Annons

Företagen och produkterna som tar skogen till framtiden

Vindkraftstorn av trä, byggreglar i papp och skogsbaserad oljesanering. Värmländska Paper Province ser till att medlemmarna gör en hållbar råvara ännu hållbarare med Agenda 2030 som mål. 

Maria Hollander, vd i Paper Province.
Maria Hollander, vd i Paper Province.

”Det var Sune Nilsson, en herre som jobbade på Karlstad kommun, som kom med klusteridén. Han var besjälad av tanken att skogsindustrin i regionen hade något speciellt.”

Maria Hollander, vd i Paper Province, berättar om hur det värmländska företagsklustret med över 100 medlemsföretag startade för 20 år sedan.

”I början var kompetensförsörjning den stora frågan medan det i dag handlar mer om att vara proaktiv, att som oberoende aktör möjliggöra, trycka på och flytta fram branschens och regionens positioner. Ett ansvar som annars riskerar att hamna mellan stolarna.”

När Paper Province 2013 fick ett tioårigt stöd om 65 miljoner kronor från Vinnova började arbetet med bioekonomi, det vill säga omställningen till ett fossilfritt samhälle.

”Vi täcker in alla värdekedjor som har sitt ursprung i skogen och flera medlemmar är konkurrenter. Men vi måste samarbeta för att märkas i det stora och dra åt samma håll. Nu väntar vi bara på en bioekonomistrategi från regeringen, något många andra länder har.”

Paper Province har också valt att aktivt jobba mot fyra av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Mål 8, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 9, hållbar industri, innovationer och infrastruktur och mål 12, hållbar konsumtion och produktion är de primära medan mål 5, jämställdhet, fungerar som ett horisontellt mål över hela verksamheten. 

”Vi skulle inte jobba med ett bolag som inte bidrar, men det är sällan vi behöver oroa oss eftersom det mesta med skogen går i den riktningen.”

Tre innovativa företag i klustret:

Mål 8 – Wood Tube 

Wood tubes byggregel av kartong
Wood tubes byggregel av kartong

Det finns mycket att göra för att byggbranschen ska bli mer klimatsmart. De värmländska innovatörerna Kurt Härdig, Patrik Kämpe och Tobias Söderblom Olsson har hittat ett sätt genom att tillverka lättviktsreglar av pappersmassa i stället för av plåt. 

”En enda plåtregel har samma koldioxidutsläpp som fjorton pappersreglar”, säger Tobias Söderblom Olsson. 

Wood Tubes pappersreglar kan användas inom många områden, inte minst i produktionen av innerväggar. 

”Reglarna är kostnadseffektiva, klimatsmarta, lätta att kapa och arbeta med. Snickarna slipper tunga lyft, sågspånsdamm på arbetsplatsen och skärskador som annars är vanligt när man skär i plåtreglar”, säger Tobias Söderblom Olsson. 

Wood Tube är nyblivna medlemmar i Paper Province och nära lansering av sin patenterade produkt. 

 

Mål 9 - The Wood Region 

Personalen på The Wood Region. Från vänster: Hans Nilsson, Malin Fleen, Alexsander Nordvall och Roger Andersson
Personalen på The Wood Region. Från vänster: Hans Nilsson, Malin Fleen, Alexsander Nordvall och Roger Andersson

Testbädden The Wood Region i värmländska Sysslebäck kan användas av små och medelstora företag i regionen för att tillverka storskaliga prototyper av biokomposit på 3D-skrivare. Det fiberbaserade materialet utvinns ur skogen och kan användas som ersättning för traditionella plaster. 

Den största skrivaren klarar dimensioner på över sex meter och är en av världens största. Här printas till exempel kajaker åt Paper Province-medlemmen Melker of Sweden.

 

Mål 12 - Biosorbe 

Biosorbes pappersliknande absorbent framställs genom en process som kombinerar cellulosa med ett antal naturliga komponenter.
Biosorbes pappersliknande absorbent framställs genom en process som kombinerar cellulosa med ett antal naturliga komponenter.

Ett annat bolag i Paper Province som börjar närma sig marknaden är Biosorbe som sanerar olja på ett klimatsmart och cirkulärt sätt. 

Bolagets absorbent är framtagen genom en process som kombinerar cellulosa med ett antal naturliga komponenter. Genom att den attraherar olja istället för vatten är den perfekt för att sanera oljespill i blöta miljöer som sjöar och hav.

”Den absorberar 9 till 14 gånger sin egen vikt. Det är mer än konkurrerande absorbenter”, säger Lars-Erik Sjögren, vd på Biosorbe. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?