Annons

Forskare: Slopade ränteavdrag och amorteringskrav slår snett

Slopade eller avtrappande ränteavdrag ger fler negativa än positiva effekter.

Den slutsatsen dras i en färsk doktorsavhandling, som också är kritisk till hårdare kreditrestriktioner som en klok åtgärd inför konjunkturfall.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB.Foto:Kalle Assbring

I avhandlingen, som läggs fram senare i september av Markus Karlman vid Institutet för Internationell Ekonomi i Stockholm, har författaren undersökt välfärdseffekterna av slopade ränteavdrag ur ett livscykelperspektiv. Doktoranden har tillsammans med medförfattarna Karin Kinnerud och Kasper Kragh-Sørensen undersökt hur det skulle slå för hushåll i USA, som också haft en politisk debatt om skattesubventionerade ränteavdrag.

”Våra resultat visar att hushållen i genomsnitt får det sämre om ränteavdraget omedelbart tas bort i sin helhet och en majoritet av hushållen är negativt inställda till en sådan reform”, skriver författarna i avhandlingen.

Den viktigaste faktorn bakom resultatet är att bostadspriserna skulle falla och att en klar majoritet av befolkningen äger sina bostäder. 

Forskarna har använt en modell som följer hushåll över tiden. 70 procent av hushållen i USA äger sina hem och de positiva effekterna som de hushåll som hyr sin bostad upplever vid borttagna ränteavdrag överstiger inte de negativa effekterna hos husägarna. Resultaten gäller även om ränteavdraget trappas ned gradvis.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har läst avhandlingen och finner att den stämmer överens med de analyser han har gjort tidigare. 

”Det är betydligt mer problematiskt att avskaffa ränteavdragen än vad exempelvis Riksbankschefen och Finansinspektionen gjort gällande och det visar även resultaten i denna nya doktorsavhandling”, säger han.

Forskarna har också studerat i vilken utsträckning hårdare kreditkrav för bolåntagare påverkar i vilken omfattning hushållen ändrar sin konsumtion när bostadspriserna faller.

”Permanent striktare bolåneregleringar påverkar enbart marginellt hur mycket hushållen minskar sin konsumtion vid en ekonomisk nedgång”, skriver forskarna.

Huvudförklaringen till det är att de skärpta kreditrestriktionerna leder till att hushållen anpassar sitt sparande och skuldsättning så att de samlade effekterna på hushållens konsumtionsmönster över tiden blir i stort detsamma. 

Det är en linje som professorerna Harry Flam, Lars E O Svensson och John Hassler tillsammans med Robert Boije har pekat på i en debattartikel i Dagens Nyheter.

”När det gäller frågan om hårdare kreditrestriktioner är ett effektivt verktyg för att på så sätt genom lägre bolåneskulder dämpa ett fall i hushållens konsumtion i lågkonjunkturer, så ger resultaten i doktorsavhandlingen inte stöd för att så skulle vara fallet”, säger Robert Boije. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?