Annons

Försvarsuppgörelse i sikte – förhandlingarna i skarpt skede

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) siktar på en uppgörelse om försvaret i nästa vecka.

Förhandlingarna går nu in i ett skarpt skede.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Enligt flera partier har inte mycket hänt i förhandlingarna med regeringen hittills i vår. Men Hultqvist har inte gett upp om att nå en överenskommelse före sommaren.

”Målet är att arbetet ska vara klart den 15 maj”, säger han.

Därför ökas nu tempot. Försvarsberedningen, där förhandlingarna sker, har inplanerade möten tisdag, onsdag och torsdag denna vecka.

Förhandlingarna syftar till att skapa ett brett riksdagsstöd för den totalförsvarsproposition som regeringen ska lägga fram i höst. Propositionen handlar bland annat om hur Sveriges militära försvar ska utformas under 2021–2025.

Redan förra våren nådde partierna i försvarsberedningen en bred samsyn om den försvarspolitiska inriktningen fram till 2025, men nu handlar det om förhandlingar med regeringen om en konkret proposition, som dessutom ska finansieras.

Regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna enades i höstas om ramen för försvarsanslagen 2021–2025. Under den perioden ska försvarsbudgeten växa med 25 miljarder till 84 miljarder kronor 2025.

Men efter det beskedet kom Försvarsmakten med beräkningar som visade att det krävs ytterligare tiotals miljarder för att skapa det försvar som politikerna vill till 2025.

En eventuell uppgörelse fredagen den 15 maj måste därför innehålla hårda prioriteringar bland alla föreslagna försvarssatsningar. Hultqvist uppgav i februari att bara omkring 50 procent av försvarsberedningens förslag kan genomföras till 2025. Och han har hittills inte gett några signaler om att regeringen kan tänka sig skjuta till mer pengar. Det är något som Moderaterna kräver.

”Om de ska ha med oss måste det till en ny överenskommelse om ekonomin”, säger M:s försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Hultqvist har sagt att han vill ha en bred uppgörelse, men hur långt han är beredd att gå för att få med M är oklart.

För SD:s Roger Richthoff är inte mer pengar innan 2025 det viktigaste, utan att satsningarna fortsätter därefter. SD:s politik är att försvarsbudgeten ska växa till två procent av bruttonationalprodukten till 2030.

”Alltså täcker vi in de brister försvarsmakten säger sig ha”, säger Richthoff.

En annan svår fråga för en eventuell uppgörelse är hur satsningarna ska fördelas mellan armén, flyget och marinen. Försvarsmakten vill lägga mer tyngd på flyget och marinen än vad politikerna velat hittills.

En tredje het fråga är på vilka orter i landet försvarssatsningar ska göras.

Det finns partiföreträdare som är skeptiska till att det går att nå en överenskommelse redan den 15 maj. Rent praktiskt skulle det kunna gå att vänta till slutet av sommaren.

Tanken är att höstens totalförsvarsproposition även ska omfatta det civila försvaret. Det handlar till exempel om energiförsörjning, it-säkerhet och hälso- och sjukvård.

”Det berör egentligen hela samhällsutvecklingen”, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), som ansvarar för det civila försvaret.

Men det arbetet har inte kommit lika långt som på den militära sidan

”Vi siktar på att gå i mål till hösten”, säger Damberg.

Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera