Forskare: Slopade ränteavdrag och amorteringskrav slår snett
Slopade eller avtrappande ränteavdrag ger fler negativa än positiva effekter.
Den slutsatsen dras i en färsk doktorsavhandling, som också är kritisk till hårdare kreditrestriktioner som en klok åtgärd inför konjunkturfall.
I avhandlingen, som läggs fram senare i september av Markus Karlman vid Institutet för Internationell Ekonomi i Stockholm, har författaren undersökt välfärdseffekterna av slopade ränteavdrag ur ett livscykelperspektiv. Doktoranden har tillsammans med medförfattarna Karin Kinnerud och Kasper Kragh-Sørensen undersökt hur det skulle slå för hushåll i USA, som också haft en politisk debatt om skattesubventionerade ränteavdrag.
”Våra resultat visar att hushållen i genomsnitt får det sämre om ränteavdraget omedelbart tas bort i sin helhet och en majoritet av hushållen är negativt inställda till en sådan reform”, skriver författarna i avhandlingen.
Den viktigaste faktorn bakom resultatet är att bostadspriserna skulle falla och att en klar majoritet av befolkningen äger sina bostäder.
Forskarna har använt en modell som följer hushåll över tiden. 70 procent av hushållen i USA äger sina hem och de positiva effekterna som de hushåll som hyr sin bostad upplever vid borttagna ränteavdrag överstiger inte de negativa effekterna hos husägarna. Resultaten gäller även om ränteavdraget trappas ned gradvis.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har läst avhandlingen och finner att den stämmer överens med de analyser han har gjort tidigare.
”Det är betydligt mer problematiskt att avskaffa ränteavdragen än vad exempelvis Riksbankschefen och Finansinspektionen gjort gällande och det visar även resultaten i denna nya doktorsavhandling”, säger han.
Forskarna har också studerat i vilken utsträckning hårdare kreditkrav för bolåntagare påverkar i vilken omfattning hushållen ändrar sin konsumtion när bostadspriserna faller.
”Permanent striktare bolåneregleringar påverkar enbart marginellt hur mycket hushållen minskar sin konsumtion vid en ekonomisk nedgång”, skriver forskarna.
Huvudförklaringen till det är att de skärpta kreditrestriktionerna leder till att hushållen anpassar sitt sparande och skuldsättning så att de samlade effekterna på hushållens konsumtionsmönster över tiden blir i stort detsamma.
Det är en linje som professorerna Harry Flam, Lars E O Svensson och John Hassler tillsammans med Robert Boije har pekat på i en debattartikel i Dagens Nyheter.
”När det gäller frågan om hårdare kreditrestriktioner är ett effektivt verktyg för att på så sätt genom lägre bolåneskulder dämpa ett fall i hushållens konsumtion i lågkonjunkturer, så ger resultaten i doktorsavhandlingen inte stöd för att så skulle vara fallet”, säger Robert Boije.
