Annons

Fler asylsökande när skärpt lag slopas 2019

Antalet asylsökanden bedöms fortsätta sjunka till 23 000 i år.

Men 2019 väntas de åter öka till 29 000 när den tillfälligt skärpta asyllagen tas bort.

nyhOm Migrationsverkets nya prognos skulle slå in innebär det att antalet asylsökande sjunker för tredje året i rad. Förra året sökte knappt 26 000 asyl i Sverige.

"Vi ser ett mer stabilt antal asylansökningar de senaste åren", säger generaldirektören Mikael Ribbenvik.

Den nedåtgående trenden kan dock brytas nästa år när den tillfälligt skärpta asyllagen upphör på sommaren.

Migrationsverket räknar då med att de asylsökande ökar från 23 000 i år till 29 000 år 2019.

"Det är främst av att den tillfälliga lagen upphör", säger Ribbenvik.

Lagen skärptes tillfälligt på grund av flyktingkrisen 2015. En återgång till den gamla lagstiftningen innebär permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för dem som bedöms behöva skydd.

Det innebär också mer generösa bestämmelser för anhöriginvandring än i dag.

"Det kommer så klart att påverka även anhöriginvandringen", säger Ribbenvik.

Den ökningen kommer dock inte att märkas förrän några år längre fram, eftersom det finns en eftersläpning.

"Det är väldigt många anhöriga som fått tillstånd på senare tid eftersom deras beslut varit fattade enligt gamla lagstiftningen", säger Ribbenvik.

Migrationsverket väntas avgöra 83 000 anknytningsärenden i år och drygt 40 000 per år åren därefter.

Antalet öppna asylärenden där beslut inte tagits väntas minska från 36 700 till 12 800 under 2018. Migrationsverket siktar på att alla som sökt asyl innan 2017 ska ha fått beslut i sina ärenden innan halvårsskiftet 2018.

De cirka 2 800 ärenden som återstår för personer som sökte asyl som ensamkommande barn under 2015 och 2016 är fortsatt högst prioriterade, står det i prognosen.

I höst väntas handläggningstiden för nya asylärenden ligga på fyra månader.

Under de senaste tre åren har Migrationsverket fattat beslut i en kvarts miljon asylärenden. Myndigheten skriver i sin prognos att man nu går in i en annan fas, där man fokuserar på att utveckla verkets "samlade förmåga". Det innebär framförallt ökad digital hantering av ärenden och sortering av ärenden i olika spår för en mer effektiv handläggning.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Nevel ABAnnons

Foodhillsområdet i Bjuv – ett bra exempel på hur restprodukter och materialflöden kan förbättra en cirkulär ekonomi

Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.
Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.

Framgångsrika samarbeten mellan kommuner, lokala industriföretag och andra intressenter kan öppna för nya möjligheter när det gäller hållbar utveckling och tillväxt. I Bjuvs kommun i södra Sverige skapas starka kopplingar mellan industrier och samhället – vilket leder till stora framsteg mot ett fossilfritt, cirkulärt samhälle.

Arbete tillsammans för gemensamma fördelar

Investeringar i smarta infrastrukturlösningar är avgörande för att hjälpa lokala ekonomier att växa och locka till sig investeringar, nya jobb och nya invånare. Men kommunala verksamheter har idag också en stark press på sig för att sänka kostnader, samtidigt som de behöver tillhandahålla ett brett utbud av tjänster till sina invånare – allt från utbildning och hälsovård till infrastruktur.

Smarta infrastrukturlösningar ger ofta möjligheter för kommunerna att hitta stordriftsfördelar som skapar en positiv samhällseffekt, och nyckeln till detta är samarbete mellan industrier och kommuner.

Genom att utnyttja energi-, informations- och materialflöden – såsom värme, kyla och restavfall – kan man uppnå stora kostnadsbesparingar samtidigt som utsläppen minskar, vilket banar vägen mot en koldioxidneutral framtid. Investeringsmodeller som ger den flexibilitet som krävs bör baseras på samarbete.

Foodhillsområdet i Bjuv

En framgångshistoria är Bjuvs kommun som 2008 inledde ett långsiktigt samarbete med regionala industriföretag och andra aktörer för att hitta nya och hållbara energilösningar för den framtida utvecklingen. Tillsammans tittade de på hur överskottsvärmen från industrierna skulle kunna utnyttjas i ett ekosystem, utöver att endast använda den för fjärrvärme.

Ett konkret resultat är det som nu kallas ”Food Valley of Bjuv”, ett stort kluster av livsmedelsföretag som strävar efter industriell symbios som utnyttjar alla tänkbara rest- och materialflöden i en lokal cirkulär ekonomi. Målet är en hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som samhället förbättras genom kommunal infrastruktur. Ett av projekten handlar om distribution av överskottsenergi som tidigare gått förlorad, men som nu värmer en busshållplats och en 100 meter lång trottoar och cykelbana, vilket minskar behovet av vinterunderhåll och risken för kollisioner och olyckor. Fjärrvärme fungerar som en plattform som tillhandahåller 100 % förnybar energi och möjligheten att utnyttja överskottsvärme från industrin.

Stora möjligheter genom nya affärsmodeller

För att skapa och implementera nya affärsmodeller krävs nya arbetssätt och rätt typ av erfarenhet. Användningen av teknik kräver sin expertis. Kommuner, oberoende eller tillsammans med sina partner, bör överväga hur utvecklingen av infrastrukturen ska ske i framtiden. Nevels affärsmodell bygger på att kartlägga vägen till en optimal och resurseffektiv framtid, och att tillsammans med kommunerna hitta lämpliga investeringsmodeller.

Vi erbjuder avancerade industriella och kommunala infrastrukturlösningar, som gynnar våra kunder och hela samhällen.

Läs mer här:

https://nevel.com/sv/industriella-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/sv/kommunala-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/nevel-business-white-paper/  

 

Mer från Nevel AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nevel AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?