Fler nyanlända i jobb eller utbildning efter AF:s etableringsuppdrag
Allt fler nyanlända som lämnar Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag får jobb eller studerar. Hittills i år har 44 procent fått jobb eller börjat studera 90 dagar efter avslutat etableringsuppdrag, en ökning från knappt 32 procent under samma period förra året.
Det skriver Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande på torsdagen.
Nyhetsbyrån Direkt
Text
"Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera", säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.
Enligt Arbetsförmedlingen finns flera förklaringar till de förbättrade resultaten. En stark arbetsmarknad, subventionerade anställningar som till exempel extratjänster och ett tydligare fokus på arbetsnära aktiviteter, utbildning och jämställdhet under tiden i etableringsuppdraget är några av de viktigaste. En utmaning är dock att lite drygt hälften av alla deltagare saknar gymnasieutbildning, som ofta krävs på svensk arbetsmarknad.
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är ett tvåårigt program för att lotsa nyanlända in på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsuppdraget hade som flest deltagare sommaren 2017, med närmare 77.000 personer. Sedan dess har antalet deltagare minskat och i snitt lämnar nu 3.000 personer etableringsuppdraget varje månad.
Innehåll från Fortum Recycling & WasteAnnons
Återvunnen koldioxid löser hållbarbetsutmaning
Plast är ett mycket mångsidigt material som inte bara är närvarande överallt i vårt moderna samhälle, det är i många fall en förutsättning för mer resurssnåla lösningar som ska hjälpa oss att fasa ut de fossila bränslena. Samtidigt är plasten förknippad med två stora hållbarhetsutmaningar. Men Fortum tror sig ha hittat lösningen på dessa och faktum är att i finska Riihimäki så har tekniken att tillverka metan av infångad koldioxid redan testats under ett halvår. Om än i liten skala, så var det först i världen.
Tony Rehn är chef för Fortums Carbon2x-program och han berättar hur företaget försöker lösa en till synes omöjlig ekvation – hållbar plast, dessutom gjord på avfall: -Plastens stora utmaningar är att bara vissa sorter går att materialåtervinna, idag görs den dessutom av fossil olja. Med vår teknik, som kompletterar den mekaniska återvinning av plast som sker idag, kan på sikt all förbränning av avfall istället fungera som bas för ny plast, men även till bränslen av olika slag. Lösningen är att använda den insamlade koldioxiden tillsammans med väte för hållbar metanproduktion, ett ämne som är stapelvara i all kemisk verksamhet. Nu vet vi att vi kan göra det första steget. Nästa steg och det som är i fokus för Carbon2X, är att med hjälp av metanet producera ny plastråvara på ett kostnadseffektivt sätt och det kommer nu att göras i ett treårigt forskningsprojekt.
På övergripande nivå pågår mycket arbete för att öka mängden material som faktiskt återvinns och visionen är att det mesta ska kunna användas igen och igen och ja, igen. Men i alla cirkulära materialkedjor uppstår det en viss mängd avfall som inte kommer kunna återvinnas på annat sätt än genom energiåtervinning.
– Vi har dessutom en bit kvar innan vi är där, säger Tony Rehn och fortsätter: -Europa producerar nästan 100 miljoner ton avfall som idag omvandlas till energi genom förbränning. Det har många fördelar, men det genereras också skadliga CO2-utsläpp som rätt utnyttjat faktiskt är en enorm resurs.
Enligt Fortums inledande analys skulle 90 % av koldioxiden från avfall kunna cirkuleras genom att den mekaniska återvinningen av plast kompletteras med avfallsförbränningsteknik som avskiljer CO2-utsläppen och använder dem till att framställa nya material. -Än så länge har vi bara räknat på vad det skulle innebära för Finland, säger Tony Rehn, men där skulle det resultera i en negativ nettopåverkan på miljön från avfallsförbränning och återvinningsgraden för plastförpackningar i skulle kunna fördubblas till 2030 jämfört med den nuvarande nivån. Det finns all anledning att tro på motsvarande resultat för svensk del.
Inom en snar framtid kan den plast vi använder alltså vara hållbart producerad. Då återstår bara att ta hand om den på ett ansvarsfullt sätt och återvinna den inför nästa livscykel.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Recycling & Waste och ej en artikel av Dagens industri
Billigare att köra elbil – trots högt elpris
Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.
”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.
TT
Text
Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.
”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.
Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.
”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.
Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen.
Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.
”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.
Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.
”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.
