1515
Annons

Finansmannen hyllar Karolinskas vårdpersonal som hjältar

Finansmannen Sven Hagströmer fortsätter hylla den tung belastade intensivvårdspersonalen med fler donerade måltider och boken ”Svenska hjältinnor” – en blinkning till deras hårda arbete under coronapandemin. 

Sven Hagströmer berättar att boken Svenska hjältinnor framför allt visar att kvinnor kan nå hur långt som helst.
Sven Hagströmer berättar att boken Svenska hjältinnor framför allt visar att kvinnor kan nå hur långt som helst.Foto:Josefine Stenersen

I somras hyllade finansmannen Sven Hagströmer IVA-personalen på Karolina sjukhuset i Solna och Huddinge genom att donera måltider och en bok. Anledningen var personalens hårda arbete under pandemin. Till jul och nyår var det dags för nästa gåvopaket. 

Även denna gång valdes en särskild bok ut och måltider donerades. Totalt meddelar Sven Hagströmer att 5.000 måltider och 1.000 bokexemplar delats ut under jul och nyår. 

”Det här började i somras med 5.000 portioner till IVA-personal på Karolinska. Då hade jag med mig en bok angående ”hemester”, för att man skulle ha någonstans att ta vägen när man väl hade semester. I höstas förstod jag att jul och nyår skulle bli jättejobbigt och då valde jag att göra om det här”, säger han.

Måltiderna kom från restaurangkoncernen Pontus Frithiof som Sven Hagströmer för några år sedan var delägare i och behövde endast värmas upp av personalen. 

”Det här är två grupper som har det väldigt jobbigt just nu. Framförallt tänkte jag på att man efter ett tolv timmars pass kommer ut och ska slänga i sig den där sjukhusmaten. Det kanske inte riktigt är den rätta stimulansen, och kan jag bidra på mitt lilla sätt.” 

Den bok som Sven Hagströmer valt att donera är ”Svenska hjältinnor” som skrivits av Colette van Luik och Anna Nordlund. Detta eftersom han anser att vårdpersonalen är hjältar. 

”Jag försökte hitta en bok som handlade om just hjältar, och i den här boken är de dessutom kvinnor. Vi alla vill ha förebilder och därför tyckte jag att den var ett bra val. Dessutom är den fint illustrerad och lättläst. Om man arbetar som man gör på Karolinska, så har man kanske inte tid att läsa långa romaner.” 

Att böcker och måltider delats ut i samband med sommar- och julledigheter är ingen slump. 

”När vi andra har ledigt jobbar de häcken av sig. Att det blev nu under jul och nyår var för att det kanske då är jobbigast att till exempel inte kunna träffa sin familj.” 

Sven Hagströmer är imponerad över hur sjukhus runt om i landet har ställt om sina verksamheter och menar att personalen verkligen har ställt upp. Inför sommaren finns inga liknande planer – han hoppas att pandemin då ska ha rört sig mot det bättre. 

”Jag hoppas att jag slipper en till gång.” 

Innehåll från DigipAnnons

Så digitaliserar Digip immaterialrättsmarknaden

En varumärkesregistrering skyddar inte bara från intrång och kopior – den kan även öka förtroende och respekt för varumärket. 80 procent av ett företags värde ligger i immateriella tillgångar, men processen för att varumärkesskydda dem har tidigare varit utdragen och krånglig. Nu har Digip gjort den traditionella immaterialrättsmarknaden helt digital.

De digitala immaterialrättsliga tillgångarna har exploderat i takt med digitaliseringens framfart och i dag behöver företag ha en immaterialrättslig strategi för exempelvis domännamns- och varumärkesregistreringar, varumärkesintrång och säkerhetstjänster för DNS. Samtidigt har eran av kryptovalutor, blockchainapplikationer och andra virtuella varor gjort varumärkeshantering utmanande för organisationer att hantera.

Viktor Johansson startade stockholmsbaserade Digip 2019, tillsammans med Christian Vierling, Victor Fredriksson och Jimmy Hörström. De har fler än 300 kunder i 40 länder och arbetar främst med högteknologiska startups, digitalt drivna små och medelstora företag, e-handelsföretag och digitala tjänsteleverantörer.

Kostnadsfri juridisk hjälp

– Vår plattform skiljer sig från konkurrenterna då obegränsade varumärkessökningar kan göras. Våra kunder kan även kostnadsfritt boka möten med juridiska rådgivare och varumärkesexperter, vilket sparar tid och skär ner på kostnadens som traditionellt kommer med ett varumärkesarbete. Det är en kombination som jag tror blir särskilt attraktiv i dagens marknad, där företag behöver se över sina kostnader och effektivisera verksamheten. Det ska bli spännande att följa de makroekonomiska förändringar vi nu ser. 

Viktor beskriver Digip som en helhjärtad partner för skydd av varumärkets olika delar. Samarbetet menar han bottnar i ett gemensamt arbete med kunderna.

– Genom att kombinera innovativ teknik och specialistrådgivning bygger vi tillsammans en proaktiv, kostnadseffektiv och skyddande varumärkesstrategi anpassad efter kundens behov. Det är kunden som kan sin marknad bäst, vi kompletterar arbetet med vår expertis om varumärkesskyddets olika delar. Tillsammans kartlägger vi de risker som är förknippade med varumärket. Vår plattform skannar sedan av marknaden för att proaktivt övervaka eventuella intrång.

Ett kostsamt misstag

Tillsammans har grundarna mer än 50 års erfarenhet av strategisk rådgivning och Viktor berättar att man tydligt kan se hur företag påverkas av bristande eller obefintliga varumärkesskydd.

– I och med att det kan bli en komplicerad och utdragen registreringsprocess struntar många i att varumärkesskydda sina produkter; de tänker kanske att intrång är ovanliga eller att de ska ta tag i registreringen senare. Om någon då kopierar företagets kod, design eller andra immateriella tillgångar kan prislappen bli stor och väldigt, väldigt onödig. 

Det var den insikten som lade grunden till Digip. De leder utvecklingen av den traditionella immaterialrättsbranschen och vill förenkla och utmana en bransch som inte har hängt med i den digitala utvecklingen, men ändå utvecklat innovativa lösningar.

– Digip blev historiska när vi som första ombud ansökte om varumärkesskydd genom en API-koppling. Vi kombinerar kunskap med marknadens mest innovativa teknik – vi gör det helt enkelt smidigt och kostnadseffektivt för företag att ha kontroll på sin immaterialrättsportfölj, avslutar Viktor Johansson.

Läs mer på digip.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Digip och ej en artikel av Dagens industri

Norrland – bedragarnas nya paradis

Enorma investeringar, tidspress och personalbrist. Alla dessa faktorer talar för en hög risk för bedrägerier i den gröna omställning som just nu sker i norra Sverige, menar Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG. 

Lapporten med malmbanan i förgrunden. Till höger: Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG.
Lapporten med malmbanan i förgrunden. Till höger: Louise Brown, konsult i finansiell riskhantering på FCG.Foto:Most Photos

Jag skulle verkligen önska mig att tjänstemän i både finansiell och offentlig verksamhet tog en praovecka ute i andra delar av näringslivet och samhället för att se hur det går till.”

Önskan kommer från Louise Brown, en av drygt 400 konsulter inom finansiell riskhantering och regelverksefterlevnad på svenska FCG. Hon har ägnat merparten av sitt yrkesliv åt att bekämpa korruption och granska företag.

”Vi hjälper till att bygga system, säkra regelefterlevnad, utbilda och riskanalysera bland mycket annat. Mitt arbete handlar om att uppmärksamma banker och andra verksamheter på hur kriminella intäkter genereras.”

För trots att den finansiella brottsligheten globalt motsvarar mellan 3 och 5 procent av BNP finns mycket naivitet och okunskap, det behövs bättre riskmedvetenhet från styrelserummet och ner, menar Louise Brown. 

”Det finns ett stort gap kvar att fylla med kunskap och bättre fungerande system.”

I Sverige ökar bedrägerier, som är den vanligaste formen av finansiell brottslighet, med 30 procent per år.

”Ungefär 200.000 bedrägerier anmäls per år. Bedrägerier sker i industriell skala med bulvaner och stora swishnätverk där minderåriga används väldigt strategiskt. Bedrägerigiggare skickar ut 500 sms per dag, tyvärr är det alltid några som luras. Intäkterna tvättas sen genom komplexa upplägg med oklara bolagsstrukturer.”

I fjol avslöjade SVT det som kan vara den största bedrägerihärvan som någonsin drabbat Sverige. Totalt kan över hundra bolag vara inblandade i en stor härva av momsbedrägerier inom handel med mobiler.

Härvan har kopplingar till grov organiserad brottslighet och till stora aktörer som den internationella mobildistributören Brightstar, som tillbakavisar anklagelserna. Ekobrottsmyndigheten tilldelades extra resurser för att hantera härvan. 

Ett annat uppmärksammat fall av bedrägeri i stor skala i Sverige i fjol var de falska covidintygen från Doktorsgruppen och provtagning.se. Verksamheten kan ha dragit in så mycket som 150 miljoner kronor på de falska intygen, samtidigt som uppåt 100 000 personer kan ha rest med falska negativa intyg.

Var ser du de största riskerna för finansiell brottslighet i Sverige just nu?
”I de enorma investeringar som görs i den gröna omställningen i norra Sverige där staten föreslås agera garant i stor omfattning. Det ska gå rasande fort samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Det öppnar möjligheter för bluffbolag och finansiell brottslighet om det inte hanteras korrekt, med noggranna kontroller och uppföljning. Vi har redan sett exempel på att det förekommer”, säger Louise Brown och pekar på hur arbetslivskriminalitet redan upptäckts kopplat till batteriföretaget Northvolts bygge i Skellefteå. Något som lyftes i media i slutet av förra året.

”Om vi hade bedömt dessa faktiska risker tidigare så hade det inte varit så svårt idag. Utan kontroller och uppföljning är dörren öppen, och i dag är kriminella aktörer infiltrerade och integrerade i så många sektorer. Skulle man städa bort allt skulle det rent krasst resultera i resursbrist.”

Är det så illa?
”Ja, delvis. I vissa branscher.”

Miljöbrott är ofta direkt kopplade till penningtvätt enligt Louise Brown.

”Avgifterna för avfall har höjts. Genom illegala avfallstransporter och dumpning kan man undgå dessa skatter och avgifter, vilket i praktiken innebär penningtvätt. Miljöbrott är spaningsbrott, de tar tid att hitta och lagföra och straffen är dessutom låga. Om man däremot skulle kunna använda penningtvättslagen för att approchera miljöbrott, är de legala konsekvenserna mycket vassare.”

Förutom att vara mer uppmärksamma på vår omgivning och fundera på var killen som städar trappan är anställd, eller hur all byggpersonal får sin lön, skulle Louise Brown önska att våra myndigheter gavs en chans att kunna jobba mer effektivt.

”Myndigheterna har ju verkligen ett svårt läge eftersom de på grund av sekretess inte får dela information med varandra. Vet man hur man navigerar i glappen mellan myndigheterna finns oändliga möjligheter för finansiell brottslighet. Men nu, långsamt, långsamt så börjar de samverka, men under tiden har Sverige blivit en ganska tacksam måltavla för kriminell verksamhet. För att vi som samhälle ska lyckas vända utvecklingen, behövs både bättre samverkan mellan myndigheter och med den finansiella sektorn, och en ökad kunskap om hur den organiserade brottsligheten fungerar. ”

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera