ANNONS:
Till Di.se

Företag blir blåsta på miljonbelopp

  • Foto: Colourbox

Se upp om det kommer en oväntad begäran från toppchefen om en betalning. Det kan vara en bedragare.
Så kallade vd-bedrägerier har ökat lavinartat och det handlar om mycket pengar.

Typfallet kan handla om 300.000–400.000 kronor, som företaget blir blåst på. Ett vanligt enkelt upplägg är att bedragaren via ett mejl utger sig för att vara vd och ber någon på företaget med behörighet att göra en betalning till ett konto.

"Det behöver inte vara svårare än så. Och det kan handla om stora inkomster per utskickat mejl", säger Björn Seeth, förundersökningsledare på Nationellt bedrägericentrum.

Uppläggen är oftast väldigt proffsigt genomförda och svåra att vid en första anblick genomskåda, enligt Jone Sølvik, vd på Inyett som jobbar med säkra betalningar.

"Varför göra ett värdetransportrån när man kan sitta bakom datorn, säger han.

Företeelsen har ökat explosionsartat, från under 100 ärenden 2015 till ungefär 1.000 i fjol, enligt Björn Seeth.

"Mörkertalet är dessutom förmodligen stort, många skäms för att berätta det här, säger Jone Sølvik och tillägger att ungefär 20 procent av de anmälda ärendena fullbordas.

I Europa och USA har det här varit vanligare en längre tid, där vissa bolag har blivit blåsta på hundratals miljoner kronor. Det handlar om internationella ligor med vad polisen tror även svenska kopplingar. Polisen jobbar över gränserna i jakten på bedragarna, men att komma åt dem är inte enkelt.

"Det är svårt när pengarna går utomlands. Men det finns en del lyckade uppklarade ärenden internationellt", säger Björn Seeth som vill varna företag för att vara för godtrogna.

"Det gäller att vara vaken och ha någon form av två- eller trestegsverifiering av betalningarna", säger han.

Om inte, så är pengarna snabbt spårlöst borta. Men det går att stoppa bluffmakarna, åtminstone rädda pengarna, om den drabbade upptäcker brottet och reagerar snabbt. Då kan banken hinna frysa pengarna.

Även kommuner drabbas.

"Där utger man sig för att vara ekonomichefen", säger Jone Sølvik.

Andra upplägg som enligt polisen blivit vanligare är där bedragarna hackar ett utländskt exportföretag och ändrar kontonumren dit fakturorna ska betalas. Sedan skickar exempelvis det svenska importföretaget pengarna till de falska kontona som bedragarna snabbt länsar.

"Allt som sker över en banktransaktion bör man vara försiktig med", säger Jone Sølvik.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies