1515
Annons

Filmen ska locka publiken till biosalongen: ”Unikt projekt i svenska filmindustrin”

Svensk film har svårt att locka svenskarna till biosalongen. Men med den nya filmen ”Breaking Surface” som har premiär under fredagen vill man att ändra på det. ”Det här är verkligen en biofilm”, säger huvudrollsinnehavaren Madeleine Martin. 

Moa Gammel Ginsburg och Madeleine Martin som spelar huvudrollerna i filmen Breaking Surface.
Moa Gammel Ginsburg och Madeleine Martin som spelar huvudrollerna i filmen Breaking Surface.Foto:Jesper Frisk

”Breaking Surface” handlar om halvsystrarna Tuva och Ida som åker till Nordnorge för sitt traditionella vinterdyk. Men det går inte som planerat. Ett stenras gör så att Tuva blir fastklämd på 30 meters djup, och Ida måste göra allt för att försöka rädda sin systers liv. Kampen mellan liv och död varvas med berättelsen om en komplex systerrelation. Moa Gammel Ginsburg som spelar Ida menar att det som utmärker filmen är att det är en genrefilm med ett inbyggt drama. 

”För mig är genrefilm, till exempel en actionrulle, ointressant om det inte finns en djupare handling”, säger Moa Gammel Ginsburg. 

”Det är en överlevnadsthriller samtidigt som det är ett relationsdrama om de här två systrarna som försöker stärka sin relation till varandra. Jag läste tio sidor av manuset och visste att jag ville vara med”, säger Madeleine Martin, som spelar Idas halvsyster Tuva. 

Valet av huvudkaraktärer tilltalade henne också.  

”Det är två kvinnor som kämpar för sitt liv. De bråkar inte över en kille eller ligger döda någonstans.” 

”Vad jag vet så finns det ingen film som den här, två tjejer som dyker mitt i vintern med helmask och astronautliknande dräkter. Vanligtvis är det någon snygg tjej i bikini och en farlig haj”, tillägger Moa Gammel Ginsburg. 

Att ha en tydlig och populär genre, som en thriller, kan vara en styrka i dag menar Moa Gammel Ginsburg och Madeleine Martin. De hoppas på att det kommer bidra till att fler går och ser filmen på bio. 

”Jag hoppas att folk inser att det är ett unikt projekt i svenska filmindustrin. Det vore kul om man belönar den här sortens film med bra besökssiffror så att man kan fortsätta med sådana här projekt i framtiden. Men filmen har sålts till många andra länder, så det visar på att det finns ett intresse. Det finns en jättestor marknad utanför Sverige, så även om filmen inte går hem i Sverige kan man få in pengar på annat sätt”, säger Moa Gammel Ginsburg. 

I rapporten ”Varför når inte svensk film en större publik?” framtagen på uppdrag av Svenska filminstitutet, försöker man reda ut varför svensk film inte når ut till en större publik, och framför allt den svenska publiken. Trots framgångar för svenska filmskapare på internationella filmfestivaler så har nämligen den svenska filmen svårt att hitta sin publik i Sverige.  Under 2019 minskade antalet besökare som såg svensk film på bio med nästan en tredjedel jämfört med året innan, enligt färska siffror från Sveriges Biografägareförbund.

Foto:Jesper Frisk

Något man kan se är att vissa genrer attraherar fler tittare än andra, bland annat komedier, action och äventyr. Det här är genrer som generellt är underrepresenterade i svensk film. Istället är drama och dokumentärer starkt överrepresenterade, två genrer som efterfrågas mindre. 

”Jag själv är en dramatorsk, men jag tror att den stora publiken vill gå och se filmer som 'Avengers' och 'Star Wars', och vi i Sverige måste nog börja hänga med i den svängen”, säger Madeleine Martin.

Gemensamt för dessa actionfilmer är att de är visuellt storslagna. Filminstitutets rapport visar att produktionsvärdet och visuella effekter spelar en stor roll för filmens framgång. Visuella effekter har blivit allt vanligare och de amerikanska filmer som hade flest antal biobesökare globalt under 2018 innehöll alla visuella effekter eller var animerade. Svenska filmer har generellt lite visuella effekter, bara omkring två eller tre procent av budgeten läggs på det. I amerikanska filmindustrin är motsvarande siffra 30 till 35 procent. Men det finns andra sätt att uppnå högt produktionsvärde, till exempel genom scenografi, kläder och miljöer. 

”Jag tror att vi måste våga bygga filmer som är storslaget visuella för att locka tillbaka publiken till svenska filmer. Annars går man hellre och ser 'Star Wars' som har en miljard i budget och är ett visuellt äventyr. Vi måste höja de visuella ambitionerna och den här filmen tycker jag har gjort det. Den känns inte svensk”, säger Moa Gammel Ginsburg. 

 

 


Tidigare Teslatoppen vill snabba på Volvo Cars

Hur beroendet av olja påverkade den nationella säkerheten fick Diarmuid O’Connell intresserad av elbilar.

Som affärsutvecklingschef på Tesla gjorde han märket till en förebild i branschen. Nu sitter han i styrelsen för Volvo Cars.

”Mitt mål är att Volvos resa ska gå fortare”, säger han.

Diarmuid O’Connell, styrelseledamot i Volvo Cars som jobbat 11 år på Tesla.
Diarmuid O’Connell, styrelseledamot i Volvo Cars som jobbat 11 år på Tesla.Foto:Magnus Gotander

Amerikanen med irländska rötter, Diarmuid O’Connell, började på Tesla 2006, tre år efter att Elon Musik bildat bolaget. Han har varit med i såväl mot- som medgång i elva år. De första åren präglades av en pionjäranda.

”På Tesla hade vi möjligheten att se på världen på ett nytt sätt, det var ett vitt blad. Om vi startar ett bilbolag - hur ska vi göra med teknik, produktion, distribution och så vidare. Till slut blev det en framgång och en modell för bilindustrin”, säger han.

Den första sportbilen Roadster kom 2008, den följdes av sedanen Model S 2012 och suven Model X 2015. När allt var klart för Teslas första modell som skulle byggas i större volym, Model 3, lämnade han. 

”Teslas uppdrag var att vara en katalysator för elektrifiering. Det handlar inte om att bygga ett fantastiskt bilbolag utan om att utmana övriga industrin. Det tog längre tid än vi hade önskat att få industrin att gå åt det hållet. Det handlade bland annat om att visa att tekniken fungerade. Nu måste det gå fortare”, säger Diarmuid O’Connell när Di möter honom i samband med Volvo Cars årsstämma i Göteborg.

Han har suttit i den svensk-kinesiska biltillverkarens styrelse i drygt ett år.

”För mig är det en chans att ta med mig lärdomarna in till ett bolag som Volvo Cars för att snabba på lärandekurvan.”

Diarmuid O’Connell började inom mjukvaruvärlden och blev sedan ledarskapskonsult hos Accenture. Utbildad inom utrikespolitik och politisk ekonomi fortsatte hans karriär i maktens korridorer i Washington. Han blev väl insatt i både politiska och militära dilemman som stabschef på amerikanska utrikesdepartementet. Det gjorde honom medveten om hur oljeberoendet påverkade ett lands säkerhet. Elbilar var ett sätt att bli fri från oljan, något han beskrev i olika tal för över tio år sedan. Frågan har bara blivit än mer aktuell i och med Rysslands agerande.

Alla stora biltillverkare går mot elektrifiering och Volvo Cars är den tillverkare bland de traditionella som var först att gå ut med att slutdatum för förbränningsmotorer. 2030 ska Volvo Cars enbart sälja elbilar.

”Jag är tacksam över att ha anslutit till Volvo. Det är ett så etablerat varumärke, expert på att bygga bilar och samtidigt små nog för att vara flexibla och snabba jämfört med andra. Jag älskar beskrivningen att man ska vara ”the fastest transformer.”

Han anser att Volvo Cars är helt rätt ute som satsar på elektrifiering, digitaliseringen och centraldator i bilarna, nya affärsmodeller med mer direktförsäljning och robustare leveranskedjor. 

Redan 2011 pratade Diarmuid O’Connell om att bilen skulle vara en ”dator på hjul”.

Vad ska Volvo Cars göra för att lyckas?

”Våga ta chanser som inte har varit en del av bolagets och industrins DNA. De som vinner är de som tar risker och som lär sig från misstagen och ökar takten. Målen är ambitiösa nu, men allt handlar om genomförandet.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?