1515
Annons

Fortsatt torskstopp i östra Östersjön

Torskfisket i östra Östersjön blir i princip noll även nästa år, sedan EU-kommissionen fått igenom sitt fiskestopp.

”Över förväntan”, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Som vanligt och som väntat tog det rejält med tid för EU-ländernas fiskeministrar när man skulle enas om de totala fångstkvoterna för Östersjön år 2020.

Först strax efter midnatt var alla siffror i hamn.

”Vi har kommit fram till ett resultat över förväntan, i mitt tycke. Jag gick in i förhandlingarna med ambitionen att vi skulle få resultat så nära kommissionens förslag som möjligt. Vi landade inte exakt där, vilket jag inte hade förväntat mig, men resultatet är bra, säger landsbygdsministern som hade velat se en större minskning.”

Torskfisket i östra Östersjön har i år akut stoppats på grund av oro för fiskens framtid. Det stoppet fortsätter nu under nästa år, då endast 2 000 ton som bifångst kommer att accepteras. För de västra delarna av Östersjön hade Sverige och EU-kommissionen hoppats på minus 68 procent, vilket nu uppgraderades en aning till minus 60.

”Det är god säkerhetsmarginal”, konstaterar Nilsson.

Även EU:s fiskekommissionär Karmenu Vella är nöjd.

”Vi har tagit några svåra, men väldigt behövliga beslut. Många fiskebestånd i Östersjön är i ett alarmerande läge. Det fanns en bred enighet runt bordet om att om vi inte hanterar grundorsakerna till den här oroande situationen så kommer både naturen och fiskenäringen att förlora”, säger Vella på en nattlig presskonferens i Luxemburg.

Det som ministrarna inte kunde enas om var de nya kontrollkrav som kommissionen velat införa, för att bättre övervaka vad som verkligen tas upp. De kraven och den diskussionen får nu vänta till senare.

”Man ansåg att man inte kunde komma överens. Det största skälet till det, som jag uppfattar det, var den korta period som man hade haft på sig att lösa ut det till i januari”, säger Nilsson.

Totalt sett är landsbygdsministern nöjd med resultaten.

”Alla förslag ligger inom ramen av det som har varit Internationella havsforskningsrådets rekommendationer, med råge. Så det här är ett bra förslag utifrån att man vill säkerställa ett hållbart fiske som medger att vi ska kunna fiska i våra vatten även i framtiden”, säger Jennie Nilsson i Luxemburg.

Trots sänkta fiskekvoter är miljöorganisationer, som hade hoppats på ett totalstopp för bland annat torsk och sill i vissa delar av Östersjön, inte nöjda.

”Det är upprörande att EU:s fiskeministrar, trots att det finns en juridiskt bindande tidsfrist för att stoppa överfiske för allt fiskebestånd till 2020, har fastställt fem av tio fiskekvoter i Östersjön för 2020 som överstiger de hållbara fiskenivåerna”, säger Andrea Ripol från paraplyorganisationen Seas at risk i ett uttalande.

”Beståndet av torsk från östra Östersjön och sill från västra Östersjön är i ett kritiskt tillstånd och närapå uttömda. Enligt vetenskaplig inrådan bör fiskekvoten för dessa bestånd vara noll, vilket innebär att inte en enda torsk från östra Östersjön eller en enda sill från västra Östersjön bör tas upp”, säger Ottilia Thoreson från Världsnaturfonden WWF.


Regeringen synar Klarna – vill förändra EU-regler

Regeringen vill att högriskbanker som Klarna ska betala mer för att omfattas av insättningsgarantin.

”Min utgångspunkt att vi ska sträva efter ett mer riskdifferentierat system”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Foto:Jonas Eng

Det har varit en turbulent vecka för den svenska banken och betaljätten Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski. Årets första kvartal slutade med en förlust på 2,5 miljarder kronor samtidigt som ett sparpaket ska minska antalet anställda med 10 procent.

Nu meddelar dessutom regeringen att den vill se förändringar av det regelverk som styr avgifterna till insättningsgarantin, vilket skulle leda till öka kostnader för banker med hög risknivå – exempelvis Klarna.

Alla svenska banker omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar kundernas inlånade pengar i den händelse banken går under. Därmed behöver kunderna – i alla fall de med mindre än en miljon på kontot – inte oroa sig för bankens överlevnad samtidigt som banken får till tillgång till statligt garanterad finansiering.

Systemet kan liknas vid en försäkringslösning, förutom i relationen mellan premiens storlek och den risk som individen tillför kollektivet. 

2020 beslutades en förändring av de avgifter som bankerna betalar för insättningsgarantin som innebar att avgiftens storlek i högre grad återspeglar risknivån i den enskilda banken. Tidigare var den högsta avgiften 2,6 gånger högre än den lägsta, men nu är den 4 gånger högre. 

Målsättningen med förändringen var ”att öka institutens incitament för minskat risktagande”, som Riksgälden skriver i sin beslutspromemoria.

Klarna är i dag en av Sveriges största banker med 60 miljarder kronor inlånat från allmänheten. Det är också Sveriges minst lönsamma bank med nästan 10 miljarder kronor i redovisade förluster sedan 2021. Kreditförlustnivån – ett mått på tillgångskvaliteten – låg i fjol på 7,3 procent av utlåningen. 

Så sent som för några veckor sedan beskrev FI Klarnas risknivå som ”hög”. I fjol ville myndigheten öka kapitalkraven på Klarna kraftigt, men beslutet överklagades varför frågan nu ligger hos förvaltningsrätten.

Klarnas svaga lönsamhet och höga risknivå är i hög krad en konsekvens av bankens expansionsstrategi, och det finns inget som tyder på att Klarnas riskaptit minskat på grund av de förändrade avgifterna till insättningsgarantin. Förlusterna ökade tvärtom kraftigt mellan 2020 och 2021.

Riksgälden har dock nått vägs ände vad gäller att höja avgifterna för banker med högst risknivå. EU:s regelverk sätter stopp.

”Givet detta regelverk har Riksgälden nog utnyttjat de möjligheter som finns till fullo”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Regeringen vill därför se en förändring av EU:s regler, och enligt finansmarknadsministern kan det ske i kommissionens kommande översyn av krishanteringsregelverket.

”I sådana fall är det min och regeringens uppfattning att vi bör sträva efter ett mer riskdifferentierat system med en högre grad av försäkringsmässighet”, säger han.

Anser du att den avgift som Klarna betalar i dag återspeglar risknivån i banken och de kostnader som banken riskerar att belasta garantisystemet med?

”Riksgälden har utnyttjat de frihetsgrader som finns enligt det regelverk vi har och därutöver försöker Finansinspektionen genom sina förhållningsorder begränsa den risk Klarna tar. Jag uppfattar att båda myndigheterna har varit väldigt aktiva i det här fallet för att begränsa risktagandet.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?