1515

Företag jagar digitala affärer

Hälften av Sveriges företag letar aktivt efter nya, digitala affärsmöjligheter, visar en ny undersökning.
”Styrelser och företagsledare måste öka sina digitala insikter”, säger Liselotte Engstam på rådgivningsföretaget Digoshen.

Bild:Sten Jansin, NCC

Den digitala transformationen skär som en kniv genom alla sektorer av näringslivet. År 1990 hade USA:s tre största biltillverkare ett sammanlagt börsvärde på 36 miljarder dollar och över 1,2 miljoner anställda, enligt tidningen The Economist. År 2014 hade de tre största it-företagen i Silicon Valley ett sammanlagt börsvärde på över 1.000 miljarder dollar – men bara 137.000 anställda. Den digitala teknikens skalbarhet, snabbhet och effektivitet tvingar företagen att tänka om och anpassa sina affärsmodeller.

Insikterna om utmaningarna blir allt större hos svenska företagsledare, visar en undersökning gjord av rådgivningsföretaget Digoshen i samarbete med Styrelseakademien.
Av 500 svarande styrelseledamöter, vd:ar och företagsledare uppger nu 49 procent att de aktivt letar efter mer digital kompetens att anställa. Våren 2016 var motsvarande siffra bara 39 procent. 51 procent uppger att de arbetar aktivt med att identifiera innovation och digitala affärsmöjligheter, att jämföra med 38 procent i våras. Dessutom uppger 46 procent att de proaktivt försöker kannibalisera på befintliga intäkter i dag för att åstadkomma nya och digitala intäkter. Våren 2016 var motsvarande siffra enbart 27 procent.

”Med digitaliseringen uppstår nya konkurrensfördelar där innovation, flexibilitet och snabbhet får en mycket större vikt än förut. Då måste företagsledningarna bevaka och förstå vad detta innebär och sedan anpassa sin strategi”, säger Liselotte Hägertz-Engstam, styrelseordförande på Digoshen.

”Vi ser helt klart att de här frågorna blir allt viktigare och mer uppmärksammade. Det har att göra med att det inte längre handlar om teknikfrågor. Digitaliseringen börjar få en exponentiell påverkan på samhället som vi inte riktigt har sett förut”, fortsätter hon.

Ofta utmålas snabbväxande, snabbrörliga startupföretag som ett hot mot etablerade aktörer inom näringslivet. I musiksektorn och mediebranschen – med tjänster som Spotify och sociala medier som Facebook – har traditionella storföretag redan blivit omsprungna, samma utveckling väntas på flera håll i näringslivet.

Det är någonting som konsultjätten Accenture tagit fasta på. Via dotterbolaget Accenture Interactive jobbar man med storföretag i digitala projekt inspirerade av startupsektorns arbetsmetodik.

”Det handlar om att snabbt ta fram ett koncept, gå vidare till prototyp, testa på kunder, iterera och sedan ta beslut om att skala eller lägga ned, gärna på bara några månader”, säger Sara Sjöberg, konsult på Accenture Interactive.

Ett projekt som konsultbolaget har varit delaktigt i är Looprocks, en digital plattform för handel med sten, grus och fyllnadsmassor, utvecklad av byggbolaget NCC.
Tjänsten har utvecklats av ett team frikopplat från NCC:s övriga verksamhet och som har haft kontorsplatser på startup-hubben Epicenter i centrala Stockholm. Men uppdraget har varit att utforska en affärsmöjlighet tydligt kopplad till moderföretaget.
Accenture Interactive hänvisar specifika frågor om Looprocks till NCC. Di har dock inte lyckats nå NCC innan denna artikel skickades till tryck.

Utmaningen för många storföretag, säger Accenture Interactives Sverigechef Mattias Boman, är att lösgöra resurser ur sina egna strukturer för att arbeta med innovation och att ”utmana sig själva”. Annars är risken stor att någon annan gör det först.

”Vi befinner oss i en tid där kunderna får mer och mer makt på företagens bekostnad, i takt med att informationen blir bättre och mer tillgänglig. För 20 år sedan hade du bara butikerna i din närhet att välja på. I dag är varor från hela världen tillgängliga. Dessutom finns tjänster där vi delar på eller hyr ut saker till varandra”, säger han.

”Stora företag arbetar ofta i en struktur som är byggd för att ha kontroll och minimera risk, att kunna planera och följa upp utifrån bestämda cykler. Nu ställs man inför konkurrens från unga bolag som saknar den typen av strukturer, hierarkier och mandat”, säger Sara Sjöberg på Accenture Interactive.

Banksektorn är en del av näringslivet som just nu står inför stora digitala förändringar. Ny lagstiftning och nya tjänster både i mobilen och på datorn utmanar den traditionella synen på vad en bank är och gör för något.

Enligt Lotta Lovén, chef för digital banking på Swedbank, är en av utmaningarna att få hela verksamheten med på tåget i att möta förändringen.

”Tidigare har man kanske pratat om digitalisering som en separat enhet har sysslat med. För mig handlar en digital strategi om att få med hela koncernen. Sättet att möta banken på har förändrats. Nu ser vi en stor förflyttning från traditionell pc mot mobilen. Det här är en utveckling som påverkar hela vår verksamhet”, säger hon.

Lotta Lovén vill ogärna prata om konkurrens från startupsektorn. Hon tror på en framtid där bankerna i högre grad än i dag samarbetar med fristående, digitala tjänster i ett ekosystem där Swedbank fungerar som ett slags plattform eller aggregator.

”Det stora konkurrensläget är mot de globala aktörerna som Apple, Alibaba och Amazon. Ur det perspektivet handlar det om att vi, tillsammans med startupbolagen, måste kunna erbjuda bättre alternativ”, säger hon.

”Vi vill fortsätta vara kundens finansiella partner. Det handlar om att göra det möjligt för folk att samla sin ekonomi hos oss, och då måste vi koppla på olika typer av tjänster i det vi erbjuder”, fortsätter Lotta Lovén.

Hon lyfter fram betalappen Swish och identifieringssystemet Mobilt bank-id som exempel på två lyckade samarbetsprojekt mellan bankerna, som också har öppnat för andra typer av tjänster att byggas ovanpå.

”Det där hoppas jag kommer fortsätta inom andra områden. Det driver utvecklingen och skapar en bra kundnytta. Visst har vi banker varit lite långsamma i starten med att göra de här sakerna tillräckligt enkla, men det är under huven, i de underliggande processerna, som en stor del av förändringen nu sker”, säger Lotta Lovén.


Innehåll från EurocardAnnons

Se upp för kvittofällan – därför missar företag att digitalisera

Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.
Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Många företag fortsätter att hantera papperskvitton därför att de tror att är dyrt och krångligt att digitalisera sin kvittohantering.

– Det är en vanligt missuppfattning, men faktum är att besparingen kan bli mycket större än kostnaden, säger Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Läs hela studien här 

Eurocard har genomfört en studie som kartlägger kvittohanteringen i 235 nordiska organisationer. Den visar att det ofta är stor skillnad mellan hur företagsledningar och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna och fördelarna med att arbeta mer digitalt.

– Det finns ett glapp mellan hur chefer och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna. De som arbetar närmast systemen upplever tydligt bristerna med att hantera papperskvitton manuellt och har därför ofta lättare att se fördelarna med att arbeta mer digitalt, säger Ila Sabet Bergström.

Men studien visar också att en manuell kvittohantering påverkar flera delar av företaget negativt, exempelvis att motivationen minskar hos enskilda medarbetare, och att risken för bedrägeri ökar.

– Denna kunskap är dock inte så utbredd ännu, och därför har det också varit svårt för företagsledningar att göra en korrekt bedömning av hur lönsam en digital kvittohantering egentligen är för företaget, säger hon.

Enligt studien är det framförallt tre orsaker som gör att företagsledningar väljer att inte digitalisera sin kvittohantering:

1. Det kostar för mycket

– Då tar man enbart hänsyn till vad förändringen kostar, och glömmer vad det i dag kostar företaget att arbeta med ineffektiva processer och system. I studien finns en lättöverskådlig beräkningsmodell som ger en bra överblick över hur stor den existerande kostnaden faktiskt är, säger Ila Sabet Bergström. 

2. Svårt att integrera med befintliga it-system

– Generellt sett är det inga problem för ett företag att integrera ett digitalt kvittohantertingssystem med befintlig it-struktur, då de flesta kvittohanteringssystem redan är ihopkopplade med de olika ekonomissystem som finns i Norden. 

3. Frågan är lågt prioriterad

– Företagsledningar tycker ofta att de potentiella besparingarna i kvittohanteringsprocessen är för små. Då underskattar man den positiva påverkan detta område faktiskt kan ha på verksamheten. Studien visar att medarbetare på företag med ett digitalt utvecklat kvittohanteringssystem är mer motiverade och mer benägna att följa legala regelverk. Dessutom minskar en digital hantering av kvitton risken för bedrägerier, jämfört med en helt manuell hantering, säger hon. 

Digitalisera kvittohanteringen? Läs mer om Eurocards lösning Smarta kvitton 

 

 

 

 

 

 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?