1515
Annons

Finlands president har haft samtal med Putin

Socialdemokraterna i Finland stöder ett finskt medlemskap i Nato. En överväldigande majoritet av ledamöterna i partifullmäktige säger ja.

Finlands president Sauli Niinistö har nu haft ett ”rakt och rättframt” telefonsamtal med sin ryske kollega Vladimir Putin.

Finlands president Sauli Niinistö.
Finlands president Sauli Niinistö.Foto:TT

Under lördagens pratstund meddelade Niinistö att Finland ämnar söka medlemskap i Nato inom de närmsta dagarna. ”Samtalet var rakt och rättframt och genomfördes utan att vara tillspetsat” skriver han på Twitter.

Enligt ett uttalande från det finländska presidentämbetet sade Niinistö till Putin att de ryska kraven i slutet av 2021, som syftade till att hindra länder från att gå med i Nato, samt Rysslands massiva invasion av Ukraina i februari 2022 har ändrat säkerhetsläget för Finland.

”I framtiden kommer Finland vilja ta hand om de praktiska frågor som uppstår genom att vara granne med Ryssland på ett korrekt och professionellt sätt”, heter det vidare. 

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax svarade den ryske presidenten att det vore ”ett misstag” av Finland att överge sin ”traditionella militära neutralitetspolitik”. Han ska också ha sagt att en förändring av Finlands utrikespolitik kan ha en negativ påverkan på relationen mellan länderna.

Finlands statsminister Sanna Marin meddelade på lördagsförmiddagen att partistyrelsen föreslår att de finländska Socialdemokraterna (SDP) ska stöda ett finskt medlemskap i Nato:

”Som en följd av den förändrade säkerhetsmiljön i Finland och Europa stödjer SDP ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. SDP ger sitt stöd till statsledningen att öppna diskussionen om ett medlemskap. Partistyrelsen godkände förslaget enhälligt och den socialdemokratiska riksdagsgruppen har yttrat sig i frågan.”

Senare kom beskedet från SDP:s partifullmäktige: Partistyrelsens förslag godkändes med rösterna 53 för, 2 blanka och 5 nej, rapporterar Yle.

”I samma stund som bomberna föll över Ukraina så ändrades allt”, konstaterade riksdagsgruppens ordförande Antti Lindtman i samband med beskedet.

”Vi kan inte ta minsta risk att bli lämnade ensamma med Ryssland.” 

Inför det finländska beslutet har statsledningen analyserat och gjort sig redo för alla tänkbara sätt som Ryssland kan reagera på, sade Niinistö i en intervju med Yles Morgonettan före samtalet med Putin.

Niinistö tror inte att Ryssland kommer att reagera militärt mot Finland, men ser det som sannolikt att det kommer motdrag i andra former:

”Gränskränkningar, ökad militär aktivitet i närheten av gränsen mot Finland, ökad aktivitet i Östersjön.”

Även cyber- och hybridhot tillhör den arsenal som Finland måste vara berett på, enligt presidenten.

Under söndagen lämnar partistyrelsen för Socialdemokraterna i Sverige besked i Natofrågan. Beslutet tas ”självständigt utifrån det som är bäst för Sverige och Sveriges säkerhet”, skriver partisekreteraren Tobias Baudin i ett mejl till TT.

”Men Finlands agerande är självklart något som påverkar också vår process.”


Sveriges mest rutinerade utrikespolitiker vaktar sina hemligheter väl

Hans Dahlgren (S) styr den svenska EU-politiken i en tid då det är krig i Europa och EU utmanas av interna strider.

Trots påtryckningar och sanktioner tror EU-ministern, med sina 40 år i utrikespolitiken, att det kommer ta lång tid innan Ryssland förändras politiskt.

”Det är inte så att det står demokrater i kö för att ta över efter Vladimir Putin i Kreml”, säger han i en intervju med Di.

EU-minister Hans Dahlgren har ett CV som sträcker sig till 70-talet och innefattar arbete under fem statsministrar.
EU-minister Hans Dahlgren har ett CV som sträcker sig till 70-talet och innefattar arbete under fem statsministrar.Foto:Jesper Frisk

Om klapprande hörs inifrån EU-minister Hans Dahlgrens (S) kontor på statsrådsberedningen i Adelcrantzska palatset, gå då inte in i rummet.

Antingen sitter statsrådet och skriver ett personligt brev på sin skrivmaskin, av märket Facit.

Eller så skriver han hemlig korrespondens som inte ska kunna spåras på något sätt.

Hur många gånger har han använt skrivmaskinen i år, undrar en frågvis reporter?

Nej, det berättar han förstås inte.

Sveriges mest rutinerade utrikespolitiker, med ett CV som sträcker sig till 70-talet och innefattar arbete under fem statsministrar, vaktar sina och Sveriges hemligheter väl.

Trots omkring femtio år i den politiska sfären, hade han aldrig tänkt ta klivet upp på själva scenen.

Det var inte förrän 2019, då frågan kom från Stefan Löfven, som han tog steget och blev minister.

”Det var inget som jag trodde låg framför mig”, säger Hans Dahlgren när Di sitter ner med honom i Bryssel, där han ska samtala med kollegor inför extramötet i Europeiska rådet i slutet av maj.

Har det gått bra, tycker du?
”Ja, jag trivs med uppdraget.”

Vad är det som gör att du trivs?
”Det är att få arbeta för något man tror på, att åstadkomma resultat genom samarbete. Det är att få träffa många människor, inte bara på sin egen arbetsplats utan också ute i landet och ute i Europa. Och så är det att få göra något helt nytt.”

EU-minister Hans Dahlgren svarar på frågor.
EU-minister Hans Dahlgren svarar på frågor.Foto:Jesper Frisk

På dagordningen i Bryssel står en utfrågning av Ungern, som av flera EU-länder anses bryta mot rättsstatens principer.

Ungern har också börjat trilskas om EU:s sanktioner mot Ryssland och vill inte införa sanktionerna mot rysk olja, om landet inte kompenseras med miljardbelopp eller får undantag.

”Jag tycker att det är rimligt att man tar hänsyn till situationen i olika länder så att det inte drabbar oss inom EU hårdare än vad det drabbar Ryssland, men inget är ju gratis”, säger Hans Dahlgren om Ungerns krav.

Under sin tid som svensk representant i FN:s säkerhetsråd 1997 till 1998 satt Hans Dahlgren bredvid Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som då var Rysslands ständige representant vid FN.

Hans Dahlgren beskriver Lavrov som ”mycket intelligent” och han minns hur ryssen rättade översättarna om de gjorde misstag under samtalen.

Nu har samme Lavrov fört Vladimir Putins krigsagenda.

”Det är uppenbart att det är ett annat Ryssland än det som fanns för ett antal år sedan. Ryssland gör saker nu som vi på det hela taget inte hade trott var möjligt och som ju Ryssland har förbundit sig från att göra, nämligen att gå i krig mot ett demokratiskt land”, svarar Hans Dahlgren på frågan om EU misslyckats i behandlingen av Ryssland innan kriget.

Är du övertygad om att EU-sanktionerna kommer att göra skillnad?
”Jag kan inte förutspå vad som kommer att visa sig vara utfallet i längden. Jag har varit med om andra sanktionsregimer som inte har varit så lyckosamma efter en period. Men just nu ser jag ingen som helst anledning att ändra det här beslutet.”

Hur ser du på det Ryssland som finns kvar efter sanktionerna?
”Jag har inte själv deltagit i så många sådana diskussioner men det är uppenbart att det kommer att ta lång tid innan vi ser ett annat eller ett mer demokratiskt Ryssland. Det är inte så att det står demokrater i kö för att ta över efter Vladimir Putin i Kreml.”

Han har själv uppgett att han var emot EU-medlemskap före Berlinmurens fall, men att han svängde i frågan 1991, när Ingvar Carlsson, som Hans Dahlgren var rådgivare åt, deklarerade att Sverige skulle ansöka om EU-medlemskap.

Nu står han, Socialdemokraterna och Sverige inför ytterligare en tvär sväng i utrikes- och säkerhetspolitiken när Sverige ansöker om medlemskap i Nato.

Hans Dahlgren säger att han själv landade i frågan efter diskussionerna i partiet, men är i övrigt fåordig om sin egen Natoprocess.

”Jag tycker att Magdalena Andersson, efter mötet på söndagen, gav en mycket tydlig, bra sammanfattning av varför partiet har valt den här vägen och det var självklart då för oss i regeringen att gå på samma linje och det var ju ett enhälligt beslut i regeringen som jag också deltog i.”

Var det först när statsministern meddelade partistyrelsens beslut som även du blev övertygad?
”Jag har inte en kronometer som kan säga exakt vid vilken tidpunkt jag bestämde mig för det ena eller det andra, så den frågan tänker jag inte svara på.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?