1515
Annons

Flyktingen som matar skidturisterna

IDRE.
Som 15-åring lämnade han ett liv i fattigdom som kurd i Turkiet för att försöka skapa sig en ny framtid i Sverige.

Nu har Fahri Ceken öppnat ännu en restaurang hemma i sitt Idre, och laddar nu för sportlovsrusch på nya skidanläggningen Idre Himmelfjäll.

Fahri Ceken driver restaurangen Renen och Älgen på Idre Himmelfjäll.
Fahri Ceken driver restaurangen Renen och Älgen på Idre Himmelfjäll.Foto:Ida Thunberg

Fahri Ceken  växte upp med 11 syskon i en vardag där det aldrig var självklart att ha mat på bordet. 

”Jag hade bara gått två år i grundskolan och insåg att det inte fanns någon framtid för mig i Turkiet.”

Därför valde han, endast 15 år gammal, att ta sig till Sverige på egen hand. Detta var i slutet av 1980-talet. 

”Jag bestämde mig för att skapa mig ett liv där jag skulle kunna försörja mig själv och min familj. För mig var Sverige möjligheternas land.”

Nu har Fahri Ceken öppnat restaurang mitt i Sveriges nya fjällsatsning Idre Himmelfjäll. När man öppnade 2019 var det första gången på 30 år som landet fick en ny stor fjällanläggning. Idre Himmelfjäll ligger granne med Idre fjäll, och har i och med sitt öppnande gett ytterligare 3.000 bäddar till turistorten Idre. 

Inför vintersäsongen 2021/22 valde man att satsa på en nybyggd restaurang i ski lodge-stil. När ledningen för Himmelfjäll gick ut med att man sökte krögare fick man 17 intressenter. 

”Bland dem fanns flera namnkunniga krögare med meriter från kända krogar och restaurangkedjor, och först föll vi för det och tänkte spontant att vi skulle gå på något känt krögarnamn”, säger Idre Himmelfjälls vd Torbjörn Wallin.

”Men till slut insåg vi det självklara i att samarbeta med en lokal krögare som är förankrad här, har personalstyrkan klar, känner alla, är omtyckt, har ett gott rykte lokalt och verkligen vill jobba för Idres bästa på lång sikt.”

Torbjörn Wallin säger att Idre Himmelfjäll har ökat sin omsättning med cirka 90 procent jämfört med förra vintern vid den här tiden.

”Det är roligt att våra satsningar bland annat på ny restaurang och nya backar ger resultat.”

Stoltheten och glädjen i Fahri Cekens ansikte är tydlig när han visar runt i den splitternya restaurangen Renen & Älgen på Himmelfjäll. Han beskriver det som en cirkel som sluts, där han får använda all sin erfarenhet från livet och restaurangföretagandet i fjällen och ta med det in i något nytt.

Som nyanländ till Sverige bodde Fahri Ceken en tid i Östersund, och sedan kom han till byn Hede i Sonfjällets nationalpark. Där trivdes han mycket bra.

”Jag testade storstadslivet i Stockholm också en period men det var inget för mig. I stället började jag leta efter något i fjällmiljö.”

Fahri Ceken flyttade till Idre vid millennieskiftet, och där fanns det en nedlagd krog som hade varit stängd i flera år. Han tog över och började bygga upp något nytt. 

Han hade också fastnat för en ny hobby i sitt nya hemland - nämligen att dansa bugg, och det intresset fick honom att arrangera evenemang runt om på dansbanor i byarna runt omkring. 

Restaurang Lodjuret i Idre centrum blev så småningom navet i Fahri Cekens restaurangverksamheter. Han driver också bland annat restaurang i byn Gördalen med endast 18 fastboende.

”Min filosofi har inte varit att tjäna en massa pengar åt mig själv, utan att bidra till något bra där jag bor och att jag och min familj har jobb. I mina restauranger har min familj alltid jobbat med mig, min son och hans fru, min bror och hans familj, kusiner och så vidare. Det är min familj och några från byn som har kunnat ha jobb under dessa år.”

Fahri Ceken har sex barn varav flera har jobbat med honom i restaurangerna genom åren. Sonen Peter Ceken driver i dag egen restaurang vid Njupeskär i norra Dalarna.

Att Fahri Ceken har lyckats hålla liv i sina restauranger som en året runt-verksamhet säger han själv beror på att han aldrig har varit pretentiös utan alltid sett till vad gästerna vill ha.

”Vi har alltid haft generösa öppettider och humana priser, och aldrig tänkt på turisterna som kassakor som vi ska mjölka på pengar. Vi är vänliga mot våra gäster oavsett vilka de är och vad de beställer. Dessutom har jag alltid jobbat väldigt mycket själv.”

För Fahri Ceken har den fasta befolkningen varit minst lika viktiga som turisterna, trots att det bara är 800 personer som bor här året om. 

”Det är en så stark gemenskap i byn. Alla känner alla.”

Han är också sedan länge engagerad i styrelsen i bygdegårdsföreningen i Idre.

”Idre är mitt och min familjs hem och jag är glad och tacksam att öppna något nytt här som jag tror kommer bli jättebra både för turisterna och för oss som bor här”, säger Fahri Ceken.

Sonen Peter Ceken jobbar också i faderns restauranger.
Sonen Peter Ceken jobbar också i faderns restauranger.

Torbjörn Wallin, vd för Idre Himmelfjäll, ser nu fram emot sportloven. Himmelfjälls huvudfokus är barnfamiljer. De motsvarar 95 procent av gästerna.

”Nu har det också fallit en hel del natursnö och de nya backarna är klara, snölagda och preparerade. Så vi står redo inför tusentals sportlovsfirare.”

Beläggningen inför de tre sportlovsveckorna är i snitt 98 procent.

”Det fortsätter även komma in nya boenden hela tiden i takt med att de blir färdigbyggda. Vi har sålt ut alla fritidshustomter vi haft till salu och fortsätter att genomföra tomtvisningar dagligen inför nästkommande stora tomtområde. I dagsläget har över 600 olika parter, både privatpersoner och företag, anmält intresse för att köpa en tomt där. Så vi är ödmjukt tacksamma för det intresse som fortsatt finns för Idre Himmelfjäll”, säger Torbjörn Wallin.

 

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera