1515
Annons

Forskare: Slopade ränteavdrag och amorteringskrav slår snett

Slopade eller avtrappande ränteavdrag ger fler negativa än positiva effekter.

Den slutsatsen dras i en färsk doktorsavhandling, som också är kritisk till hårdare kreditrestriktioner som en klok åtgärd inför konjunkturfall.

Foto:Fredrik Sandberg/TT
Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB.Foto:Kalle Assbring

I avhandlingen, som läggs fram senare i september av Markus Karlman vid Institutet för Internationell Ekonomi i Stockholm, har författaren undersökt välfärdseffekterna av slopade ränteavdrag ur ett livscykelperspektiv. Doktoranden har tillsammans med medförfattarna Karin Kinnerud och Kasper Kragh-Sørensen undersökt hur det skulle slå för hushåll i USA, som också haft en politisk debatt om skattesubventionerade ränteavdrag.

”Våra resultat visar att hushållen i genomsnitt får det sämre om ränteavdraget omedelbart tas bort i sin helhet och en majoritet av hushållen är negativt inställda till en sådan reform”, skriver författarna i avhandlingen.

Den viktigaste faktorn bakom resultatet är att bostadspriserna skulle falla och att en klar majoritet av befolkningen äger sina bostäder. 

Forskarna har använt en modell som följer hushåll över tiden. 70 procent av hushållen i USA äger sina hem och de positiva effekterna som de hushåll som hyr sin bostad upplever vid borttagna ränteavdrag överstiger inte de negativa effekterna hos husägarna. Resultaten gäller även om ränteavdraget trappas ned gradvis.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har läst avhandlingen och finner att den stämmer överens med de analyser han har gjort tidigare. 

”Det är betydligt mer problematiskt att avskaffa ränteavdragen än vad exempelvis Riksbankschefen och Finansinspektionen gjort gällande och det visar även resultaten i denna nya doktorsavhandling”, säger han.

Forskarna har också studerat i vilken utsträckning hårdare kreditkrav för bolåntagare påverkar i vilken omfattning hushållen ändrar sin konsumtion när bostadspriserna faller.

”Permanent striktare bolåneregleringar påverkar enbart marginellt hur mycket hushållen minskar sin konsumtion vid en ekonomisk nedgång”, skriver forskarna.

Huvudförklaringen till det är att de skärpta kreditrestriktionerna leder till att hushållen anpassar sitt sparande och skuldsättning så att de samlade effekterna på hushållens konsumtionsmönster över tiden blir i stort detsamma. 

Det är en linje som professorerna Harry Flam, Lars E O Svensson och John Hassler tillsammans med Robert Boije har pekat på i en debattartikel i Dagens Nyheter.

”När det gäller frågan om hårdare kreditrestriktioner är ett effektivt verktyg för att på så sätt genom lägre bolåneskulder dämpa ett fall i hushållens konsumtion i lågkonjunkturer, så ger resultaten i doktorsavhandlingen inte stöd för att så skulle vara fallet”, säger Robert Boije. 


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?