1515

FHM: ”Epidemin kan ebba ut under sommarmånaderna”

Folkhälsomyndigheten bedömer att smittspridningen vänder nedåt i mitten av maj och att epidemin ebbar ut under sommaren. Nu undersöker man möjligheten att lätta på restriktionerna och besked väntas i nästa vecka. 

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, och socialministern Lena Hallengren (S).
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, och socialministern Lena Hallengren (S).Foto:Marko Säävälä / TT

Smittspridningen är fortfarande hög på många håll i landet och på torsdagen rapporterades det in sju nya dödsfall med bekräftad covid-19.

Samtidigt har nu en tredjedel av den vuxna befolkningen fått sin första vaccindos och flera regioner har inlett fas 4, det sista stora steget i vaccineringen.

Enligt Folkhälsomyndighetens nya huvudscenario kommer smittspridningen att vända nedåt i mitten av maj och sedan fortsätta att minska till låga nivåer under juli och augusti.

”Vår bedömning är att den epidemiska spridningen ebbar ut under sommaren”, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Bedömningen bygger på att folk följer de rekommendationer som finns och att vaccineringen kan fortsätta som planerat.

Om inte, så väntas smittspridningen fortsätta att öka och vända nedåt först i mitten av juni. I ett sådant scenario dröjer det till i höst innan kurvan kan plana ut på låga nivåer.

”Då har vi fortfarande ett par månader med ett ganska tufft arbete framför oss”, säger Johan Carlsson och fortsätter:

”En sådan situation vill vi inte försätta oss i, utan här gäller det att vi alla anstränger oss till det yttersta för att trycka tillbaka smittspridningen.”

Samtidigt som smittspridningen väntas gå ned är många företag fortfarande hårt pressade, inte minst inom restaurangnäringen.

I mitten av nästa vecka, den 12 maj, väntas Folkhälsomyndigheten ge besked om det går att lätta på restriktionerna och i så fall när.

Enligt Johan Carlson är det viktigt att inte öppna för fort eller på fel sätt, samtidigt som man heller inte får vänta för länge.

”Vår idé är inte att vänta till sensommaren när allt är över och öppna, det blir för sent. Ambitionen är att titta på det här så att vi kan öppna så snart det över huvud taget går”, säger han.


Innehåll från SkogsindustriernaAnnons

Minskat skogsbruk kan ge ökade utsläpp

Ökade fossila utsläpp – både på lång och kort sikt.

Resultaten av ett minskat skogsbruk i Sverige skulle kunna få stora konsekvenser.

Det framkommer av den nya rapporten ”The forest carbon debt illusion”.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

I debatten om skogen hävdar bland andra EU:s Joint Research Center och Chatham House att skogsbruk leder till ökade koldioxidutsläpp på kort sikt. Det här grundar sig på ett synsätt där skogsnäring och skogsbruk ofta betraktas isolerade från resten av värdekedjan. 

Det räcker inte, menar Peter Holmgren, tidigare chef för FAO:s globala klimatarbete och idag rådgivare inom hållbar utveckling: 

– För att kunna dra korrekta slutsatser om vi får ökade eller minskade koldioxidutsläpp genom skogsnäringen måste vi se till helheten. Vi behöver jämföra scenarier som spänner från ett aktivt till ett inaktivt skogsbruk och så långt möjligt använda data från verkligheten, säger han. 

”Mängden koldioxid skulle öka”

I rapporten ”The forest carbon debt illusion”, har Peter Holmgren därför analyserat hur olika nivåer av skogsbruk i Sverige påverkar kolflöden och koldioxidkoncentrationen i atmosfären. 

– Slutsatsen är att mängden koldioxid skulle öka i atmosfären om vi minskar vårt skogsbruk. Det är inte så sensationellt sett i ett längre perspektiv, eftersom de flesta är överens om att en obrukad skog varken levererar virke till förnybara produkter eller klarar att behålla allt kol som lagras in. Men det viktiga är att det även gäller i det korta perspektivet. Minskar vi användningen av skog ökar användningen av fossilbaserade material och då ökar de totala utsläppen. En tillfälligt ökad kolinlagring i skogen klarar inte att kompensera för detta, säger Peter Holmgren. 

Skogen – en del av lösningen

Magnus Berg, chef för näringspolitik på Skogsindustrierna, menar att slutsatserna i rapporten är viktig för alla som vill se en omställning från fossilt till förnybart, för alla som vill agera för ett mer hållbart samhälle redan idag. 

– Rapporten visar svart på vitt att skogen är en stor och viktig del av lösningen, både idag och i framtiden. Jag hoppas nu att våra politiker vågar fatta tydliga och snabba beslut för en växande bioekonomi som också leder till mindre koldioxid i atmosfären.

Den svenska skogens klimatnytta kommer alltså från två håll. Dels från att skogen sedan lång tid, genom aktiv skötsel, växer allt bättre och lagrar in alltmer kol. Dels från de produkter som kommer ur skogsråvaran – plankor, brädor, papper, kartong och bioenergi från restprodukterna. Produkter av skogsråvara har gjort att Sverige i snabb takt kunnat minska sitt fossilberoende.

Behov av fler vetenskapliga studier

Ambitionen med rapporten har varit att bredda perspektivet, att lämna diskussionen om enskilda avverkningar och istället ta in hela effekten av ett aktivt skogsbruk och träbaserade produkter. 

– Peter Holmgrens analys pekar på behovet av fler vetenskapliga studier av skogssektorns klimatpåverkan, där man väger in hela värdekedjan, inklusive konsekvenser för samhället i stort. En del av dagens tongivande forskning behandlar skogen som en isolerad ö när den istället ska ses som en integrerad del i den förnybara, biobaserade ekonomin, säger Magnus Berg.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

Mer från Skogsindustrierna

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skogsindustrierna och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?