1515

Forskningsexperten: ”Vi säljer ut våra bolag för lättvindigt”

Sveriges största läkemedelsbolag, Sobi, är ännu ett i raden av svenska life science-bolag som väntas hamna i utländsk ägo. Det finns smarta lösningar för att förhindra detta, menar Anders Lönnberg, senior konsult och regeringens tidigare life science-samordnare.

Anders Lönnberg, senior konsult och regeringens tidigare life science-samordnare.
Anders Lönnberg, senior konsult och regeringens tidigare life science-samordnare.Foto:Petter Cohen

I början av september lade det amerikanska riskkapitalbolaget Advent och Singapores investeringsfond GIC ett bud på Sveriges största läkemedelsbolag Sobi värt 69 miljarder kronor. Även om processen ännu inte är avslutad tyder det mesta på att budet går igenom. 

”Ägarna har säkert goda skäl att rekommendera budet men ser man tillbaka har ju Sverige tappat en del industriellt på att sälja ut våra bolag lite för lättvindigt”, säger Anders Lönnberg, senior konsult på Lumo Advice och regeringens tidigare life science-samordnare. 

”I USA finns de gigantiska pensionsfonderna, i Schweiz är det miljardärsfamiljer och Danmark har sina stiftelser. Men vi har inget sådant skydd mot uppköp. Jag hade önskat att vi hade en större långsiktighet så att vi åtminstone den här gången hade kunnat se en svensk lösning.”

Han lyfter fram en innovativ metod som det användes av amerikanska Johnson & Johnson och Scilifelab på Karolinska institutet. 

”J&J fick sätta en person på Scilifelab och om de hittade något som de ville köpa fick de lova att de skulle fortsätta att utveckla projektet i Sverige. Det är en variant av avtal som jag skulle vilja se mer av.”

Uppdraget att vara nationell samordnare gavs till den socialdemokratiska sjukvårdspolitikern Anders Lönnberg i april 2015 och handlade om att bidra med underlag till regeringen för att stärka Sveriges position inom life science-forskning, utveckling och kommersialisering, vara en länk mellan industri, forskare och regering samt att främja investeringar. I januari 2018 lämnade han över rodret till Jenni Nordberg, avdelningschef för Hälsa vid Vinnova. 

Foto:Petter Cohen

Vad är du mest nöjd med under dina fyra år som samordnare?
”Överenskommelsen mellan Astra Zeneca och regeringen att satsa på en ny produktionsenhet i Södertälje är en sådan sak som fått exporten att lyfta enormt. Att GE Health beslutade att flytta alla sina patenträttigheter till Sverige, något som gav 18 miljarder kronor i extra skatteintäkter, är jag också stolt över liksom den anläggning i Uppsala för att testa nya läkemedelskandidater som vi drog igång tillsammans med GE Health.”

Han nämner också regeringens life science-råd, där industri, vård och forskning möts, som han inte bara var med att skapa utan också var ordförande i efter att han 2018 klev av som samordnare. 

Vad gick du bet på?
”Digitaliseringen har stått för stilla. Det finns mängder av system, exempelvis journalsystem, som inte kan kommunicera med varandra eller med andra system som till exempel kvalitetsregister, ett Lars Norén-syndrom. Det gör det svårt att skörda data direkt från journaler så att vården kan använda dem för att göra saker snabbare och bättre.”

Ett halvt plus och ett halvt minus ger han till vårdens användning av AI. 

”Inom patologi har man kommit långt men det går att utveckla oerhört mycket mer inom exempelvis kliniska beslutsstödssystem. I dag är det enbart en tredjedel av regionerna som använder dem.”

På hans önskelista står att industrin och vården skulle samarbeta mer, att sjukvården skulle få i uppdrag att skapa evidens och inte bara sitta och vänta på den. 

”Vården har ettårsbudgetar, något som gör det svårt för industrin att komma in. När ett nytt läkemedel godkänns säger vården ofta nej för att de inte vet hur de ska använda det. Men om ingen testar det så uppstår ett moment 22. Vården måste kopplas in tidigare i läkemedelsutvecklingen, redan i fas 2.”

Han anser också att Sveriges indelning i 21 regioner är en långt ifrån optimal förhandlingspart för företagen. 

”Regionerna kan vara producenter av vården men vi måste ha ett mer nationellt tänk när det gäller kommunikation, standarder, digitalisering och AI. Att ha 21 huvudmän är långt ifrån optimalt, det är bara dyrt.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?