ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Forskare går till Las försvar

  • Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet. Foto: Jesper Frisk/TT

En uppluckring av arbetsrätten, som alliansen föreslår, ger ingen nämnvärd jobbeffekt. Det slår flera ledande forskare nu fast. Samtidigt finns en risk att en stor konflikt med facken om Las äventyrar en uppgörelse om lägre ingångslöner.

Det var för en dryg vecka sedan som Moderaterna på sin stämma gjorde en helomvändning i synen arbetsrätten och fattade beslut om att man nu ska verka för en uppluckring av Las.

Partiet vill ha en modell där kompetens väger tyngre vid uppsägningar, i stället för dagens princip om ”sist in, först ut”.

Fackföreningsrörelsen, med de tre centralorganisationerna LO, TCO och Saco, är mycket kritiska och LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson beskrev det till och med som en krigsförklaring.

Men allianspartierna är i praktiken redan eniga i frågan.

Kristdemokraterna var snabbt ute i Di och backade upp Moderaterna, och Centerpartiet och Liberalerna har sedan tidigare velat reformera Las.

Samtidigt är stödet i forskningen för en uppluckring av arbetsrätten svagt.

”Det finns mycket forskning som tyder på att det inte skulle ha någon effekt att tala om på sysselsättningen och arbetslösheten totalt sett”, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Samma bedömning gör Per Skedinger, nationalekonom och en av Sveriges ledande forskare när det gäller kopplingen mellan ingångslöner, anställningsskydd och sysselsättning.

”En reformering av arbetsrätten skulle förändra sammansättningen på arbetsmarknaden, men knappast öka sysselsättningen generellt”, säger han.

Både Lars Calmfors och Per Skedinger pekar på att unga och nyanlända, som i dag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, skulle gynnas om anställningsskyddet mjukades upp.

Men i den andra vågskålen finns de äldre, som i högre utsträckning riskerar att slås ut, menar de. Den samlade effekten av en stor reformering av arbetsrätten skulle därför kunna bli att arbetslösheten sjunker bland unga och nyanlända, medan den stiger bland äldre.

”Både flödet in och flödet ut skulle öka, det skulle bli en större rörlighet på arbetsmarknaden”, säger Per Skedinger.

I stället för att kasta sig in i en stor konflikt med facken om arbetsrätten, borde man fokusera på att sänka ingångslönerna, anser Lars Calmfors. Men för att lyckas med det måste man ha parterna med sig, menar han.

”Det är bättre att komma överens med parterna om att göra något åt lönebildningen. Det tror jag är mycket viktigare än att ge sig på arbetsrätten, vilket rent av kan vara kontraproduktivt eftersom man då riskerar att få en stor konflikt med facken.”

”Sänkta ingångslöner skulle gynna de svagaste grupperna, men det vore väldigt olyckligt om man går lagstiftningsvägen. Här krävs medverkan från parterna”, säger Lars Calmfors.

När det gäller ingångslönerna är forskningen – till skillnad från när det gäller arbetsrätten – ganska entydig om att det skulle ge en positiv effekt på sysselsättningen.

”Vår bedömning är att sänkta ingångslöner skulle öka sysselsättningen, åtminstone i utsatta grupper som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden”, säger Per Skedinger.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer