1515
Annons

Finland: Turkiets relation till USA påverkar Nato-processen

BRYSSEL. Turkiets motstånd mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap handlar inte bara om relationen mellan de nordiska länderna och Ankara, utan även om relationen mellan USA och Turkiet. Det säger Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen till Di.

Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen.
Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen.Foto:Christine Olsson/TT

”Det är kanske någonting som har att göra med förhållandet mellan Nato som en helhet och Turkiet. Och kanske är det också någonting mellan USA och Turkiet”, säger Tytti Tuppurainen till Di på väg in till EU-ministrarnas möte i Bryssel på måndagen.

Turkiet har länge använt sig av de amerikanska stridsflygen F-16 och F-35, men blev utkastade ur F-35-programmet av USA 2019 efter att man köpt det rysktillverkade robotsystemet S-400. 

Nu tror många experter att Turkiet kan försöka använda sig av Sverige och Finlands ansökan om Natomedlemskap för att pressa USA att upphäva blockaden, och ge svar på en förfrågan från Turkiet om att få köpa fler F-16-plan. Landet vill även uppgradera sin nuvarande flotta. 

”Priset kan mycket väl vara att amerikanerna måste lyfta sin blockad av F-16-planen”, sa Natos tidigare generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer till Politico förra veckan. 

Enligt tidningens källor kan det vara ett pris som USA är beredda att betala och frågan diskuteras just nu i Vita huset och i den amerikanska kongressen. Men det amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price sa förra veckan till Reuters att det inte är USA:s ansvar att lösa problemen kring den svensk-finska ansökan. 

”Frågan om Turkiets inställning till Finlands och Sveriges Natoanslutning är inte en bilateral fråga mellan USA och Turkiet”, sa han. 

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto sa på söndagen till Yle Uutiset att han tror att det kan ta flera veckor innan man lyckas komma överens med Turkiet.

Enligt honom är Finland berett att ge Turkiet de garantier som krävs för att landet ska godkänna Finland och Sverige i Nato. Det handlar bland annat om att mer noga följa den kurdiska gerillagruppen PKK och kopplingar till terrorism. Och Tytti Tuppurainen bekräftar bilden av att problemen inte ligger i relationen mellan Finland och Turkiet. 

”Det är ingenting bilateralt mellan Finland och Turkiet och jag hoppas att vi tillsammans kan behandla frågan vidare”, säger hon på måndagen och tillägger: 

”Det är en fråga om trovärdighet för hela alliansen.” 

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren var desto mer tystlåten om Nato-frågan på väg in till mötet. 

”Jag har ingen bedömning att göra i dag”, säger han.


Misslyckad medling i patentstriden mellan Ericsson och Apple

Patentstriden mellan Ericsson och Apple, som nu pågått i snart ett halvår, har inte kommit närmare sin lösning.

Tvärtom: efter ett misslyckat medlingsförsök i början av juni har Ericsson nu stämt Apple i ännu ett land, Storbritannien.

Foto:Fredrik Sandberg/TT, Mary Altaffer

Ända sedan det tidigare patentavtalet mellan Ericsson och Apple löpte ut i januari är det öppen konflikt, precis som innan den förra överenskommelsen som gällde i sju år skrevs.

Centrum för alla de stämningar och motstämningar som haglar mellan de två stridande parterna är en federal domstol i östra Texas, i vars jurisdiktion Ericssons huvudkontor i USA ingår.

Den svenska telekomleverantören har sedan länge haft den domstolen som ”hemmaplan” för sina immaterialrättsliga mål i USA.

Den 7 juni offentliggjorde en pensionerad domare vid domstolen dokumentation över att han hade presidierat vid ett medlingsförsök mellan de två parterna, men misslyckats att nå en förlikning.

Detta var patentexperten Florian Müller först att rapportera om på sin blogg.

En konsekvens av det misslyckade försöket att bilägga tvisten var att Ericsson bara några dagar senare skruvade upp temperaturen ytterligare.

Då lade man även till Storbritannien till listan över länder man stämmer Apple i.

Med de hittills två brittiska stämningsansökningarna ökar pressen på Apple ytterligare. Landet har nämligen sedan EU-utträdet visat tecken på att vara ännu hårdare mot licenstagare som inte gör rätt för sig.

I ett mål från i fjol dömde Högsta domstolen i Storbritannien en part till att acceptera en global licens, för att inte stängas ute från den brittiska marknaden.

Det är också det mest effektiva maktmedlet som Ericsson försöker begagna sig av, att något land ska döma ut ett interimistiskt importförbud för Apple fram till dess att parterna gått i mål med ett avtal.

De uteblivna patent- och licensintäkterna från Apple, för att få använda Ericssons patent till smarta telefoner och surfplattor med mobilnätsanslutning, ligger på årsbasis runt 1–3 miljarder kronor.

Beroende på vad ett nytt avtal är värt kan den summan ligga klart högre.

Ericsson har nu stämt Apple i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Brasilien – förutom USA och Storbritannien.

Den första muntliga förhandlingen är schemalagd att hållas i München, den 14 september. Kort därefter är flera europeiska förhandlingsdatum inbokade.

Först nästa år, i juni 2023, är de första första förhandlingarna i USA preliminärt planerade att hållas.

Vid senaste rapportpresentationen prognostiserade Ericsson patent- och licensintäkterna för det första kvartalet till 1-1,5 miljarder kronor, vilket utifrån normal årstakt indikerar att bortfallet från Apple-affären är 1-3 miljarder kronor på årsbasis.

Ericssons halvårsresultat presenteras den 14 juli, till dess befinner sig bolaget i tyst period. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?