1515
Annons

Frågan vi måste ställa oss mer än någonsin: Vad är Kina?

”Är Kina kommunistiskt eller kapitalistiskt – eller någonstans mittemellan?”

Så inleder Dagens industris korrespondent i Hongkong Johan Nylander sin text i Dagens industris Kina-special. Ganska snabbt kommer den som sätter sig och funderar över frågeställningen fram till att verkligheten inte är så enkel.

Kinas högsta ledare Xi Jinping.
Kinas högsta ledare Xi Jinping.Foto:Junge, Heiko/Aung Shine Oo

Men även om världen oftast är komplicerad behöver investerare, företagare eller allmänt samhällsintresserade mer än någonsin ställa sig frågan: Vad är Kina?

På det makroekonomiska planet tonar den kinesiska ekonomin upp som ostoppbar och det stora landet i öst utmanar på allvar USA om världsherraväldet. 

Samtidigt blir kinesiska bolag politiskt sprängstoff både på det internationella planet, som i handelskriget mellan USA och landets färska president Joe Biden och Kinas högsta ledare Xi Jinping, och på det nationella svenska planet som till exempel bannlysningen av Huawei vid de svenska 5g-auktionerna.

I det svenska näringslivet är det kinesiska inflytandet redan enormt genom bland annat ägande i Volvo Cars VOLCAR B -0,07% Dagens utveckling och AB Volvo VOLV B +0,19% Dagens utveckling , men också för maktsfärer som till exempel Wallenberg vars bolag har en mycket stor exponering mot Kina.

Samtidigt har Kina seglat upp som en av Sveriges allra viktigaste handelspartners. I år närmar sig exporten till Kina 100 miljarder kronor per år, vilket är en dubblering från 2015.

I dag på inledningen till det kinesiska nyåret, sätter Dagens industri fullt fokus på att beskriva Kina ur perspektivet investeringar, handel och politik. Vi vill också guida er läsare till Kina ur ett företagarperspektiv.

Svenska företag och investerare behöver också förhålla sig till Kina som en enpartistat med ett kommunistparti som regerar utanför de demokratiska modellerna vi förespråkar. Är affärer med en sådan regim vägen fram till förändring eller ett sätt att legitimera den kinesiska modellen?

Det nya året, Oxens år, sägs borga för stabilitet och våghalsiga bedömare sticker ut hakan och lovar att detta talar för en uppgång på börserna.

Hur det det än blir med det vill Di med det här specialnumret guida våra läsare till en större förståelse för kraften i Kina och hur det påverkar oss som beslutsfattare, företagare och placerare.

Nyttig läsning!

Peter Fellman

EU enas om motåtgärder mot utländskt statsstöd

EU inför motåtgärder mot utländska företag som konkurrerar med hjälp av statsstöd. Udden anses bland annat riktad mot kinesiska företag.

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Förhandlare från Europaparlamentet och EU-länderna enades på torsdagskvällen om ny lagstiftning.

Kommissionen får rätt att undersöka och åtgärda statliga stöd till utländska företag som vinner fördelar genom statsstöd till exempel inom offentlig upphandling.

”Det här är rättvisa. Vi kontrollerar statsstöd i EU. Nu vill vi se till att EU-företag inte undergrävs av utländska statsstöd”, skrev kommissionens vice ordförande för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, på Twitter. 

Företag och intresserade parter kan tillhandahålla information till kommissionen.

Inga länder nämns men lagen anses främst riktad mot kinesiska företag som tar emot olika former av stöd från den kinesiska staten. Det kan röra sig om kapitalinjektioner, fördelaktiga lån, skatterabatter och efterskänkning av skulder.

Hittills har bara EU-företag varit tvungna att följa EU:s regler för statsstöd. Inga motsvarande regler har funnits för utländska företag.

”Målet är att få stopp på det regellösa tillståndet då europeiska företag kämpar mot subventionerade utländska företag på den inre marknaden”, sa en av Europaparlamentets förhandlare, den luxemburgiske kristdemokraten Christophe Hansen.

EU vill också förbättra reglerna i världshandelsorganisationen WTO för att begränsa statsstöd.

Den europeiska näringslivsorganisationen Business Europe, där Svenskt Näringsliv ingår, välkomnade överenskommelsen.

”Vi måste nu se till att förordningen implementeras så att den effektivt åtgärdar de mest snedvridande utländska subsidierna samtidigt som den minimerar den administrativa bördan”, sa Business Europes generaldirektör Markus Beyrer i ett uttalande.

Uppgörelsen måste nu godkännas av hela Europaparlamentet och alla EU-länder i ministerrådet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera