1515

Flyktingar i Uganda får hjälp att starta företag och skapa jobb

De stora flyktingströmmarna till Uganda påverkar det frodiga landskapet. Med hjälp från UNHCR och svenska företag kan flyktingar starta egna företag som skapar jobb åt lokalbefolkningen och samtidigt gynnar miljön. 

Foto:Joey Abrait

Uganda är ett av de mest underutvecklade länderna i världen men är ändå hem till över 1,2 miljoner flyktingar. Nakivale som är en av de äldsta flyktingbosättningarna i landet, öppnades 1958 och etablerades officiellt som bosättning två år senare. Bosättningen drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR och Ugandas regering. 

I princip alla beviljas flyktingstatus i Uganda. Det som gör landet unikt är att alla flyktingar blir tilldelade en bit land där de får odla grödor och bygga ett hus. Här har flyktingarna fri rörlighet och kan studera, arbeta och starta företag.

På en yta på 184 kvadratkilometer, ungefär lika stort som hela Stockholms kommun, bor över 120.000 flyktingar från Burundi, Kongo-Kinshasa, Eritrea, Rwanda, Somalia, Sudan och Sydsudan. 

De stora flyktingströmmarna genom åren har haft stor påverkan på det bördiga landskapet i landet. Träd har huggits ner för att användas som virke och bränsle. Resultatet har blivit att stora delar av landskapet lämnats karga och ödelagda. Samtidigt som befolkningen är fattig är klimatarbetet synligt på flera ställen i den enorma flyktingbosättningen. 

Joseph Mabwire kom som flykting från Demokratiska Republiken Kongo för över tio år sedan, och driver i dag Nakivale Green Environment Organization. Han visar runt bland akacia och tall. Hittills har han och hans kollegor lyckats plantera över 160.000 träd i flyktingbosättningen och säljer även träd till lokalbefolkningen. Under träden växer bland annat tomater som säljs på marknaden och blir en extra inkomst. 

”När vi kom hit såg vi ganska snabbt hur lite träd som fanns kvar i Nakivale. Vi försöker sprida kunskapen att ju fler träd ni hugger ner desto mer påfrestande är det för klimatet. Miljön ligger mig varmt om hjärtat”, säger Joseph Mabwire som också oroar sig för hur klimatförändringarna kan komma att påverka hans företag. 

Joseph Mabwire kom som flykting från Demokratiska Republiken Kongo för över tio år sedan, och driver i dag Nakivale Green Environment Organization
Joseph Mabwire kom som flykting från Demokratiska Republiken Kongo för över tio år sedan, och driver i dag Nakivale Green Environment OrganizationFoto:Joey Abrait

I dag har Joseph Mabwire expanderat företaget till den större staden Mbarara, där han även kunnat anställa några personer från lokalbefolkningen. Intäkterna från företaget har varit så pass goda att de har kunnat köpa in så kallade boda bodas, enklare motorcyklar. 

”Som det ser ut nu kommer jag och min familj inte kunna återvända till Kongo. Det är tråkigt, men det känns bra att arbeta och göra något viktigt här på plats. Vi kan försörja våra familjer samtidigt som vi hjälper klimatet.”

Joseph Mabwire är en av alla som fått stöd från projektet Gröna flyktingläger, ett initiativ från FN:s flyktingorgan UNHCR:s initiativ. I år fick Sverige för UNHCR bland annat 8 Mkr från svenska postkodlotteriet för projektet som drivs i både Uganda och Tanzania, varav 3,3 Mkr gick till den ugandiska delen av projektet.

Runt om i den stora flyktingbosättningen finns fler exempel på mer klimatsmarta lösningar. I flera hem finns enklare spisar tillverkade av lera och ibland en enkel plåt, som gör att matlagningen kräver väsentligt mindre ved. Spisarna håller sig varma längre. 

I en annan by tillverkar byborna briketter av biologiskt avfall, bland annat bananblad, som är energisnåla och dessutom avger mindre rök. 

”Även om de människorna som lever här är några av de fattigaste i världen, inser de också att de har ett ansvar för miljön. Det är ett globalt problem och ett globalt ansvar, som såklart kommer påverka oss mycket om ingenting görs. Vi försöker göra vad vi kan, även om det är i en liten skala”, säger Anita Nasasira som jobbar för Nsamizi, en av UNHCR:s partnerorganisationer i Uganda som bland annat arbetar med socialt entreprenörskap. 

I flyktingbosättningen Rwamwanja i sydvästra Uganda är träden märkta med kryss, för att flyktingarna ska veta vilka träd som är okej att hugga ned eller inte. Träd med röda kryss får inte huggas ned, gula kryss innebär att man måste ha tillstånd, och de träd som har gröna kryss är okej att hugga ned. 

UNHCR:s verksamhet är kraftigt underfinansierad och basala grejer som vattenförsörjning kan vara en flerstegsraket som tar flera år att färdigställa. Några kilometer från Nakivales centrum har ett borrhål ner till en källa med rent vatten stått färdigt flera år, men finansieringen för att leda vattnet till flyktingbosättningen saknas. 

”I vissa av byarna i bosättningen får de som bo där gå väldigt långt bara för att få vatten för dagen”, säger Hillary Agwe som är fältarbetare på UNHCR i Uganda.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?