Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Fortsatt elbrist och skyhöga elpriser hotar jobben i Skåne

Skånska företag får inte tillgång till all el som de behöver, och den el som de får tvingas de betala ett kraftigt överpris för. Det är effekten av den fortsatta turbulensen på elmarknaden som får Sydsvenska handelskammaren att se rött.

Foto:Johan Nilsson / TT, Johan Nilsson / TT

De senaste åren har företag och intresseorganisationer pekat på en akut elbrist i södra Sverige. Men trots återkommande och högljudda nödrop svajar fortfarande det svenska elsystemet.

Som lök på laxen har det även varit ett ovanligt turbulent halvår på elmarknaden. Den kraftiga vårfloden och fyllda vattenmagasin har lett till rekordlåga elpriser. Men medan prisnivån i norr fortfarande är mycket låg har södra Sverige stundtals haft skyhöga noteringar.

”Under sommaren har vi sett prisskillnader på cirka 250 procent mellan de olika elområdena. Peaken såg vi nu i augusti, med ett elva gånger så högt elpris i södra Sverige jämfört med Norrland. Det rådande systemet går emot ekonomiska principer och påverkar både företag och konsumenter i södra Sverige, säger Sara Åhlén Björk, chefsekonom på Sydsvenska handelskammaren.

Bakgrunden till obalansen kan knytas an till landets indelning i fyra elprisområden, som lanserades i november 2011. Syftet med indelningen var bland annat att höga elpriser i söder skulle få elproducenter att investera i ny produktion, vilket förväntades eliminera flaskhalsar i elförsörjningen. Men så har det inte blivit.

I stället har sydsvenska företag fortsatt betalat högre elpriser, vilket dämpar deras konkurrensförmåga jämfört med företag inom andra elkvots-gränser. Förfarandet liknas vid en extra skatt som skånska företag tvingas betala, enbart för att de råkar driva sin verksamhet i södra Sverige.

”Våra medlemmar är frustrerade. De har inte tillgång till all den el som de behöver, och måste dessutom betala ett överpris för den el som de får. Områdesindelningen måste ändras så fort som möjligt, helst genom att skapa ett enda elprisområde för hela landet. Det minsta kravet är att elområde 4 slås ihop med elområde 3”, säger Sara Åhlén Björk som anser att Skåneföretagens tålamod kan komma att utmanas ytterligare när vintern kommer:

Bara under sommarmånaderna när det är varmt har vi ju sett enorma prisskillnader på el, och frågan är hur priserna kommer att variera när kylan kommer och om det dessutom blir en vargavinter.”

Tidigare i somras varnade Tillväxtverket för att situationen leder till att skånska företag inte kommer att kunna nyanställa i den takt de vill. I sin framtidsprognos bedömer myndigheten att antalet sysselsatta i länet kommer att minska med 6.000–19.000 fram till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

”Även utan att slå fast någon exakt siffra kan man konstatera att Tillväxtverkets prognos bekräftar de farhågor som vi länge har påtalat. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt”, säger Sara Åhlén Björk.

Samtidigt är Svenska kraftnät i sluttampen på byggandet av en stamnätförbindelse, Sydvästlänken, från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Förbindelsen väntas öka kapaciteten för elöverföring mellan mellersta och södra Sverige med 25 procent, och har planerad drifttagning i slutet av oktober. Om det nu blir så. För sedan man tog beslutet att bygga Sydvästlänken, i samband med att den andra reaktorn i Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005, har projektet försenats hela 19 gånger.

Men även om allt går som planerat i oktober löser Sydvästlänken inte alla problem i Skåne. Från den stora slutstationen i Hörby måste elen dras vidare till olika kommuner i länet genom regionala stadsnätsledningar, där andra ägare mer eller mindre måste fördubbla sin kapacitet. På så vis vankas det ytterligare tidsfördröjning.

”När man väl börjar skala den här löken så finns det väldigt många lager att ta hänsyn till som på det hela taget gör el-situationen rätt så komplicerad. I detta har vi bland annat en otydlig definiering kring vem som ska betala för en överkapacitet på el”, säger Sara Åhlén Björk.

