1515
Annons

Finländare hotar fimpa miljardprojekt i Göteborg

St1 rekordinvesterar över 2 miljarder kronor i ett nytt bioraffinaderi i Göteborg. Den finländska energikoncernen öppnar för ännu en lika stor anläggning, men varnar för att EU:s nya taxonomi riskerar att stoppa framtida investeringar i biodrivmedel.

Mika Anttonen, grundare och huvudägare i drivmedelskoncernen St1.
Mika Anttonen, grundare och huvudägare i drivmedelskoncernen St1.Foto:Amanda Lindgren

”Från början var planen att vi skulle starta produktionen 2022. Pandemin har hittills lett till en viss försening. Men bygget löper nu på för fullt och för närvarande ser det ut som att starten i stället blir under 2023”, säger Per-Arne Karlsson, chef för förnybar Energi på St1.

Di har tidigare rapporterat att St1 beslutat att bygga en ny anläggning för produktion av förnybara drivmedel i Sverige. 

”Det är vid sidan av förvärv, vår enskilt största investering inom St1 någonsin. Det byggs på samma mark som vårt nuvarande oljeraffinaderi i Göteborg. Men bioraffinaderiet är en helt separat och ny anläggning avsedd endast för produktion av förnybart bränsle”, säger Per-Arne Karlsson. 

Bakgrunden till storinvesteringen är bland annat att Sverige infört så kallad reduktionsplikt. Det innebär att drivmedelsbolagen gradvis måste öka inblandningen av förnybara drivmedel i bland annat bensin och diesel. Reformen är en viktig del för att nå det nationella målet att minska klimatutsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. 

St1:s oljeraffinaderi i Göteborg.
St1:s oljeraffinaderi i Göteborg.

”Nästa steg är att det införs reduktionsplikt även för flyget. Och sammantaget bedömer vi att efterfrågan på förnybara drivmedel kommer att öka kraftigt framöver”, säger Per-Arne Karlsson.

Målet är att det nya bioraffinaderiet ska kunna tillverka 200.000 ton förnybar HVO per år. 

”Det blir ett viktigt tillskott för att Sverige ska kunna klara klimatmålen framöver.”

Och St1 har alltså tankar om att eventuellt bygga ut kapaciteten i bioraffinaderiet i Göteborg med ytterligare en etapp.

”Inga beslut är tagna. Men om allt faller väl ut med den första anläggningen och förutsättningarna känns rätt så överväger vi att eventuellt fördubbla kapaciteten med en likadan anläggning till i Göteborg någon gång efter 2025”, säger Per-Arne Karlsson, som dock tillägger att det finns ett mörkt moln med potential att kullkasta planerna. 

Det handlar om EU:s förslag till taxonomi, en ny förordning som med start 2022 syftar till att styra investeringar mot miljömässigt hållbara aktiviteter. Men när det gäller biodrivmedel så innebär utformningen en våt filt över framtidsutsikterna och att investeringar i Sverige avstannar. Det hävdar bland andra drivmedelsbranschens organisation Drivkraft Sverige.

”Taxonomin har ett gott syfte men en urusel utformning vad gäller biodrivmedlen, trots deras stora klimatnytta. Detta skapar stor osäkerhet för oss investerare och vi delar branschföreningens uppmaning till regeringen att agera för att få till ändringar som bland annat går i linje med den svenska reduktionsplikten och de svenska klimatmålen”, säger Per-Arne Karlsson.

Innehåll från GleSYSAnnons

Så ger suveräna moln digital kontroll

Fredrik Dobber, kommersiell chef på GleSYS
Fredrik Dobber, kommersiell chef på GleSYS

Striktare regelefterlevnad för lagring och skötsel av data inom EU ställer ultimatum på företag och offentlig verksamhet - få kontroll med suverän molnlösning.

Datasuveränitet handlar kort om att lagrad information lyder under de lagar där informationen befinner sig. Suveränitet har under den senaste tiden fått stor uppmärksamhet på grund av det geo- och säkerhetspolitiska läget, men också på grund av de fortsatt snåriga regelverken.     

– Idag är nog alla överens om att verksamhetens data är en viktig strategisk resurs, vilket gör att frågan om kontroll har hamnat högt upp på mångas bord, säger Fredrik Dobber, kommersiell chef på GleSYS, ett av Nordens ledande hostingbolag.

Läs mer om Glesys

Legal labyrint kring lagring i molnet

Företag och offentliga verksamheter lagrar allt mer information i publika molnlösningar - en marknad som domineras av de amerikanska jättarna. Mängden data som sparas i molnet har drivit på behovet av tydliga lagar som sätter krav på datakontroll. 

Bland annat påverkar EU:s Data Act, Dataskyddsförordningen (GDPR) och Schrems II hanteringen av data mellan EU:s medlemsländer och mellan EU och länder som inte är medlemmar.  

– Spelreglerna för hur företag inom EU bör hantera sin data kan se olika ut beroende på verksamhet, men trycket på att skapa kontroll är gemensam för alla som vill uppfylla regelefterlevnad, säger Fredrik Dobber.

EU-kommissionen har utropat åren 2020-2030 till Europas ”digitala decennium” och en viktig utmaning under denna period är att säkra europeisk digital suveränitet, som bland annat fortsatt betyder att ”känslig data” inte får lämna EU. Och även om det nu finns en politisk överenskommelse om dataöverföring mellan EU och USA, finns det ännu inget dokument kring hur förslaget ser ut.

– Det är tredje försöket att få till ett regelverk kring hur data ska kunna delas mellan EU och USA, men det är i dagsläget väldigt svårt att se hur en överenskommelse ens kommer att kunna ta form, i och med Data Act och Data Governance Act kräver att kritisk data stannar på suverän mark, förklarar Fredrik Dobber.

Molntjänst på suverän mark

Alla turerna kring regler för behandling av känslig data har ökat efterfrågan på suveräna molnlösningar, då både privata företag och offentliga verksamheter vill undvika att data hamnar i osäkerhet, eller att främmande makt kan komma åt informationen. Med en suverän molnlösning kan du lita på att på att din data hamnar i en pålitlig miljö och stannar på suverän mark.

– Med tanke på det ökade fokuset på datasuveränitet skulle företag och offentliga verksamheter behöva se över sin molnstrategi och använda suveräna molnlösningar för känslig data, säger Fredrik Dobber och tillägger att det i grunden handlar om att få kontroll, slippa de legala turerna och per automatik följa regelverken.

Läs mer om regelefterlevnad hos Glesys

Om GleSYS
GleSYS AB erbjuder IT-infrastruktur som tjänst (IaaS) inom branscher med höga krav på tillgänglighet och upptid. Bolaget äger och driftar tre egna datacenter, i Falkenberg Stockholm och Oulu i Finland.

GleSYS AB är certifierade enligt ISO 9001, 14001, 27001 – internationellt erkända standarder för kvalitetsledningssystem, miljö och informationssäkerhet.

Mer från GleSYS

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GleSYS och ej en artikel av Dagens industri

Elkrisen: Oljekraftverket nyanställer – ökar produktionen kraftigt

Elkrisen med rekordhöga elpriser i södra Sverige har gjort att elproduktionen i Karlshamnsverket ökar kraftigt. Nu planeras nyanställningar för att det gamla oljeeldade reservkraftverket ska kunna öka fortsätta öka produktionen och bidra till att möta det allt sämre läget för elförsörjningen i södra Sverige. Det uppger vd:n Henrik Svensson i en intervju.

Karlshamnsverket har av vd beskrivits som en ”sista livlina för elförsörjningen”. Nu planeras nyanställningar för att oljekraftverket ska kunna möta det allt allvarligare läget för elförsörjningen i södra Sverige. På bild: Henrik Svensson, vd Karlshamnsverket
Karlshamnsverket har av vd beskrivits som en ”sista livlina för elförsörjningen”. Nu planeras nyanställningar för att oljekraftverket ska kunna möta det allt allvarligare läget för elförsörjningen i södra Sverige. På bild: Henrik Svensson, vd Karlshamnsverket

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera