1515
Annons

Fortsatt ovisst om kanslerfrågan i Tyskland

Det maktbärande partiet CDU ställer sig bakom den egna partiledaren Armin Laschet att bli förbundskanslerkandidat i nästa tyska val.

Men utmanaren Markus Söder från systerpartiet CSU i Bayern ger inte upp maktkampen.

CDU:s partiledare Armin Laschet.
CDU:s partiledare Armin Laschet.Foto:Michael Kappeler

Mindre än ett halvår före det tyska parlamentsvalet står den största partiunionen inför en ovanlig och uppslitande maktkamp.

Förbundskansler Angela Merkel har redan lämnat över partiordförandeskapet i kristdemokraterna CDU. Nästa fråga är vem som ska ställa upp som den kristdemokratiska unionen CDU/CSU:s kandidat i valet i höst. 

Frågan existerar vanligtvis inte, då det mindre systerpartiet CSU i förbundslandet Bayern inte brukar utmana det nationella CDU om en förbundskanslerpost.

Men CSU drivande partiledare Markus Söder driver frågan kanslerposten så långt han kan.

På måndagsförmiddagen meddelade CDU:s ledning efter överläggningar att man står bakom sin egen allt mer ifrågasatta ordförande, i stället för att släppa fram Söder.

Men svaret från Bayern var medvetet avvaktande och utmanaren Söder vägrade slänga in handduken.

”Jag tror att vi kommer att ha nått en punkt då vi kan fatta ett beslut denna vecka”, sade Söder på en presskonferens i Bayerns huvudstad München. 

Söder sade också att han och Laschet ska diskutera hur de konservativa systerpartierna ska lösa frågan om kanslerkandidaturen, skriver tidningen Frankfurter Allgemeine. 

Frågan kan avgöras av den kristdemokratiska gruppen i förbundsdagen, där allt fler CDU-ledamöter ser positivt på att släppa fram bayraren Söder.

Partidistriktet i Berlin har till exempel tagit ställning för Söder.

Söder själv betonade i en intervju med public service-bolaget ARD på söndagskvällen vikten av enighet.

”Vi vill inte ha någon splittrad, utan en enad union.”

Besked om Cecilia Skingsleys ersättare dröjer

Beskedet om vem som ersätter Cecilia Skingsley i Riksbankens direktion dröjer, trots att en hektisk beslutsperiod väntar med fler troliga räntehöjningar.

”Ni kommer att få besked den 2 september, då fullmäktige sammanträder, om vi har en ersättare eller inte”, säger Susanne Eberstein (S), ordförande i riksbanksfullmäktige.

Cecilia Skingsley.
Cecilia Skingsley.Foto:TT, Joey Abrait

Riksbankschef Stefan Ingves kommer att lämna sin roll vid årsskiftet och ersätts då av Finansinspektionens nuvarande generaldirektör Erik Thedéen. Men en annan tung roll i direktionen kommer snart att vara vakant, då förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley lämnar för ett chefsjobb på den internationella centralbanksorganisationen BIS.

Riksbankschef Stefan Ingves (till vänster) lämnar sin post och Finansinspektionens nuvarande generaldirektör Erik Thedéen tar över.
Riksbankschef Stefan Ingves (till vänster) lämnar sin post och Finansinspektionens nuvarande generaldirektör Erik Thedéen tar över.Foto:Jesper Frisk, Pontus Lundahl/TT

När Riksbankens direktion senast sammanträdde i slutet av juni, där det beslutades att styrräntan ska höjas med 50 punkter till 0,75 procent, blev Cecilia Skingsley avtackad av sina kollegor även om hon formellt sett lämnar sin tjänst den 15 augusti.

Susanne Eberstein (S), ordförande i det politiskit tillsatta riksbanksfullmäktige som utser direktionsledamöterna, väljer att vara fåordig om hur rekryteringsprocessen fortskrider.

”Nej, jag har inget att säga. Ni kommer att få besked den 2 september, då fullmäktige sammanträder, om vi har en ersättare eller inte”, säger hon kortfattat när Di ringer upp.

Susanne Eberstein (S), ordförande för riksbanksfullmäktige.
Susanne Eberstein (S), ordförande för riksbanksfullmäktige.Foto:Joey Abrait

Riksbankens direktion håller sitt första sammanträde efter sommaren den 13 september. Knappt en vecka senare, den 19 september, sker årets fjärde av totalt fem penningpolitiska möten. Då väntas Riksbanken höja styrräntan ytterligare – och det rejält, kanske med så mycket som 0,5 eller 0,75 procent enligt en del prognoser.

Till saken hör att Sverige är på väg att få en ny riksbankslag, som bland annat innebär att antalet ledamöter i direktionen ska minskas från sex till fem. Riksdagen har delvis redan sagt ja till den nya lagen, men en andra omröstning sker efter valet i september eftersom det handlar om en grundlagsändring och skulle kunna träda i kraft 1 januari 2023. Däremot skulle direktionen få bestå av sex ledamöter under en övergångsperiod fram till 2028.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera