Frågorna som du inte ska svara på under intervjun

Det finns diskussionsämnen som arbetsgivare bör undvika att initiera under anställningsintervjun. Men samtidigt är svårt för arbetssökande att helt och hållet freda sig från irrelevanta frågor, menar fackförbunden. Di har kartlagt vilka lagar och gråzoner som gäller under arbetsintervjuer.

Bild:Colourbox

Som arbetssökande kan det vara svårt att känna till sina rättigheter på anställningsintervjun. De allra flesta strävar troligtvis efter att vara arbetsgivaren till lags genom att svara på samtliga frågor och vara så öppen så möjligt, på gott och ont.

Men det finns faktiskt frågor som enligt diskrimineringslagen inte borde ställas under en intervju. Det handlar om spörsmål kring bland annat kön, sexuell läggning, religionstillhörighet, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättningar.

”Man får inte grunda ett anställningsbeslut på dessa omständigheter. Det är en begränsning som finns. Annars har alla privata arbetsgivare fri anställningsrätt och de behöver inte ens välja den som är bäst kvalificerad baserat på meriter”, säger Lise Donovan, chefsjurist på akademikerförbundet TCO.

Inte heller frågor om en pågående eller planerad gravididet får, enligt ett beslut från EU-domstolen, ligga till grund för ett beslut om anställning.  

Därför bör man som arbetsgivare undvika att ställa öppna frågor som kan leda till att överskottsinformation kring det diskrimineringsgrundande kommer upp till ytan, menar Lise Donovan. Det kan handla om att den sökandes sexuella läggning eller religiösa tillhörighet oavsiktligt avslöjas.

”Ett tips till arbetsgivarna är att under samtalet inte röra sig i de häraden som kan vara svåra att freda sig från senare. Risken finns alltid att den arbetssökande sedan kan uppfatta att det var det som låg till grund för beslutet att inte anställa. I slutändan ligger bevisbördan på arbetsgivaren att det inte handlade om diskriminering.”

Men det finns samtidigt en del gråzoner. Akademikerförbundet Saco vittnar om att frågor som handlar om politisk tillhörighet, fackanslutning och personlig hälsa blivit allt mer förekommande. Denna utveckling ogillas av förbundet – även om det enligt lagen är fritt fram för arbetsgivarna att intressera sig för dessa ämnen under intervjun.

”Gränsen mellan privatlivet och arbetslivet har blivit mer flytande. Det handlar framförallt om hälsområdet, där vi ser hur arbetsgivare lägger allt större vikt på hur de anställda sköter sin personliga träning. Det tycker vi inte är okej”, säger Thomas Jartsell, pressansvarig på Saco.

Intresset för den arbetssökandes privatekonomi, exempelvis skulder, och förekomst i belastningsregistret har också växt. Det förfasar den fackliga organisationen LO.

”Förutom när det finns regler som kräver det tycker vi det är fel att arbetsgivaren ber om utdrag från polisen, Försäkringskassan eller Skatteverket. Då hamnar man ju till slut i ett samhälle där bara felfria människor platsar”, säger Sofie Rehnström, jurist på förbundet.

Samtidigt menar de olika fackförbunden att det är svårt att peka på vilka frågor man som arbetssökande ska undvika eller vägra att svara på. 

”Man befinner sig i en utsatt situation på en arbetsintervju. Det är svårt att inte svara på frågor man egentligen tycker är irrelevanta i rädsla över att inte få jobbet. Det är ett maktspel”‚ säger Sofie Rehnström på LO.

TCO:s chefsjurist Lise Donovan tycker att arbetssökande i regel ska vara ärliga. 

”Man ska undvika att ljuga. Det är typiskt sett en väldigt dålig början på en anställning och kan i värsta fall leda till att anställningen hävs”, konstaterar hon.

https://infogr.am/e9d4f599-f53f-4a4a-88aa-ecf23ac1e223


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?