ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Finland i tysk knipa

En tysk konjunkturnedgång hotar att slå hårt mot Finland, som kom ur den förra krisen senare än övriga Europa.

”Vi ser att exporten minskar, särskilt till Tyskland”, säger Sami Pakarinen, chefsekonom på finländska Industriförbundet EK.

Finland står sämre rustat för en ny kris än övriga Norden, enligt Sami Pakarinen.

”Tillväxten har varit långsammare. Medan EU och euroområdet började ta fart 2012-2013, startade det två år senare i Finland med hjälp av inhemsk efterfrågan, låga räntor och byggande. Normalt är det exporten som går först i en finsk konjunkturuppgång.”

Den finska förseningen berodde på flera faktorer.

”Förutom krisen i euroområdet led Nokia av omställningen på mobilmarknaden. 2014 kom dessutom Krimkrisen med sanktioner mot Ryssland, en stor handelspartner.”

Nu har Finland skakat av sig beroendet av Ryssland. 

”För fem-sex år sedan var Sverige, Ryssland och Tyskland nästan jämsides i vår exportstatistik på ungefär 10 procent vardera. Sedan dess har Ryssland minskat till 6 procent och Tyskland ökat till 15 procent.  Finlands beroende av särskilt tysk bilindustri har ökat”, säger Sami Pakarinen.

Därför oroar den senaste tidens dåliga signaler från Tyskland, bland annat inköpschefsindex. I förra veckan sänkte Ifo-institutet i München, som en gång i månaden tar temperaturen på det tyska näringslivet, sin prognos för Tysklands tillväxt från 0,6 till 0,5 procent i år, och från 1,7 till 1,2 procent nästa år.

”Finland är ett litet exportorienterat land. Vad som händer i Tyskland påverkar oss. Mycket har hänt sedan juni och det är inte så bra nyheter. Det vi ser nu är att exporten minskar, särskilt till Tyskland”, säger Sami Pakarinen.

Längre ned i exportstatistiken ligger Storbritannien sexa på 4 procent.

”Vi ligger inte i den hårdaste vinden efter brexit, men självklart finns det indirekta effekter.”

Bland annat har tysk bilindustri det senaste halvåret dragits med i nedgången för brittisk bilproduktion, vilket snabbt kan slå mot Finland.

”Bilindustrin har även drabbats av försvagad global efterfrågan. Till exempel har försäljningen i Kina fallit när ekonomin kyls av. Avgasskandalen har stört bilindustrin. Som ett extra problem har vi risken för amerikanska biltullar i november. Det innebär en hög osäkerhet för prognoserna i den här sektorn.”

Det slår mot Finlands ekonomi.

”Nu börjar den ekonomiska tillväxten sakta in, även om den fortfarande är hygglig. Vi spår 1 procents tillväxt 2020. Det senaste kvartalet var tillväxten 0,5 procent. Nu talar mycket för att siffrorna kommer att revideras ned”, säger Sami Pakarinen.

När han tittar på konjunktursignaler som inköpschefsindex tror han inte heller på någon BNP-uppgång under resten av det här året eller nästa år. Han väntar sig inte heller någon hjälp från Europeiska centralbanken, ECB.

”På europeisk nivå har ECB mindre möjlighet att sänka räntan än Fed eftersom räntan redan är låg. Torsdagens räntesänkning kombinerad med nya kvantitativa lättnader ger liten stimulanseffekt eftersom ECB också tryckte på att det nu är en bra tid för mer aktiv fiskal politik”, säger Sami Pakarinen.

Den ekonomiska inbromsningen gör enligt honom att arbetslösheten ser ut att sluta minska efter att ha gått ned till 6,5 procent.

”Det finns ett matchningsproblem. Arbetsmarknaden går bra men det är brist på arbetskraft. Hela 26 procent av företagen säger att brist på kvalificerad arbetskraft är ett problem.”

Det är mer än de nordiska grannarna Sverige och Danmark, men även Tyskland.

Bristen förvärras av att de stora barnkullarna som föddes direkt efter andra världskriget har lämnat arbetslivet och nu behöver allt mer vård.

”Under det närmaste decenniet ökar problemet med åldrande befolkning kraftigt. Efter 80 år ökar kostnaderna för omsorgen drastiskt, inte minst för att urbaniseringen ligger efter övriga Norden. Samtidigt är fertiliteten den lägsta sedan statistik började föras i Finland 1776. Nu föds 1,4 barn per kvinna. Det borde vara 2,1 barn”, säger Sami Pakarinen.

Befolkningsstrukturen påverkar Finlands mål att nå en balanserad budget 2023. 

”Det bygger på en sysselsättningsgrad på 75 procent. I juli låg siffran på 72,4 procent. Det innebär att ytterligare 60.000 personer måste ut i arbete för att målet ska nås. 2015 var det ganska snabb tillväxt i sysselsättningen. Det kan vi inte räkna med nu.”

Finland kan till skillnad från övriga Norden inte heller räkna med att invandrare fyller luckor i arbetslivet.

”Finland hade 2018 en nettoinvandring på 0,25 procent av befolkningen, medan Sverige låg på 0,75 procent. Vi vet inte vad det beror på att så få vill komma hit. Är det språket, klimatet eller avstånden?” säger Sami Pakarinen.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies