Framtidens textilindustri en utmaning: ”Apelsinskal jätteintressant”

Om bara trettio år kan det bli skralt med fibertillgången i textilindustrin. Men ingen ska behöva gå naken. En ny rapport pekar ut handlingsplaner på flera områden. Vad sägs till exempel om en kjol gjord av apelsinskal? 

Enligt en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) står textilindustrin inför en enorm hållbarhetsutmaning.
Enligt en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) står textilindustrin inför en enorm hållbarhetsutmaning.Foto:Pressbild.

Enligt en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) står textilindustrin inför en enorm hållbarhetsutmaning. Modeindustrin står för 4 procent av världshandeln. Samtidigt står den globala kläd- och skoproduktionen för 8 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Vid sidan om klimatpåverkan, utgör vattenanvändningen och kemikalieutsläpp stora problem. 

Därför har IVA tagit fram en handlingsplan för en övergång till en cirkulär modell. 

”Vi ser att fiberbehovet kommer att öka med 1,5 till tre gånger de närmaste 30 åren. Även om vi i västvärlden troligtvis kommer att minska vår textilkonsumtion så finns det många tillväxtmarknader där behoven kommer att öka när man får bättre ekonomiska villkor. Dessutom ökar befolkningen”, säger rapportförfattaren Elin Larsson, som tidigare arbetat som hållbarhetschef på Filippa K och nu driver företaget Elco som hjälper företag att ställa om till en cirkulär ekonomi. 

Förslagen i rapporten handlar dels om att hushålla med resurserna. Den största miljövinsten kan göras genom att se till att textilierna helt enkelt används längre. 

”Använder man plaggen dubbelt så lång tid så minskar miljöpåverkan med nästan hälften.” 

Men att samla in dem och återvinna dem, något som sker i mycket begränsad skala i dag, är också ett viktigt steg. I dag finns flera projekt för att utveckla helt nya material, men genom samarbete med andra branscher skulle resurseffektiviteten kunna förbättras ytterligare. 

”Man måste titta på hur man optimerar värdet i de material som finns. Då kan man inte bara rikta in sig på att sluta det textila flödet. Det finns avfall i andra industrier som skulle kunna bli textilier, liksom att gamla kläder kanske inte alltid ska återvinnas till ny textil, utan kan bli komponenter till andra produkter”, säger Elin Larsson. 

Redan nu görs polyester av PET-flaskor, men med mer forskning kanske även annan plast kan bli kläder. Viskos görs i dag av bland annat av skogsråvara, men även jordbruksavfall är en intressant råvara för textilindustrin, tror Elin Larsson. 

”Spill, som apelsinskal, är jätteintressant.”

Vad krävs för att få ett sådant återvinningsflöde att fungera?

”I längden är det globala initiativ som krävs, men jag tror att vi kan börja inom Sverige för att sedan låta det utvecklas vidare”. 

Klart är i alla fall vi i Sverige måste börja samla in uttjänta kläder i större skala. Redan om fem år ska ett EU-direktiv implementeras, som ställer krav på att textilier ska separeras från hushållsavfall. 

Ett problem för svenska klädföretag är de inte äger sin egen produktion, och därmed har svårt att påverka utsläppen. Men redan i designen borde klädföretagen tänka på hur plaggen kan återvinnas eller göras om för att tjäna ett nytt syfte. 

”Sedan måste man se över affärsmodellerna, så att kunderna kan uppdatera sin garderob på ett mer hållbart sätt”, säger Elin Larsson. 

När branschen nu ställer om kommer en del helt nya företag in på marknaden och erbjuder ny teknik och nya affärsmodeller. 

”Sedan börjar även stora aktörer att testa nya fibrer och nya affärsmodeller”. 

Ett problem när det gäller finansiering är dock något som beskrivs som ”dödens dal”. För innovationer i labbskala är det ofta lätt att hitta finansiering genom statliga initiativ eller affärsänglar. Pengarna som behövs för kommersialisering är betydligt svårare att skaka fram. Här ser rapportförfattarna behovet av någon form av kreditnämnd, lik Exportkreditnämnden, för hållbara affärslösningar. 

 

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?