1515
Annons

Förhoppningarna på nya WTO-chefen skyhöga: ”Avgörande vägskäl”

Världshandelsorganisationen WTO får, efter utdragen väntan, en ny generaldirektör: Ngozi Okonjo-Iweala.

Förhoppningarna på henne är närmast omänskliga. Att rädda WTO från att haverera.

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg och WTO:s nya generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala.
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg och WTO:s nya generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala.Foto:Amanda Lindgren/Michael Nagle

Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria tillträder formellt på måndagen.

”WTO står vid ett avgörande vägskäl. Det har varit dysfunktionellt under en lång tid. Den nya ledningen måste leverera förändring, få tillbaka WTO:s självförtroende. Jag tror Ngozi är rätt person för uppdraget”, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).

WTO:s resultat är högst negativt de senaste årtiondena: handelsrundor som slutligen havererat, ökad handelsprotektionism och ovilja från stormaktsledare att ens bry sig.

WTO ifrågasätts alltmer, och dess relevans under coronapandemin har varit närmast obefintlig. 

Men sedan USA:s nye president Joe Biden gjort en helomvändning gentemot företrädaren Donald Trump, och förklarat sitt stöd för Ngozi Okonjo-Iweala som ny WTO-chef, så finns det ett visst hopp.

Åtminstone om man får tro Anna Hallberg, som i den 66-åriga Ngozi ser en erfaren ledare och samtidigt jordnära person, med starka band till sina erfarenheter, inte minst som kvinna från Nigeria.

Men Ngozi har också varit Världsbankens vicechef med betydande portfölj i ett kvarts sekel.

”Jag tror jättemycket på henne, att hon har vad som krävs för att lösa upp knutar. Det beror inte bara på hennes bakgrund, kunskap och erfarenhet. Hon är en fantastisk personlighet. Det vibrerar kring henne. Jag är både imponerad och hoppfull”, säger Hallberg som mött Ngozi i internationella sammanhang, genom pandemitidens videosamtal.

Men Hallberg tror inte att vägen framåt för WTO är att ta sig an de övergripande försöken att inleda omfattande handelsrundor. Den senaste, kallad Doharundan, inleddes 2001 för att närmast kollapsa 2014.

I stället gäller det att finna ett par frågor som ger resultat och som man kan enas om, menar Hallberg:

”Nu måste vi få leverans och framgång i kanske de frågor som ligger närmast till hands. Sverige driver att frågor om att ta bort handelshinder på miljövänliga varor, på medicin och medicinsk utrustning samt att gå i mål med fiskeförhandlingar som man kommit rätt lång med redan. Då kan man få in syre och självförtroende i organisationen att bli relevant igen. ”

Sedan gäller det att ta itu med WTO:s grundläggande uppgift att vara skiljedomare i tvister. Även detta har delvis gått i stå bland annat på grund av Trumpadministrationens ovilja att delta i arbetet.

”Den viktigaste sakfrågan är att få överprövningsorganet, tvistlösningsmekanismen att fungera igen. Då får små länder en trygghet i tvister med ett stora länder. Det berör utvecklingsländer, men även Sverige.”

Men WTO är, precis som FN, helt beroende av sina medlemsländer. Hallberg säger sig se ”ljus i tunneln” med USA:s nya regering:

”Jag har träffat den tillträdande handelsrepresentanten Katherine Tai, hon är kunnig och konstruktiv och lösningsorienterad person. Det ledarskapet med Ngozi kan få WTO att komma framåt.”

Hallberg tror på EU:s styrka att hålla samman i förhandlingar och konstaterar att ”Kina måste vara med i konstruktiva samtal”.

”Jag har stora förhoppningar om att få med Kina. Nu låter jag kanske lite väl optimistisk, men jag måste vara det i detta läge med en ny ledare för WTO. ”

Avgörande är också att utvecklingsländer, många av dem i Afrika, kommer in i handelsvärmen.

”Det fanns ju förhoppningar om att länder i Afrika skulle kunna hoppa över flera faser, ett slags grodhopp, för att komma in i en ny utvecklingsfas. Men så kom pandemin och slog undan mycket av detta. Det har Ngozi sett. Hon är en jordnära person, handfast och har sett det här i vardagen. Inte minst när hon satt som finansminister i Nigeria och drev reformprocesser”, säger Hallberg.

Ngozi Okonjo-Iweala har kontinuerligt understrukit kvinnors betydelse i utvecklingsarbete, och vikten av rättvis handel.

Men hon gick också hårt åt korruption och ekonomiskt maktmissbruk i Nigeria, och väckte starka protester då subventioner på bränsle delvis drogs in. Hon och hennes familj utsattes också för direkta hot under tiden.

Nu hamnar hon åter mitt i hetluften när hon ska rädda WTO från hotet om undergång. Anna Hallberg ger WTO ett till två år att visa viss framgång. Alternativet är nedslående.

”Om WTO faller så är det den starkes rätt som gäller.”

Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Experterna om kraschade favoriterna: Då ska du ta smällen och sälja

Inte mindre än 17 bolag som har lockat tiotusentals ägare har rasat mer än 70 procent i år vilket svidit rejält i många småspararportföljer. Di bad två experter peka ut vilka bolag som kan ta revansch – och vilka det är lika bra att ta smällen och sälja.

”Jag tycker att det lyser rött om de bolag som uppfyller de tre kriterierna”, säger Joakim Bornold om hur man identifierar surdegarna att göra sig av med.

Anders Rudolfsson och Joakim Bornold.
Anders Rudolfsson och Joakim Bornold.Foto:Jesper Frisk

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera