1515
Annons

Finlands besked: Vi ansöker om Natomedlemskap

HELSINGFORS. Statsledningen i Finland har nu beslutat att landet ansöker om Natomedlemskap. Nu väntar en kort process i riksdagen och förhoppningen från Finland är att Sverige ska följa efter i den gemensamma process som finska politiker anser att Finland har drivit.

Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö.
Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö.Foto:Evelina Carborn
Foto:Evelina Carborn

Den ryska invasionen av Ukraina har prövat den militära alliansfriheten i Sverige och Finland.

I Finland är regeringen och presidenten övertygade om att den gamla säkerhetspolitiken inte håller och beslutet om att ansluta till den militära alliansen togs på söndagen.

”Det är en historisk dag”, säger Finlands president Sauli Niinistö och uttrycker stora förhoppningar om att Sverige följer samma väg som Finland.

”Under dessa tider har vi haft ett mycket tätt samarbete med Sverige. Man har tidigare sagt att Finlands sak är vår, lika väl kan man nu säga att Sveriges sak är vår”, fortsätter han.

Nu väntar en debatt i den finska riksdagen, men det är främst att anse som en formalitet där eventuella motståndare ska få vädra sina åsikter.

Presskonferens i Helsingfors med stastminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö.
Presskonferens i Helsingfors med stastminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö.Foto:Evelina Carborn

Det är sedan de finska Socialdemokraternas beslut om att stödja finskt Natomedlemskap, som togs under lördagen, klart att det finns en rungande majoritet för att Finland ansluter till Nato.

”Förhoppningsvis går vi nu med i Nato. Det kommer att innebära förändringar, men inte förändra allt. Vi är fortfarande ansvariga för vårt eget försvar. Våra beslut, tillsammans med de som tas i Sverige, kommer att påverka hela den nordiska regionen”, säger statsminister Sanna Marin.

Nu vill Finland att ratificeringsprocessen blir snabb och smidig. Men frågetecken har uppstått sedan Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt att det vore ett misstag att släppa in Finland och Sverige i Nato.

Den turkiske presidenten påstod bland annat att de ansökande länderna stödjer terrorism i form av stöd till Kurdistans arbetarparti, PKK.

Sanna Marin.
Sanna Marin.Foto:Evelina Carborn

”Jag tror att vi har samma slags saker som Turkiet har tagit upp både med Finland och Sverige. Det är viktigt att vi står tillsammans, att vi koordinerar våra svar. Och vi har svar, till exempel på frågan om PKK. Det är en terrororganisation”, säger Pekka Haavisto.

”Om det kommer några andra saker är vi redo att ge svar. Men jag tror att det här är typiskt i processen, att olika länders regeringar och även riksdagen i olika länder kan ta upp olika frågor och då måste vi svara”, fortsätter han.

President Sauli Niinistö har dock inget tålamod för Turkiets obstruerande i det här läget.

”Vi behöver ett väldigt klart svar. Jag ska ha ett nytt samtal med president Erdogan om problemen han har dryftat”, säger presidenten.

Finland ligger fortsatt steget före Sverige i Natoprocessen. Den stora förhoppningen är att Sverige nu följer efter.

Även om processerna i de båda länderna nu är relativt synkroniserade, så har Finland hela tiden gått före Sverige.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.Foto:evelina carborn

Och flera finska riksdagsledamöter anser att Finland har varit den drivande kraften för den svenska Natoprocessen. Partiledaren för borgerliga Samlingspartiet, Petteri Orpo, är en av dem.

”Det tycker jag att man kan säga. Väldigt kort efter att Ryssland attackerade Ukraina insåg det finska folket att vi måste stärka vår säkerhet på ett nytt sätt. Vi såg då alla att ett medlemskap i Nato är det rätta och den enda lösningen. Vi har haft en väldigt snabb process” säger han.

”Jag tror att vi på ett sätt har puttat Sverige och uppmanat dem”, fortsätter han.

Riksdagsgruppens ordförande för de Gröna, Atte Harjanne, säger att han innan krigets utbrott trodde att Sverige skulle vara det land av de två grannländerna som först skulle ta steget mot Nato och att Finland skulle följa efter.

Men av uppenbara geopolitiska skäl blev rollerna ombytta när Ryssland startade kriget i Europa.

”Det har känts som att debatten i Sverige har liknat vår, men legat två veckor efter oss. Nu har vi kommit i takt och det finns ju naturliga orsaker till att Natofrågan har varit mer brådskande i Finland än i Sverige”, säger han.

Antti Lindtman, ordförande för Socialdemokraternas riksdagsgrupp i Finland, vill inte gå så långt som att säga att Finland har puttat Sverige in i Nato, men han tillstår att den finska processen har påverkat den svenska.

”Vi fattar våra beslut utifrån våra egna behov. Men naturligtvis kan man säga att direkt efter den ryska fullskaliga invasionen gick processen snabbare här i Finland. Efter några veckor har Sverige nu också kommit närmare Nato”, säger han.


Andersson: Ser fram emot att träffa Erdogan

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan signalerar inga framsteg för den svenska Natoansökan, efter ett telefonsamtal med statsminister Magdalena Andersson.

Nästa vecka träffas de och andra allierade ledare vid Natotoppmötet i Madrid.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Magdalena Andersson (S).
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Magdalena Andersson (S).Foto:Markus Schreiber; Maria Davidsson/TT

Magdalena Andersson (S) beskriver lördagens telefonsamtal med den den turkiske presidenten som ”bra”.

”Enades om vikten av att göra framsteg inför Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka, där jag ser fram emot att träffa president Erdogan och andra allierade ledare”, skriver Andersson på Twitter.

Erdogan upprepade i samtalet att ”Sverige bör vidta åtgärder angående sådana grundläggande frågor som att bekämpa terrorism”, skriver det turkiska presidentkansliet på Twitter.

Den turkiske presidenten upprepade också att Sverige bör göra konkreta förändringar i sin attityd mot den kurdiska gerillaorganisationen PKK samt det syriskt-kurdiska partiet PYD och dess väpnade gren YPG.

Erdogan framhöll att Turkiet inte sett några konkreta åtgärder från Sverige för att bemöta Turkiets oro.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA. Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK.

Erdogan uttryckte också förväntningar på att Sverige ska tillmötesgå Turkiets begäran om att kurder ska utlämnas och att restriktionerna för vapenhandel ska upphävas. Han betonade i samtalet att Turkiet vill se ”bindande åtaganden i dessa frågor tillsammans med konkreta och tydliga åtgärder”.

TT söker statsminister Magdalena Andersson för en kommentar.

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har haft ett ”bra telefonsamtal” med president Erdogan om Sveriges och Finlands ansökningar om medlemskap i försvarsalliansen”, skriver han på Twitter på lördagen.

”Vi enades om att fortsätta samtalen i Bryssel och Madrid nästa vecka”, fortsätter Stoltenberg.

Mötet i Madrid börjar på tisdag, då förhoppningarna varit att de svenska och finländska ansökningsprocesserna skulle kunna gå i mål.

Samtliga 30 medlemsländer måste säga ja för att Sverige och Finland ska släppas in, men Turkiet förhalar och har ställt en rad krav för att säga ja.

Finlands president Sauli Niinistö sade i tisdags att det är inte troligt att man kommer att nå någon lösning före mötet i Madrid. De två länderna kommer inte lyckas komma överens med Turkiet i de pågående förhandlingarna innan dess, tror presidenten.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?