till en digital betallösning kunde många faktorer, som tidigare orsakat missnöje och missförstånd för kunderna, designas bort. När olika processer automatiserades och slutkunden fick tillgång till fler och enklare betalsätt lyckades Vimla reducera sina kundtjänstärenden med över 40 procent de första 6 månaderna. Antalet kunder som betalar i tid har också ökat med 14 procent sedan övergången till Billogram.

Andra, viktiga effekter återfanns i kundernas vilja att anamma automatiska betalningssätt, såsom autogiro och direktbetalningar. Här erbjuder Billogram enkla verktyg för effektiv konvertering som lett till att båda företagen upplevt markanta ökningar på 100 procent (Vimla på 2 år) respektive 53 procent (Ownit efter 1 år) från bytet till ny fakturalösning och fram till idag. De automatiska betalsätten innebär stora fördelar – förbättrat kassaflöde och reducerad risk för felbetalningar och kundtapp.

Läs mer om Vimla och Ownits val av Billogram som partner

Genom att närmare studera Vimlas resultat kunde Billogram konstatera att risken för kundtapp är hälften så stor vid automatiska betalningar. Samtidigt kunde man se att risken för kundtapp är nästan tre gånger så stor för kunder som missar sin betalning än för dem som betalar i tid. För kunder som får en påminnelse är risken för kundtapp hela sex gånger så hög.

Datainsikterna baseras på AI-teknologi och ligger till grund för hur Billogram utvecklar sin produkt. Tekniken används för att skapa en bättre betalningsupplevelse för slutkunden. Ett viktigt fokus då betalningen i många fall är den mest förekommande och viktigaste interaktionen mellan kund och företag.

– Det finns en enorm potential i att omvandla betalningstillfället från transaktion till något som kan stärka och bygga långsiktiga kundrelationer. Samtidigt effektiviseras processer och kunden får en smidigare upplevelse, säger Fredrik Runéus, kundansvarig på Billogram.

Genom tydliga sammanställningar av resultatet får Billograms kunder en konkret bild av fördelarna med att använda plattformen – något som ofta innebär att de ångrar att de inte tog steget tidigare. Särskilt med tanke på hur snabbt det går att genomföra.

– Vår integrationsprocess skiljer oss från mer tungrodda lösningar. Vi har sett exempel där det totalt sett bara krävts 45 projekttimmar för kunden att implementera lösningen. På ett snabbt och smidigt sätt kan vi hjälpa våra kunder att addera modern och avancerad funktionalitet som ger slutkunderna ökad valfrihet och en bättre kundupplevelse. Det blir en win-win för båda parter, avslutar Fredrik.

Kontakta Billogram för att ta reda på mer om deras lösning

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?