1515

Femteplats för Sverige i kock-vm: ”Nöjd med min prestation”

Det blev ingen pallplats för svenske Sebastian Gibrand i den prestigefyllda kocktävlingen Bocuse d'Or i franska Lyon, som ofta kallas för kock-VM.

Värdlandet Frankrike tog hem guldet.

Foto:Laurent Cipriani

Även om känslan var positiv och smakerna satt där de var tänkta att sitta i det svenska bidraget, som fokuserade på temat naturens kraft, räckte insatsen inte mer än till en femteplats. Det stod klart efter måndagens prisutdelning.

”Det är klart att det inte var det vi åkte hit för. Men vi gick för att vara etta. Är man inte det så spelar inte en pallplats så stor roll”, säger kocken Sebastian Gibrand till TT.

”Jag är nöjd med min prestation. Det är ändå en subjektiv bedömning, det är där vi landar. ”

Bättre gick det för två av våra nordiska grannländer. Danmark tar hem silvret och Norge bronset. Guldet tilldelades värdlandet Frankrike.

Årets två tävlingsrätter skulle bestå av en trerätters take-away-meny baserad på tomat där räkor ska ingå i varmrätten, samt en matpresentation med fjäderbladbog på nötkött.

Det svenska laget får trösta sig med extrapriset för bäst presentation av take-away-lådan. Designen av lådan stod Jens Fager för. 

För två år sedan slutade Gibrand på en silverplats i tävlingen. Vägen till den möjliga revanschen i årets världsfinal tog han via en bronsmedalj i den europeiska uttagningen till Bocuse d’Or i fjol. Årets tävling har tidigare flyttats fram på grund av pandemin.

”Nu ska jag ta lite semester tänkte jag. Sen är jag på't igen, och jobbar”, säger Gibrand.

Siktar du på att ställa upp igen nästa år?
”Jag ska låta det här smälta. Sen får vi se.

Sverige har tagit guld en gång tidigare i Bocuse d'Or, med kocken Mathias Dahlgren 1997.

Bocuse d'Or är döpt efter sin upphovsman Paul Bocuse, världens kanske mest berömde kock, som avled den 20 januari 2018.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?