Hon målar upp ett exempel med ett företag som vill bygga ut sin fabrik och således ber om mer el för sin produktionsökning. I ett sådant läge säger det lokala elproduktionsbolaget att man måste bygga ett nytt ställverk för att kunna tillgodose företagets önskemål. Men om företagets ökade elbehov hypotetiskt skulle motsvara cirka tio procent av ställverkets kapacitet så går inte elproduktionsbolaget med på att bygga ställverket. I stället väntar man med att bygga tills fler företag täcker upp för ytterligare kapacitetsprocent för att investeringen ska bli mer attraktiv.

”Här kan företaget som är i akut behov av mer el bli erbjuden att själv betala för ett nytt ställverk. Men det är ju lite tokigt att lägga över det ansvaret på företaget. Det är som att du går på restaurang och inte får lov beställa en öl till dig själv, utan måste köpa en hel back med öl”, säger Sara Åhlén Björk.

Bland de olika beståndsdelarna som försvårar en tillfredsställande el-försörjning är den ständigt uppskjutna Sydvästlänken trots allt den puckel som åtminstone tidsmässigt ligger närmast till hands att jämnas ut.

”Det återstår att se om det blir 20:e gången gillt för Sydvästlänken nu i oktober. Men vi skulle inte bli förvånade om den utlovade driften skjuts upp ännu en gång, kanske på grund av corona eller något annat”, säger Sara Åhlén Björk.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Elektroniska signaturer får företagen att spara pengar

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.
Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.

Nu finns ett nytt sätt för företagen att spara in kronor och ören. Driver utvecklingen gör ett svenskt tillväxtbolag med kunder i över 30 länder.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här

Vägen till lönsamhet går ofta genom en snårig väg av tidskrävande förhandlingar, effektiviseringar och eviga försök att strypa utgiftsposter.

Det är den krassa verkligheten för nästan alla företag i Sverige som till varje pris vill undvika blödande bokslut.

Men det finns många sätt att spara pengar – och ett av de enklaste sätten är att minska på administrationen genom att digitalisera avtalsprocessen.

– Genom elektroniska underskrifter sparar du pengar i antalet vunna affärer samtidigt som du undviker dolda kostnader i hantering. Varje månad hanterar vår tjänst drygt två miljoner signerade dokument. Hade avtalen istället skrivits ut på papper hade det slukat mycket resurser i alla led, säger Viktor Wrede, vd för Scrive.

Digitaliserad process sparade pengar

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när man egentligen kan spara pengar.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter. 

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering, en metod som blivit allt vanligare i många branscher de senaste åren.

– Med digitala underskriftsprocesser kan våra kunder reducera kostnader, tid och resurser på allt från skrivare, papper och postgång till lagring och generell administration. I stort sett alla våra kunder räknar hem sin investering i Scrive bara på detta, säger Viktor Wrede.

Marknaden allt mer konkurrensutsatt

E-signering har också visat sig kunna snabba upp anställnings- och kontraktsprocesser. En elektronisk signatur verkar ligga rätt i tiden under den digitala omställningsresan. Mycket handlar, enligt Viktor Wrede, om att ge en modern upplevelse för personen du ska anställa.

– I dag är det inte längre så många personer som har skrivare hemma. Vill du rekrytera någon på en konkurrensutsatt marknad kan det ibland hända att du behöver agera fort. 

Scrive, som grundades 2010 och numera har kunder i mer än 30 länder, är en av aktörerna som leder utvecklingen på en konkurrensutsatt e-signeringsmarknad. En förkortad signeringsprocess gör att allt fler företag får upp ögonen för deras digitala lösning.

– Man ska inte underskatta vinningen man får av minskad administration efter ett påskrivet avtal. Att efter ett avtal behöva scanna det eller stoppa in det i en pärm kostar tid, pengar och administration. Där finns det för alla bolag, oavsett storlek, kronor och ören att hämta – och det är pengar man sällan tänker på i första hand, avslutar Viktor Wrede.

Testa Scrive gratis i 30 dagar – läs mer här 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?