1515
Annons

Finländske oljemiljardären rekordinvesterar i förnybart i Sverige

Energikoncernen St1, som kontrolleras av finländske mångmiljardären Mika Anttonen, går på Sverigeoffensiv. Tyngst är en rekordinvestering i en ny anläggning för produktion av förnybara drivmedel i Göteborg till både vägtransporter och flyget.

Här vid St1:s oljeraffinaderi i Göteborg ska en ny anläggning för förnybara drivmedel byggas.
Här vid St1:s oljeraffinaderi i Göteborg ska en ny anläggning för förnybara drivmedel byggas.

”Sverige är St1:s enskilt största marknad och vi vill nu genom en rad strategiska och betydande satsningar stärka vår position och verksamhet här ytterligare. Det är samtidigt nödvändigt för att ta vårt ansvar för klimatomställningen och klara växande miljökrav från både politiker och kunder”, säger Per-Arne Karlsson, chef för förnybar energi på St1.

2010 blev den finländska koncernen en av de största aktörerna på den svenska drivmedelsmarknaden genom köpet av oljejätten Shells svenska verksamhet med både en stor stationskedja och ett oljeraffinaderi. Och nu har St1 gett grönt ljus för nya storinvesteringar i Sverige. Nyligen beslutade styrelsen att bygga en ny anläggning för produktion av förnybara drivmedel. Den nya enheten ska ligga invid bolagets oljeraffinaderi i Göteborgs hamn och beräknas kosta uppemot 1,5 miljarder kronor. 

”Tillsammans med den vätgasenhet som vi just byggt handlar det om cirka 2 miljarder kronor. Detta är den enskilt största investeringen i St1:s historia. Det känns jättekul och innebär att vi tar ett rejält steg mot att ställa om till förnybara drivmedel och leva upp till vår vision att vara ledande i att ställa om till CO2-medveten energi”, säger Per-Arne Karlsson.

Den nya fabriken får en kapacitet att producera 200.000 ton förnybart drivmedel årligen. Målet är att produktionen ska starta första kvartalet 2022. 

”Det handlar om HVO, ett förnybart transportbränsle, som ska förse den svenska marknaden där reduktionsplikten innebär att de fossila bränslena gradvis måste ersättas som fordonsbränsle. Den nya produktionen kan också användas av flyget där vi ser en jättepotential framöver och där reduktionsplikt också kan vara på väg”, säger Per-Arne Karlsson.

St1 har tidigare tecknat ett partnerskap med skogskoncernen SCA SCA B +2,60% Dagens utveckling kring tillverkning av förnybara drivmedel. 

”Vi gör den nya investeringen själva, men ska också formera partnerskapet med SCA. Preliminärt handlar det om att SCA tillhandahåller tallolja, som är en restprodukt från massatillverkningen, och som vi sedan vidareförädlar i den nya anläggningen i Göteborg”, säger Per-Arne Karlsson.

Men även andra typer av förnybara råvaror kan bli aktuella, uppger han.

Inom kort offentliggörs också att St1 köper drygt 20 tankstationer för tung trafik i Värmland av SÅIFA Värmland, för en hemlig summa. De ingår från 1 oktober i St1-ägda kedjan Shell TruckDiesel.

”Det är en betydande investering och bland annat ett led i att säkra avsättningen för vår produktion av förnybara drivmedel och samtidigt sänka utsläppen. Tunga transporter står för 10 procent av koldioxidutsläppen och de stationer vi nu tar över kommer att konverteras helt eller delvis till förnybara bränslen”, säger Per-Arne Karlsson.

Och han öppnar för fler förvärv framöver för att utvidga den svenska kedjan som nu har runt 480 stationer. Av dem är 285 St1-stationer medan knappt 200 drivs under Shellvarumärket.

Innehåll från RekomoAnnons

Tänker andra hand i första hand

Fler och fler företag och organisationer inser fördelarna med att tänka begagnat i stället för nytt när de gör om sina kontor. Rekomo hjälper företag att inreda med återbrukade och prisvärda möbler.

– Vi köper, säljer och hyr ut begagnade kontorsmöbler över hela Sverige, förklarar Jonas Åström, VD Rekomo. Vi erbjuder allt från hela arbetsplatser med bord, stolar, skärmväggar, förvaring men även möbler till övriga utrymmen som lounger, fikarum och konferensrum.

Helhetslösning

Jonas Åström menar att det inte är svårare att köpa in begagnad kontorsinredning än att köpa helt nytt.

– Vi är som vilket annat inredningsföretag som helst. Vi har ett stort utbud av återbrukade kvalitetsmöbler och köper in stora kvantiteter så vill man ha en enhetlig möblering löser vi det.

Rekomo hjälper till med allt från att komma med inredningsförslag till leverans och montering.  Dessutom kan de köpa och hämta de gamla möblerna för återanvändning hos andra företag. 

– Många kontorsmöbler och annan inredning är av väldigt bra kvalitet och håller länge. Sådana möbler köper vi gärna in. Även om fler och fler tänker andra hand i första hand slängs det tyvärr fortfarande alldeles för mycket möbler. Är en stolsdyna sliten så kan vi klä om stolen i ett nytt fräscht tyg i den färg kunden vill ha, säger Jonas Åström.

Nytt kontor till halva priset

Ofta går det knappt att se att möblerna är begagnade och många hade nog blivit förvånade om de visste att all inredning i det splitternya kontoret faktiskt är återbrukat. Prislappen för en kontorsrenovering med begagnad inredning brukar hamna på ungefär hälften av vad det hade kostat att köpa in helt nytt. Men även om ekonomin är viktig så är miljöbesparingen den största vinsten.

Attraherar arbetskraft

Många företag har idag hållbarhet som ledstjärna och då ska det naturligtvis även inbegripa kontorsrenoveringen. Och den ökade miljömedvetenheten märks, intygar Jonas Åström.

– Förr köpte man begagnat för att det var billigare, idag har det svängt och nu köper många begagnat främst för att det är bättre för miljön. För många företag är det också ett medvetet val för att locka yngre miljömedvetna medarbetare som vill arbeta på ett företag som tar miljön och hållbarhetsfrågan på allvar. 

På senare tid har även flera offentliga verksamheter genom ramavtal fått förutsättningar att inreda sina lokaler med begagnade möbler. Det är ett stort steg framåt.

Flerårsgaranti och leasingmöjligheter

Marknaden för begagnade kontorsmöbler har utvecklats mycket de senaste åren och Rekomo erbjuder alltid minst två års garanti även på begagnade kontorsmöbler. Det finns också möjlighet att hyra eller leasa möbler.

– Kunden kan välja om man vill hyra en månad eller över en längre period. Företagen får en ökad flexibilitet och kan anpassa sitt kontor efter olika behov, säger Jonas Åström.

Om Rekomo
Rekomo säljer, köper och hyr ut begagnade kontorsmöbler till kontor i hela landet och har erbjudit återvunna och prisvärda kontorsmöbler sedan 1992. Grunden i affärsidén är hög kundnöjdhet och låg miljöpåverkan – det är lika viktigt att kunden ska bli nöjd med sitt kontor som att rädda miljön. 

Läs mer på rekomo.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rekomo och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera