1515

Fem största farorna utomlands – ”vissa tror de ska bli upplockade av en helikopter”

Arbetsgivarens ansvar för de anställda har kommit i fokus under pandemin, inte minst på grund av ett ökat hemarbete. Men även för utlandsplaceringar och resor har ansvaret för de anställdas säkerhet, så kallat duty of care, ökat betydligt under de senaste åren.   

”Även om det fortfarande är ovanligt så är överfall, kidnappning och evakuering risker att ta i beaktande när företag skickar iväg sina anställda för en utlandsplacering”, säger Andreas Sandin, försäljningschef för den nordiska verksamheten på försäkringsbolaget Europeiska ERV.  

”Vi lanserade nyligen Travel Security Hotline som företag kan köpa till sina anställda som är ute och reser eller är stationerade i utlandet. Vi erbjuder också rådgivning innan företagen skickar någon på utlandsplacering med specifika råd för den marknad de ska till.”

Att se till att förväntningarna från utlandsplacerad personal är rimliga är en viktig kommunikationsuppgift för ett försäkringsbolag som Europeiska ERV.  

”Vissa som är ute för första gången tror att de ska bli upplockade av en helikopter oavsett vad som händer eller var de befinner sig. Så är inte fallet. I vissa mindre utvecklade länder är riskerna större och säkerhetstjänster, liksom tillgång till vård, är svårare att tillgodose.”

Andreas Sandin, försäljningschef för den nordiska verksamheten på försäkringsbolaget Europeiska ERV.
Andreas Sandin, försäljningschef för den nordiska verksamheten på försäkringsbolaget Europeiska ERV.

Hur har riskerna för utlandsplacerad personal förändrats?
”I dag är behovet mer fokuserat på duty of care och terroristattacker. Politisk osäkerhet och den pågående pandemin är drivkrafter i den utvecklingen”, säger Andreas Sandin. 

Att arbetsgivarens ansvar ökat är något som Andrew Spry, vd på säkerhetsföretaget Tempest, skriver under på. 

”Om det är något som vi ser så är det ökad efterfrågan på tjänster kopplade till duty of care, ansvaret för arbetsgivaren blir bara större och större.”

”Hotbilden eller riskerna kanske alltid har funnits, men vi belyser dem mer för att det ställs ett högre krav på arbetsgivaren i dag.”

Tempest delar in hoten i fem övergripande grupper: väpnad konflikt, terrorism, kriminella aktiviteter, civila oroligheter och andra faror, som exempelvis medicinska problem, tsunami eller trafik. 

”På 1990-talet tittade vi på terroristattacker från 1970-talet för att lära oss. Det behöver vi inte nu, det händer saker hela tiden. Efter pandemin kommer man också att titta på smittor. Vi har infört nya rutiner för exempelvis fordon eller om någon ska åka till platser där det finns större utbrott”, säger Stellan Kjellberg, senior rådgivare på Tempest som har mångårig erfarenhet av att arbeta med resesäkerhet

Med de fem hotgrupperna som bas adderas sedan information om vem placeringen gäller.

”Gäller det en skandinavisk blond kvinna i Mellanöstern är ju risken högre än för en lokalanställd. Men vi tittar också på den verksamhet som företaget bedriver, finns det riktade hotmotiv, ekonomiska eller ideologiska. Ju längre tid personen är på plats desto högre risk”

Stellan Kjellberg, senior rådgivare på Tempest.
Stellan Kjellberg, senior rådgivare på Tempest.

I vilka sammanhang arbetar ni med livvakter?
”Gäller det exempelvis en helgresa är det kanske bättre att ta med personskydd och vissa kunder har det hela tiden. Men i de flesta fall jobbar vi med en skyddsfunktion, ganska ofta en lokal butler eller en chaufför som ser till att allt fungerar”, säger Stellan Kjellberg och berättar att det ibland kan stöta på förhinder. 

”Vi utrustade nyligen de lokala chaufförerna med första hjälpen-kit, men just i denna del av världen vågade de inte ge första hjälpen i rädsla för att bli åtalade. Vi löste det med att skriva så kallade waivers, en friskrivning från ansvar, så att de undantas från den risken.”

Men tiderna har också förändrats. 

”Möjligheten att jobba med applikationer som exempelvis geofencing, där man kan digitalt kan följa var människor befinner sig och få en varning om de rör sig utanför avtalade zoner, har lett till att våra operatörer arbetar annorlunda. Medan det historiskt handlat mycket om att synas, stora män med svarta glasögon, jobbar vi nu mer i det dolda vilket inneburit att vi höjt skyddsnivån för många fler.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?