1515
Annons

FBI har genomsökt Trumps egendom Mar-a-Lago

USA:s tidigare president Donald Trump uppger att hans egendom Mar-a-Lago i Florida har sökts igenom av den amerikanska federala polisen FBI.

Omständigheterna är oklara och varken FBI eller justitiedepartementet har kommenterat ärendet.

Foto:Yuri Gripas

Trump påstår att han har samarbetat med relevanta myndigheter och skriver i ett uttalande att han inte på förhand fått veta om husrannsakan och att ”räden mot mitt hem varken var nödvändig eller lämplig”.

Trump skriver i sitt långa inlägg att agenterna bland annat brutit sig in i hans kassaskåp. Han beskriver handlingen som ett tjänstefel från åklagarmyndighetens sida.

”Mitt vackra hem, Mar-A-Lago i Palm Beach, Florida, är just nu belägrat, plundrat och ockuperat av en stor grupp FBI-agenter”, skriver han vidare på sitt sociala nätverk Truth Social network.

Enligt New York Times var Trump inte i sitt hus i Mar-A-Lago vid räden.

Polisbilar utanför Trumps fastighet i Mar-a-Lago, Florida.
Polisbilar utanför Trumps fastighet i Mar-a-Lago, Florida.Foto:Terry Renna

På flygfoton över Mar-a-Lago syntes också polisbilar utanför fastigheten samt Trump-supportrar som samlats utanför hans hem viftandes med amerikanska flaggor med Trumps ansikte på.

Trump får också stöd av några äldre republikaner som på sociala medier kritiserar justitiedepartementet och menar att de har gått för långt.

USA:s nationalarkiv uppgav i februari att man tagit emot 15 lådor med dokument från Trumps residens i Palm Beach i Florida. Enligt The Washington Post innehöll de handlingar som var sekretessbelagda och som Trump tagit med sig efter valförlusten. Där fanns bland annat korrespondens med Trumps företrädare president Barack Obama.

Dokumenten skulle enligt lag ha lämnats över i slutet av hans presidentskap men hamnade på Mar-a-Lago.

Två personer med insyn bekräftar att agenter sökt efter sådana handlingar vid husrannsakan.

Trump omgärdas av en rad utredningar, bland annat utreds personer som står nära ex-presidenten och som försökte ogiltigförklara presidentvalet 2020, liksom hans kopplingar till stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Trump beskriver genomsökningen på sitt Truth Social-nätverk som en ”attack av radikala vänsterdemokrater som desperat inte vill att jag ställer upp i presidentvalet 2024”.

Innehåll från ArevoAnnons

Här är medlet som stärker skogens tillväxt – och ökar hållbarheten

Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo.
Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.
Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo. Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Genom att tillföra en liten dos arGrow vid plantering av skogsplantor fås en positiv effekt på tillväxt och överlevnad.

Resultatet är en mer hållbar verksamhet – med ökad lönsamhet. 

– Effekterna kan innebära en revolution för hållbarhet inom skogsbruk och i framtiden även trädgårdsodling och jordbruk, säger Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo, som ligger bakom arGrow.

En utmaning vid plantering av skogsplantor är den stress plantorna utsätts för. Det kan handla om torka och näringsbrist eller att de är så svaga att de lättare dukar under av vädret eller för skogens insekter och djur.

Det Umeå-baserade företaget Arevo har utvecklat arGrow Granulat, en naturlig växtnäring som innehåller aminosyran arginin. Den tas upp mycket effektivt av plantan och ökar kraftigt tillväxten av rötterna vilket gynnar hela plantans tillväxt och överlevnad.

– Genom att tillföra en liten mängd arGrow får man plantor som tallar och granar att etablera sig bättre. De får större rotsystem och därmed lättare tag på vatten och näring för att växa. De klarar därför bättre chocken som uppstår när de tas från plantskolan och planteras ute i skogen. Fler plantor överlever och växer sig starka, säger Torgny Näsholm.

Här finns en tydlig koppling till ökad hållbarhet. Ett kalhygge avger mer koldioxid än det tar upp tills de nya träden blir tillräckligt stora för att kompensera avgivningen. När fler plantor nu överlever och snabbare växer sig starka, minskar den tidsperioden och hygget blir snabbare en kolsänka. Fler plantor som överlever innebär också möjlighet att spara resurser vid odling.

En annan fördel med just arginin är att det väldigt hårt binder till markpartiklarna och därmed inte läcker ut i omgivande miljö, jämfört med andra former av växtnäring och konventionell kvävegödsel.

Goda resultat från tester med arGrow 

Arevo har sedan 2016 testat arGrow tillsammans med flera skogsbolag och sedan 2019 används det i kommersiell plantering. Totalt har över 70 miljoner träd hittills fått preparatet och resultatet är mycket gott.

– På vissa näringsfattigare marker handlar det om flera hundra procents förbättring. På mer bördig mark kan det handla om 50 procents förbättring. Vi har precis börjat mäta resultaten från årets växtsäsong och ser redan väldigt god effekt, säger Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Eftersom effekten av arGrow går ut på att stimulera plantornas egna tillväxtprocesser med en aminosyra behövs en mycket liten mängd jämfört med andra näringstillskott. Vid en omräkning till näringsenheter behövs bara en dos som motsvarar 80 gram kväve för en hektar skog, jämfört med vanlig skogsgödsling av äldre skog där man använder 150 kilo kväve.

– Här får man perspektivet. Miljö- och hållbarhetsfrågor hänger ofta samman med just effektiviteten. Större effektivitet ger också större lönsamhet, säger Carl-Gustav Löf.

Friskare plantor med arGrow 

Nils Eliasson är förvaltare på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Här har man sedan i våras testat arGrow på tall.

– Vi kan se en tydlig skillnad på de plantor som vi planterat med arGrow jämfört med referensplantor strax intill. De har vuxit mycket bättre och har en friskare färg. De är mer motståndskraftiga, de är större och har ett större rotsystem, säger han.

Redan nu ser man att det kommer att leda till större hållbarhet och en bättre ekonomi.

– Vi får en högre och bättre tillväxt redan från start, avslutar Nils Eliasson.

Mer från Arevo

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arevo och ej en artikel av Dagens industri

Billigare att köra elbil – trots högt elpris

Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.

”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.

Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.

”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.

Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.

”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.

Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen. 

Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.

”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.

”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera