1515
Annons

Flugan som blev en miljardmarknad – ”tar över totalt”

Software-as-a-service, mjukvara som en tjänst, betraktades initialt som en fluga men har i dag blivit en marknad värd nära 160 miljarder dollar.

Henrik Berglund, docent i teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Henrik Berglund, docent i teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.Foto:Pia Aleborg

Det sägs att inga träd växer till himlen, men amerikanska Salesforce som efter 22 år är världens största Software-as-a-service (Saas)-bolag visar inga tecken på avmattning. Idén, som föddes i en lägenhet i San Francisco, om att bygga en plattform som gav företagen som prenumererar på tjänsten en bild över sina kunders livscykel tar fortfarande lika mycket marknadsandelar som bolagets nio främsta konkurrenter tillsammans. 

”USA ligger långt före, där har Saas-bolagen haft en helt fantastisk utveckling. Trots att bolag som Salesforce, Microsoft och Zoom blivit så extremt stora växer de fortfarande. Då förstår man hur stor den här marknaden är”, säger Johan Crona, som blivit något av en svensk Saas-guru. Med studier i computer science i bagaget kom han i kontakt med affärsmodellen genom jobbet på Almi Invest.

”De två första investeringarna jag gjorde var i Saas-bolag. Inte för att de kallade sig det då, men det var molntjänster med abonnemang. Då började jag se att bolagen kunde ha nytta av varandra och drog igång ett nätverk.”

Förutom nätverket, som i dag har mellan 700 och 800 medlemmar, har Johan Crona även dragit igång ett venture cap-bolag, Cloud Capital, med investeringar i Saas-bolag och Saas-podden där han intervjuar vassa experter på området. 

Johan Crona
Johan CronaFoto:Joey Abrait

Framväxten av Saas är tätt förknippad med utbredningen av internet men framför allt med användningen av molntjänster. 

”I början såg nog många det bara som en fluga, men innovationer som visar sig vara mycket mer effektiva tenderar att ta över totalt. Även om de kanske inte är överlägsna från dag ett. Så är det med Saas, nästan allt som går att flytta till molnet rör sig dit nu”, säger Henrik Berglund, docent i teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. 

Saas-marknaden, som i dag är värd cirka 160 miljarder dollar, väntas växa till över 300 miljarder 2026, enligt det amerikanska marknadsundersökningsföretaget Valuates Reports. 

”Det finns så många fördelar, både vad gäller kostnader och utveckling. Du har bara en version att hålla koll på istället för att underhålla en historik av versioner och du kan pusha ut nya versioner hela tiden och direkt se hur de tas emot.”

Med en centraliserad mjukvara och en prenumerationsmodell kan också priserna för kunden pressas.

”På köpsidan har it gått från att vara ett capex till ett opex. Tidigare var ett CRM-system en investering på flera miljoner, idag kan du köpa samma sak för mellan 10.000 och 20.000 kronor i månaden”, säger Johan Crona. 

Men att bygga ett Saas-bolag är en framtung historia, först ska mjukvaran utvecklas, sedan ska kunderna jagas in och när intäkterna äntligen kommer är de låga och utsmetade över en lång period.  

”Det tar mellan 12 och 18 månader innan en specifik kund är lönsam, så det gäller att försöka behålla dem. Kan man hålla en churn under 10 procent, ja då vet man att man har en bra lönsamhet i affären. Har man en högre churn så kommer det helt att avgöra din möjlighet att växa, det blir svårt att kompensera med nyförsäljning”, säger Johan Crona. 

Han gör en grov indelning av Saas-bolagen i tre grupper; online-försäljning med hög grad av självbetjäning, bolag med system som med hjälp av manuella insatser anpassas efter kunden som exempelvis Salesforce eller en partnerdriven modell som svenska Fortnox har.  

Henrik Berglund pekar också på hur en konsumentdriven införsäljning kan påverka utformningen av tjänsten positivt. 

”Ta Dropbox som exempel. Sättet som Dropbox tar sig in i organisationen är att den säljs direkt till konsument och att många användare tycker att tjänsten är överlägsen. Det tvingar bolagen att använda den och gör den betydligt mer lättanvänd än om en it-avdelning hade varit kunden.”

 

 

 

 

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera