Annons

Fidel Castro har avlidit

Fidel Castro är död. Beskedet leder till nio dagars landssorg i Kuba, men utlöser glädjescener bland exilkubaner i USA.

"Vi firar inte en mans död, utan en ideologis död", säger Miami-bon Carlos Lopez.

Bild:TT

Lopez säger till The Miami Herald att han tog med tolvåriga dottern Tiffany ut på gatorna trots den sena timmen, eftersom det är en historisk natt.

"Vi firar den viktiga pusselbit frihet vi fick tillbaka i dag."

Beskedet kom i kubansk tv kring midnatt lokal tid.

"Med djup sorg berättar jag för vårt folk, våra vänner i detta Amerika och världen, att klockan 22:29 (04:29 på lördagsmorgonen svensk tid) dog den kubanska revolutionens befälhavare", sade Kubas nuvarande diktator, den yngre brodern Raúl Castro.

Den tydligt rörde Raúl Castro tillade att storebrodern, "i enlighet med hans uttryckliga önskan", kommer att kremeras.

Senare meddelade regimen i Havanna att nio dagars landssorg är utlyst, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Efter nyheten vittnar medier i USA om kaotiska scener i Miami, där många exilkubaner bor. Runt den kända samlingsplatsen restaurang Versailles fick polisen spärra av för att firandet inte skulle urarta.

Erik Jennische, Kubaexpert och chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram, ser glädjen i Miami som väntad, liksom att dödsbeskedet tas emot med stor nervositet i Havanna.

"Kubaner över lag har tänkt på den här dagen i decennier. Det är en dag med ett tydligt före och efter och som man kommer komma ihåg för alltid. Fidel Castro har varit den röda tråden sedan 50-talet i alla frågor, stort och smått. Han har satt agendan för all politik, all kultur, hela samhället", säger han till TT.

Jennische tror att kubanska regimen nu kommer att använda Castros död för att stärka sin position.

"Man kommer att mobilisera sorg och manifestationer för att stärka den revolutionära rörelsen. Jag kan tänka mig att polisen kommer att sätta in enorma insatser. Trycket mot demokratirörelsen har varit väldigt stort sedan i våras."

Den tidigare diplomaten och socialdemokratiske politikern Pierre Schori minns Castro som en "latinamerikansk David i kamp mot världens mäktigaste militärmakt".

"Jag tror att han tvingades spela en roll som han sannolikt inte ville ha, nämligen att vara ledare för ett land utsatt för sanktioner och yttre hot. Han var i grunden en patriot som ville utveckla sitt land, man han fick inte den chansen. Jag tror att det är den bilden som kommer att leva kvar i historien", säger han till TT.

Schori mötte Fidel Castro flera gånger och har många minnen av honom, men dem vill han helst inte utveckla i dag.

"Första gången var 1969 och den sista 1995. Han fick veta vad pappaledighet var, det var en rätt bra anekdot, men i dag är han död och det finns inte plats för några längre analyser", säger han.

En av de sista gångerna Fidel Castro syntes i officiella sammanhang var för mindre än två veckor sedan, den 15 november, då han tog emot Vietnams president Tran Dai Quang i sitt residens. Castro visade sig offentligt på sin 90-årsdag, den 13 augusti i år, när han besökte Karl Marx-teatern i Havanna. Fidel Castro var då uppenbart svag, men samtalade ändå intresserat med sin gäst, Venezuelas president Nicolás Maduro.

Fidel Castro tog makten 1959 efter ett gerillakrig mot Kubas dåvarande diktator Fulgencio Batista. Castro försökte störta Batista redan 1953, men upproret slogs ner och han fängslades. Vid det andra försöket som inleddes 1956 gick det desto bättre och Castros grupp segrade.

Castro styrde Kuba från revolutionen till 2008, då han lämnade över makten till Raúl Castro.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?