1515
Annons

Finalförlusten är tung- men allt annat är bättre

Luleå har inte vunnit ett SM-guld i herrhockey sedan 1996. Men ekonomin blomstrar och till skillnad från 1996, när arbetslösheten var den högsta i landet, så handlar diskussionen nu om hur man ska locka fler till staden och alla jobben. 

Tung förlust i hockey, men i övrigt är framtiden ljus för Luleå.
Tung förlust i hockey, men i övrigt är framtiden ljus för Luleå.Foto:Pär Bäckström, Simon Eliasson

När jag skriver det här har Luleå sorg. Folk skakar på huvudet och försöker förstå. Vi talar lite försiktigt och trevande till varandra, ungefär som man gör när någon dött. Förlusten i den sjunde och avgörande finalmatchen i SHL ligger, trots att solen skiner från en klarblå himmel, som en mental tjockdimma över Lule älvs utlopp i havet.

Senast Luleå Hockeys herrlag var riktigt bra, 2020, avbröts säsongen när de skulle spela hem guldet. Det var Luleås år, tycker vi som bor här, men covidpandemin gjorde att laget inte ens fick chansen.  

Den här gången skulle det däremot gå vägen. Laget såg ruggigt stabilt ut och backades upp av en hemmapublik så fanatisk att kommunens tekniska chef fick svara på frågor om läktarna skulle hålla. Inte ens det räckte. 

Den bittra förlusten passar på sätt och vis bra till självbilden. ”Som Luleå-supporter är man van att bli besviken”, sa en kvinna på lokalradion. 

Redan före matchen. 

Hon är inte ensam om att känna så. I en av låtarna som brukar spelas i arenan förkunnar Kitok, hiphop-artisten från Jokkmokk, att norrbottningarna vet att vindarna kan vända. Att det inte nödvändigtvis är till det bättre är liksom underförstått. ”Vi kämpar emot, man lär sig att bita ihop”, förklarar Kitok. Att slå ur underläge sitter i folks DNA. 

Luleå vann sitt senaste och hittills enda SM-guld i herrhockey 1996. Triumfen har i dag antagit närmast mytiska proportioner och minnena från den stundtals brutala matchserien vårdas ömt. 

Inte bara hockeyn såg annorlunda ut för 26 år sedan - även Luleå och Norrbotten har förändrats. 

Krisen under 1990-talets första halva och varslen i industrin slog hårt mot länet. Den öppna arbetslösheten i Norrbotten var 1996 högst i landet med 12,8 procent. 40 000 norrbottningar, eller en fjärdedel av arbetskraften, var anmälda hos Arbetsförmedlingen. Hockeyguldet var ett av få glädjeämnen det året. 

Det är en annan verklighet som möter dagens lulebor och norrbottningar. Norrbotten är tillsammans med Västerbotten och Jämtland den trio län som har lägst arbetslöshet i Sverige. 

Inte nog med att nästan alla har arbete, de tre nordligaste länen har enligt Arbetsförmedlingen haft den snabbaste återhämtningen efter pandemin. 

Nedbrutet på kommunnivå är siffrorna än mer iögonfallande. I gruvstäderna Kiruna och Gällivare är 2,8 procent respektive 3,3 procent utan jobb. I den tidigare kriskommunen Pajala är bara 3,7 procent arbetslösa, ungefär likadant ser det ut i Jokkmokk och Arjeplog. Pratar vi öppet arbetslösa är talen ännu lägre. 

”Den enda arbetskraft som snart Norrbotten behöver är folk som kan köra flyttbussarna som går söderöver”, sjöng Piteågruppen Euskefeurat på 1980-talet. 

Nu handlar diskussionen istället om hur människor ska lockas norrut till jobben och hur elen ska räcka till nya industrier. Det är inte lätt att få samhällen att växa, men det är väldigt mycket angenämare problem än de som mötte Luleå hockeys segerrusiga fans tiden efter guldet 1996. 

 

 


Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?