ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Finansministern får stöd av Calmfors

  • Professor Lars Calmfors. Foto: Erik Nylander/TT

Finansminister Magdalena Anderssons löfte om minskade klyftor i samhället får stöd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors – som ser behov av en rad skattehöjningar. Men från Svenskt Näringsliv gör man tummen ned.

Regeringen med finansminister Magdalena Andersson i spetsen har den senaste tiden börjat argumenterat för en mer offensiv fördelningspolitik.

I en intervju med Di i mellandagarna uppmanade hon också näringslivet att sluta motarbeta skattehöjningar.

”Näringslivet borde se behovet av att välståndet fördelas jämnt så att man inte riskerar att få en backlash mot frihandel och internationalisering”, sa hon.

Nu får hon stöd av Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

”Det är delvis en fråga om vad det är för samhälle vi vill ha. Men att ha små klyftor kan också ligga i näringslivets intresse. Skulle vi få en stor backlash mot internationell handel och öppenhet skulle det drabba ekonomin hårt”, säger han.

Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder, men klyftorna har ökat. Andelen svenskar med låg ekonomisk standard (de med en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet), har stigit mer i Sverige än alla andra EU-länder under perioden 2000–2013.

”En betydande del av ökning skedde efter finanskrisen och alliansregeringens tillträdande. Vår startpunkt var extremt små inkomstskillnader, men jag tycker ändå att det är en oroande utveckling”, säger Lars Calmfors.

För att minska klyftorna bör regeringen enligt honom överväga flera förändringar av skattesystemet, däribland en återinförd fastighetsskatt med progressiv fördelningsprofil.

Även kapitalinkomstbeskattningen bör ses över och realisationsvinster på aktier kan beskattas hårdare, tycker han.

”Jag är inte heller främmande för att återinföra arvs- och gåvoskatten. Det finns argument för det och skadeverkningarna skulle vara begränsade”, säger han.

Även en höjning av matmomsen finns det enligt honom starka skäl för.

”Det skulle ge en stor ökning av skatteintäkterna, men man måste givetvis använda pengarna på ett genomtänkt sätt”, säger han.

När det gäller satsningar lyfter han bland annat fram skattesänkningar för låginkomsttagare och höjda barnbidrag som prioriterat.

På Svenskt Näringsliv gör man dock en annan analys och vänder sig helt emot höjda skatter.

”Vi ska inte höja skatterna för att komma till rätta med de samhällsproblem vi ser, utan vi måste se till att folk kommer i jobb”, säger chefsekonomen Bettina Kashefi.

”Den stora skiljelinjen mellan dem som har mycket om de som har mindre är om man har jobb eller inte. Därför är det absolut viktigaste sättet att minska spridningen i inkomster att skapa jobb och det gör man inte genom skattehöjningar”, säger hon.

Enligt Lars Calmfors kommer det dock bli svårt att undvika skattehöjningar de kommande åren, och det handlar inte främst om fördelningspolitiken, utan om en ökad andel äldre och behovet av kraftigt höjda försvarsanslag.

”Jag har svårt att se hur man ska kunna undvika att skatternas andel av BNP ska stiga med ett par procentenheter under ett antal år”, säger han.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies