Annons

FHM-toppen om skarpa kritiken: ”Fanns inget val där och då”

Coronakommissionen riktar skarp kritik mot Sveriges hantering i den inledande fasen av pandemin.

”Det fanns inte kapacitet att testa brett så det fanns inget val där och då”, säger Karin Tegmark Wisell, ny generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, till Sveriges Radio Ekot.

Hon ser heller ingenting som skulle kunnat ha gjorts bättre i deras hantering.

Karin Tegmark Wisell presenterades som ny generaldirektör och chef för Folkhälsomyndigheten i slutet av oktober.
Karin Tegmark Wisell presenterades som ny generaldirektör och chef för Folkhälsomyndigheten i slutet av oktober.Foto:Christine Olsson/TT

I Coronakommissionens andra delbetänkande, som släpptes förra veckan, framgår det att Sverige tydligt valde en annan strategi än många andra länder.

”Man har sett på hela hälsan och inte bara konsekvenserna vad det gäller utfall av covid-19, utan också tittat på vad konsekvenserna blir av en nedstängning när man tittar på aspekter såsom minskad rörlighet, ökad psykisk ohälsa”, säger Tegmark Wisell till Ekot.

”Särskilt begränsningar av skolbarns möjligheter att vara i en skola på plats, där har det varit avgörande att vi tittat på helheten.” 

Kommissionen slår fast att Sverige i den första vågen var långsam gällande testning, smittspårning och införande av restriktioner, vilket också med stor sannolikhet har varit avgörande initialt för antalet smittade, sjuka och döda.

Tegmark Wisell håller med om att den tidiga fasen haft stor betydelse, men att man där behöver titta mer på förutsättningarna i de olika länderna som jämförs.

När det i början av mars 2020 stod klart att Sverige hade smittspridning fanns samtidigt en ganska hög sjuklighet av luftvägsinfektioner i samhället, enligt Tegmark Wisell.

Målet var att testa alla med symtom men hon säger att det inte fanns möjligheter till att testa fler i det skedet.

”Skulle vi då ha slagit om att testa all så hade man tyvärr bränt ut testkapaciteten.”

Folkhälsomyndigheten lade den 17 april fram en teststrategi på regeringsuppdrag. Då lyftes två prioriterade grupper fram – inlagda personer samt vård- och omsorgspersonal.

Som förklaring lyfter Tegmark Wisell återigen fram förutsättningarna och pekar på en global bristsituation av test- och plastmaterial.

I kritiken lyfts också fram att Folkhälsomyndigheten inte varit tillräckligt tydliga gentemot regionerna gällande prioriteringarna, och att dessa bidragit till en fördröjning av en bred testning.

”Det är inte vår uppfattning, vi tycker att man kan inte vara tydligare än att man säger att det här är en allmänfarlig, samhällsfarlig sjukdom och peka på de pandemiplaner som finns.”

De regioner som ändå valde att testa brett hade lägre dödstal och färre sjukhusvårdade, enligt Coronakommissionen. 

Huruvida resenärer från Alperna där smittspridningen först tog fart, borde ha satts i karantän vid hemkomsten, så är Tegmark Wisell inte säker på att det är den typen av åtgärder som borde ha satts in, och lyfter att det också saknades juridiska förutsättningar för det.

Tegmark Wisell kan i nuläget heller inte lyfta fram någon enskild faktor i coronahanteringen som kan göras bättre vid en framtida pandemi.

”Än så länge är vi inte färdiga med den analysen”, säger hon.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera