Annons

Finansministern får stöd av Calmfors

Finansminister Magdalena Anderssons löfte om minskade klyftor i samhället får stöd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors – som ser behov av en rad skattehöjningar. Men från Svenskt Näringsliv gör man tummen ned.

Professor Lars Calmfors.
Professor Lars Calmfors.Bild:Erik Nylander/TT

Regeringen med finansminister Magdalena Andersson i spetsen har den senaste tiden börjat argumenterat för en mer offensiv fördelningspolitik.

I en intervju med Di i mellandagarna uppmanade hon också näringslivet att sluta motarbeta skattehöjningar.

”Näringslivet borde se behovet av att välståndet fördelas jämnt så att man inte riskerar att få en backlash mot frihandel och internationalisering”, sa hon.

Nu får hon stöd av Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

”Det är delvis en fråga om vad det är för samhälle vi vill ha. Men att ha små klyftor kan också ligga i näringslivets intresse. Skulle vi få en stor backlash mot internationell handel och öppenhet skulle det drabba ekonomin hårt”, säger han.

Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder, men klyftorna har ökat. Andelen svenskar med låg ekonomisk standard (de med en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet), har stigit mer i Sverige än alla andra EU-länder under perioden 2000–2013.

”En betydande del av ökning skedde efter finanskrisen och alliansregeringens tillträdande. Vår startpunkt var extremt små inkomstskillnader, men jag tycker ändå att det är en oroande utveckling”, säger Lars Calmfors.

För att minska klyftorna bör regeringen enligt honom överväga flera förändringar av skattesystemet, däribland en återinförd fastighetsskatt med progressiv fördelningsprofil.

Även kapitalinkomstbeskattningen bör ses över och realisationsvinster på aktier kan beskattas hårdare, tycker han.

”Jag är inte heller främmande för att återinföra arvs- och gåvoskatten. Det finns argument för det och skadeverkningarna skulle vara begränsade”, säger han.

Även en höjning av matmomsen finns det enligt honom starka skäl för.

”Det skulle ge en stor ökning av skatteintäkterna, men man måste givetvis använda pengarna på ett genomtänkt sätt”, säger han.

När det gäller satsningar lyfter han bland annat fram skattesänkningar för låginkomsttagare och höjda barnbidrag som prioriterat.

På Svenskt Näringsliv gör man dock en annan analys och vänder sig helt emot höjda skatter.

”Vi ska inte höja skatterna för att komma till rätta med de samhällsproblem vi ser, utan vi måste se till att folk kommer i jobb”, säger chefsekonomen Bettina Kashefi.

”Den stora skiljelinjen mellan dem som har mycket om de som har mindre är om man har jobb eller inte. Därför är det absolut viktigaste sättet att minska spridningen i inkomster att skapa jobb och det gör man inte genom skattehöjningar”, säger hon.

Enligt Lars Calmfors kommer det dock bli svårt att undvika skattehöjningar de kommande åren, och det handlar inte främst om fördelningspolitiken, utan om en ökad andel äldre och behovet av kraftigt höjda försvarsanslag.

”Jag har svårt att se hur man ska kunna undvika att skatternas andel av BNP ska stiga med ett par procentenheter under ett antal år”, säger han.


Innehåll från SkandiaAnnons

Experten: ”Fasta rutiner gör gott för sömnen”

Mer om Skandias hälsoförsäkring 

Tar du en kopp te, kryper upp i mysfåtöljen med en god bok och lägger undan skärmarna när klockan börjar närma sig sänggående? Är du noga med nedvarvningsritualer i hopp om att du ska komma ner i varv, somna gott och sedan vakna utvilad åtta timmar senare?

Eller tillhör du skaran som har svårt att slappna av när du väl ligger i sängen om du inte har betat av uppgifterna på din to-do list; uppgifter som tenderar att aldrig ta slut?

– Ibland kan det fylla en funktion att skriva ned saker på en to do-lista för att kunna släppa saken till nästa dag, säger Fredrik Rickardson.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring i Skandia vända sig. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Fredrik Rickardson konstaterar att sömn, kost och motion är livsnödvändiga – fast på olika sätt.

– Till skillnad från kost och motion är sömn inte ett kontrollerbart beteende. Vi kan ju följa instruktionen ”ät” eller ”gå” – men inte ”sov”. Vi kan bara bete oss för indirekt påverkan genom sömnhygieniska beteenden som att exempelvis släcka lampan. 

Dålig sömn går ut över vårt beslutsfattande

På uppdrag av Skandia har Novus i oktober intervjuat 1 016 personer i syfte att undersöka allmänhetens mående just nu. Det visade sig att sömn är den tredje största av alla hälsoutmaningar.

För de flesta fungerar det tillräckligt bra att lösa uppgifter med en viss sömnbrist, vilket gör att vi kortsiktigt kan fortsätta att prioritera bort sömnen. 

– Du klarar dig alltså hyfsat trots att du kanske sovit för lite; du hankar dig fram och därmed är incitamenten små för att ändra på beteendet, säger Fredrik.

Fredrik Rickardsson är psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.
Fredrik Rickardsson är psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.

Enligt Fredrik beter vi oss utifrån det som oftast funkar i stunden. 

– Eventuella negativa konsekvenser på lång sikt styr inte våra beslut i stunden. Om du känner dig stressad av ett antal jobbuppgifter på kvällen är det kortsiktigt belönande att beta av de uppgifterna och därmed prioritera bort återhämtning.

Om vi inte prioriterar sömnen, eller helt enkelt sover dåligt, blir den kortsiktiga effekten att vi fattar beslut på ett mindre effektivt sätt; att vi minns sämre. Av alla som kontaktar Skandias Hälsosluss har mer än hälften sömnsvårigheter.

– Mer långsiktigt innebär sömnbrist ökade risker för sjukskrivning och ytterligare ohälsa. Samtidigt är det viktigt att framhålla att alla sover sämre i perioder, utan att det påverkar vårt arbete på annat sätt än att vi är lite tröttare nästa dag. En eller några nätters dålig sömn tar kroppen igen helt naturligt genom att vi snabbare går ned i djupsömn natten efter, och därmed tar igen sömnunderskottet.

Svårt att hitta balansgången

Stress, skärmtid och stillasittande leder till att vi sover allt sämre. Samtidigt måste vi på något sätt förhålla oss till den snabba tekniska utvecklingen. Många ställer sig frågan: hur hittar man egentligen balansgången mitt i allt? Fredrik Rickardson betonar att lösningen ligger i att vara noggranna i planeringen och schemaläggningen av hur vi använder respektive inte använder skärmar. 

– Om jag har telefonen lättillgänglig och dessutom en väl etablerad vana att plocka fram den när jag är uttråkad eller stressad kommer jag såklart att göra det nästa gång jag får chansen också. Därmed behöver jag planera hur jag ska få till ett ändrat beteende och göra andra alternativ möjliga att genomföra.

Tre tips – det kan du göra för att sova bättre  

1. Se till att det blir gjort. Stäng av och lägg undan telefonen. Gör en lista med målbeteenden som du bockar av när du gjort dem. Gör ett åtagande till ex din partner om hur dina förändringar ska gå till och bestäm hur ni kan följa upp detta.

2. Fasta rutiner. Vi är vanedjur och behöver fasta rutiner. Håll dig till fasta sovtider. Att sova igen förlorad sömn på helger gör att det blir svårare att återgå till rutinerna nästa vecka. Dessutom behöver du oftast inte ta igen förlorad sömn. Kroppen reglerar detta själv genom att snabbare gå ned i djupsömn och stanna kvar i den längre nästa natt. 

3. Gör inte sömnen till ytterligare en prestation. I studier har det visat sig att människor som lider av sömnproblem inte sover särskilt mycket mindre än andra, men att de däremot ligger vakna mycket i sängen. Om det inträffar blir det lätt man tänker att man måste sova, och ännu mer på alla dessa förnumstiga råd som ska följas. Det i sin tur gör att sängen blir inlärd som en plats där vi oroar oss och upplever stress. Då är det bättre att gå upp en stund och ägna sig åt någon lugn aktivitet i dunkel belysning: lyssna på lugn musik eller läs något avkopplande och pröva sedan på nytt igen när du känner dig sömnig.

Tips från Fredrik Rickardson

Så boostar du jobbhälsan – ta del av mer tips hos Skandia 

Hur är läget?... Egentligen.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring ringa. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Du kan få hjälp och råd av bland annat av psykologer, ergonomer, fysioterapeuter om du exempelvis känner dig nedstämd, har värk, är stressad eller på annat sätt är i riskzonen för att bli sjukskriven. Det spelar ingen roll om problemen beror på jobbet eller är privata.

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?