1515
Annons

FI granskade Allras affärer 2014 – gav grönt ljus

Finansinspektionen, FI, granskade för tre år sedan Allras affärer med Oak Capital - samma som Ekobrottsmyndigheten, EBM, misstänker var ett sätt att blåsa pensionsspararna på 242 miljoner kronor.

FI avslutade undersökningen utan några anmärkningar.

Tidigare i år polisanmäldes PPM-bolaget Allra av både Pensionsmyndigheten och bolagets dåvarande revisionsbyrå Deloitte, vilket har resulterat i en svällande brottsutredning hos EBM.

De konkreta misstankar som är kända, och som ligger till grund för att två personer sitter häktade, gäller Allras värdepappershandel med mellanhanden Oak Capital under 2012, då Allra gick under namnet Svensk Fondservice.

Specifikt handlar det om Allras handel med strukturerade produkter i maj och december 2012, då Allra misstänks ha betalat kraftiga överpriser till Oak Capital.

Enligt åklagaren ska Oak Capital ha lagt på 65 procent på sitt eget pris, vilket i kronor och ören summerar till totalt 242 Mkr - pengar som sedan ska ha slussats vidare till bland annat företrädare för Allra.

Di kan nu avslöja att FI under 2014 genomförde en undersökning av Allras affärer med Oak Capital under 2012. Formellt riktades undersökningen mot fondbolaget Gustavia, där Allras fonder låg då det vid tidpunkten saknade ett eget tillstånd, men i praktiken var det Allra som sattes under lupp.

Temat för FI:s granskning, som inleddes i februari 2014, var Allras värdering av strukturerade produkter – samma produkter som nu står i centrum för EBM:s brottsutredning – och fokus låg på Allras transaktioner i maj och december 2012, det vill säga samma transaktioner som EBM utreder.

Undersökningen omfattade bland annat frågan om huruvida transaktionerna skedde i enlighet med kravet så kallad ”best execution”, det vill säga om Allra har handlat värdepapper med bästa möjliga resultat för pensionsspararna.

I FI:s undersökningsmaterial, som Di har tagit del av, finns bland annat transaktionslistor samt Oak Capitals avräkningsnotor från 2012 där det framgår vad Allra betalade. Det finns även dokument som visar hur produkterna var konstruerade och vilka underliggande tillgångar som var kopplade till dem.

Efter några månaders skriftväxling valde FI i oktober 2014 att avsluta undersökningen. I myndighetens slutskrivelse finns ingen som helst kritik mot hur Allra har hanterat de aktuella värdepappren, som EBM alltså misstänker användes för att skinna pensionsspararna på 242 Mkr.

"Vi avslutade vår undersökning efter en samlad bedömning. De näringsrättsliga reglerna, i det här fallet fondlagstiftningen, som vi har att bedöma gav oss inte skäl att gå vidare", säger Per Nordkvist, avdelningschef på marknadsuppförandetillsyn på FI.

Borde ni inte ha sett det som EBM nu ser?

"Vi gör en bedömning utifrån fondregelverket och bästa möjliga resultat vid portföljtransaktioner. Sedan har vi konstant en dialog med andra myndigheter när vi ser saker i våra undersökningar som vi tycker är relevant för andra myndigheter. Men hur den dialogen har gått i det här ärendet kan jag inte kommentera."

Ni tittade alltså även på huruvida Allra följde kravet på bästa möjliga resultat i sina transaktioner?

"Ja, det gjorde vi, i enlighet med de olika kriterierna som föreskriften och lagen ställer upp. Det är det vi har att granska för att se att man säkerställer fondandelsägarnas intressen."

Anser du i dag att FI borde ha agerat på något annat sätt i den här undersökningen?

"Vi har som sagt den slutskrivelsen vi har. Eventuella misstankar om brott är upp till EBM och domstolarna att bedöma. Vi har tillämpat det näringsrättsliga regelverket som vi har att utgå ifrån i den här typen av fall."

Klart är att FI:s undersökning är högintressant för de personer som nu misstänks ha gjort sig skyldiga till brott.

Advokat Slobodan Jovicic, som försvarar den brottsmisstänkta före detta Allra-vd:n Alexander Ernstberger, uppger för Di att han har tagit del av FI:s utredning.

"Jag kan bekräfta att jag har dokumentationen och jag har gått igenom den", säger han.

Slobodan Jovicic säger sig samtidigt vara förhindrad att uttala sig om i vilken utsträckning som han bedömer att den har bäring på de anklagelser som nu riktas bland andra Alexander Ernstberger.

Försäkringsfacket: Så stoppas bedrägerier inom premiepensionen

En insättningsgaranti löser problem med fondbedrägerier inom premiepensionen.

Det föreslår fackförbundet Forena som får stöd av två av tre löntagare.

Foto:Jonas Ekströmer/TT, Jonas Ekströmer

I ljuset av att mycket stora belopp försvann från pensionssparare på statens premiepensionstorg på grund av kriminalitet inom fondbolagen Allra och Falcon Funds föreslår försäkringsfacket Forena att en insättningsgaranti införs.

”Pensionsmyndigheten ser inga förutsättningar att ta hem de 1,5 miljarder kronor som försvann på grund av fondbrottsligheten på statens fondtorg och efterlyser åtgärder. Men politikerna menar från sitt håll att de nya fondreglerna samt en ny fondmyndighet och upphandlade fonder ska räcka till framöver”, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena.

Han tror inte att ett tuffare regelverk kan förhindra framtida bedrägerier.

”Även med ett bättre skalskydd går det inte helt att skydda sig från uppfinningsrika bedragare och kriminalitet.”

Med hjälp av Novus har Forena undersökt stödet för en insättningsgaranti. Två av tre förvärvsarbetande gör tummen upp och 60 procent av pensionärerna i undersökningen säger ja.

Hur ska en insättningsgaranti betalas?
”Smidigast är att ta ut en avgift från de fondbolag som är anslutna till fondtorget. Dessutom kan dessa pengar kompensera de sparare som drabbats av bedrägerierna i Allra och Falcon Funds”, säger Håkan Svärdman.

Han påminner om att skandalerna är Sveriges hittills största försäkringsbedrägeri.

”Då är det märkligt om offren inte kompenseras alls. Särskilt som det gäller ett tvångssparande på statens fondtorg.”

Pensionsexperten är också engagerad i debatten kring pensionssystemet. Han lyfter ett förslag om slopad reavinstskatt på bostäder för äldre som vill förbättra sin pension.

”Det finns många äldre som sitter på ett stort kapital i sin bostad, samtidigt som de har låga pensioner. Med vårt förslag kan de frigöra pengar utan beskattning och sätta in kapitalet i en pensionsförsäkring som betalar ut en livränta under exempelvis fem eller tio år.”

Ett sådant förslag säger fyra av tio förvärvsarbetande ja till enligt undersökningen. Lika många är osäkra, medan 20 procent gör tummen ned.

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera