1515
Annons

Fastighetsbolagen är Ingves nya huvudvärk – ”skulle kunna få stora konsekvenser”

Vid en utdragen återhämtning riskerar kreditförluster att sätta stopp för bankernas kreditförsörjning. Det varnar Riksbanken för i en ny rapport. 

Fastighetsbolagen, med lån på motsvarande 30 procent av BNP, är det stora orosmolnet.

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves.Foto:Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT

Världen befinner sig i en ekonomisk kris som påverkar ekonomin på ett sätt som vi tidigare inte har upplevt. Det skriver Riksbanken i den rapport om den finansiella stabiliteten som publiceras två gånger om året. 

Den svenska centralbanken konstaterar att regeringar och centralbanker runt om i världen har vidtagit omfattande åtgärder, inte minst för att förhindra att den realekonomiska krisen utvecklas till en finanskris. Riksbanken slår också fast att bankernas stryktålighet har förbättrats tack vare skarpare krav i kölvattnet av finanskrisen.

Men i det sämre av Riksbankens två scenarier, i vilket BNP i år krymper med närmare 10 procent och nästa år växer med bara knappa 2 procent, är risken betydande att bankerna inte klarar av att sitt grundläggande uppdrag: att förse ekonomin med krediter.

”I scenariot där den ekonomiska återhämtningen blir utdragen och fastighetspriserna faller mer sjunker bankernas bruttosoliditet, i avsaknad av ytterligare politiska åtgärder, till så låga nivåer att bankerna kan få problem att upprätthålla kreditförsörjningen”, skriver Riksbanken.

Det största orosmolnet är fastighetsbranschen. Riksbanken konstaterar att många hyresgäster i dag har stora problem att över huvud taget betala sina hyror. Och sektorn har generellt små finansiella marginaler. 

”Många fastighetsbolag har en begränsad kassalikviditet i relation till sina kortfristiga skulder, viket gör att de snabbt riskerar att få problem om intäkterna minskar kraftigt.”

Samtidigt står fastighetsbolagen för över 40 procent av bankernas utlåning. 

”Eftersom en stor andel av bankernas utlåning går till fastighetsföretag skulle problem i denna bransch kunna få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten”, heter det i rapporten. 

Fastighetsbolagen har också i ökande omfattning finansierat sig genom att sälja företagsobligationer och -certifikat. I mars uppgick fastighetsbolagens upplåning på kreditmarknaden till omkring 500 miljarder kronor, vilket var närmare 40 procent av totalen. Sektorns banklån var vid samma tidpunkt knappt 1.000 miljarder kronor. Det innebär att fastighetssektorn sammantaget har lån värda omkring 30 procent av BNP.

Om det dåliga scenariot bli verklighet kommer det enligt rapporten att krävas ”ytterligare offentliga åtgärder för att ge stöd åt kreditförsörjningen” och för att staga upp bankerna. Riksbanken står i så fall beredd.

”Riksbanken är redo att bidra genom att tillhandahålla den likviditet som behövs.”

Modern odlingsteknik fick omsättningen att ta ett skutt

Hästar, kor och grisar har fått ge plats åt jordgubbar och andra bär. Skånska Eriksgården, som förvaltats av samma familj i elva generationer, är i dag ett välbesökt turistmål, men också en av Icas stora jordgubbsleverantörer. Ny modern odlingsteknik har fått omsättningen att ta rejäla skutt.  

Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON
Foto:OLA TORKELSSON

Mängder av långa vita odlingstunnlar omger Eriksgården, som ligger i ett ganska flackt åkerlandskap alldeles utanför Sjöbo i Skåne. Överallt i tunnlarana hänger bär i olika mognadsgrad. Rickard Bergkvist, som ansvarar för gårdens odlingar, rör sig raskt och passar på att dra av några revor i farten.

”Man kan lika gärna passa på när man går förbi. Plantorna ska använda energin till att producera bär, inte till att göra nya plantor”, kommenterar han.   

Han är sambo med Maria Nilsson, vars familj drivit Eriksgården sedan 1600-talet. Hon ansvarar i dag för besöksverksamheten på gården. Här finns en populär bärbuffé med jordgubbar, hallon, björnbär och blåbär som kompletteras av mjukglass, grädde och maränger med olika smak. 

Hästarna och korna försvann från gården på 1970-talet och i mitten av 00-talet avvecklades grisuppfödningen till förmån för bären. 

2009 gjordes ett av gårdshusen om till restaurang. Fem år senare tog Maria Nilsson och Rickard Bergkvist över hela gården. Då kom ungefär 2.500 besökare per säsong och odlingen stod för ungefär 90 procent av omsättningen. Sedan dess har en stor lekplats byggts, och en gårdsbutik tillkommit.  

”Lekplatsen har bidragit väldigt positivt, för den gör att många stannar längre”, säger Maria Nilsson.

I dag utgör intäkter från besökarna cirka 40 procent. Självplock är en given aktivitet. 

Foto:OLA TORKELSSON

Förutom odlingen på gården äger bolaget ett växthus utanför Ystad. Där skördas de allra tidigaste bären, ungefär i mitten av april. Nästan alla björnbär, hallon och blåbär går till bärbuffén, men en stor del av jordgubbarna skeppas till Icas centrallager. Dessutom får några lokala Ica-handlare egna leveranser från Eriksgården. 

På gården skördades de första jordgubbarna i mitten på maj. Det är i mitten av tunnlarna som bären mognar först eftersom det är som varmast där. Den sista jordgubben för säsongen brukar plockas i slutet av september, men som besöksmål är gården öppen fram till jul. 

Ganska mycket har förändrats sedan paret tog över gården. En av de viktigaste förändringarna handlar om att bären odlas i substrat i stället för i jorden. Genom att odla på det sättet behöver man inte flytta odlingarna från år till år och tunnlar och bevattning kan på så sätt bli mer permanenta installationer. Hur mycket vatten som tillförs i droppslangarna avgörs av mängden solinstrålning och i det viktiga pumphuset kan både näring och vatten detaljstyras. Mängden vatten som går åt har reducerats med nästan en tredjedel jämfört med när odlingen bevattnades med droppbevattning i jorden. 

”Lösningen med tunnlar, substrat och bevattningen vi har, gjorde att vi sedan kunde köpa en annan typ av planta. En dyrare som genererar mer”, säger Rickard Bergkvist.

När han började sätta sig in i verksamheten funderade han mycket på varför produktionen var som störst i mitten av sommaren, när priserna är som lägst. 

”Vi bestämde oss för att försöka vända på det och producera när tillgången är som lägst”, säger Rickard Bergkvist. 

Genom att byta plantsort, och faktiskt byta ut alla plantor varje år, lyckades man att öka omsättningen med 70 procent mellan 2019 och 2020. Vinsten ökade med över 600 procent. Odlingen består nu i huvudsak av två sorters jordgubbar: Malling Centenary och Favori. 

Foto:OLA TORKELSSON

Det största problemet Maria Nilsson och Rickard Bergkvist har är bemanningen. När Di dyker upp måste Rickard Bergkvist genast springa iväg på ett personalmöte. Många av de plockare som skulle anlänt dagen innan dök aldrig upp och för att inga bär ska gå till spillo måste de som normalt arbetar med kvalitetskontroll och förpackning ut i tunnlarna och plocka bär. 

Redan i januari brukar de första anställda börja arbeta med att få på plasten på tunnlarna.  De flesta kommer från Polen, Ukraina och Rumänien. I år är det av förklarliga skäl inte lika många som kommit från Ukraina. 60 arbetstillstånd var sökta. Precis innan invasionen kom tio, men sedan förändrades läget över natten och ukrainska män fick inte längre lämna landet.  

Förutom besöksverksamhet och odling äger bolaget numera även ett av få kvarvarande spettkaksbagerier. 

”Han som ägde bageriet innan gjorde marängerna till bärbuffén. När han skulle sluta fick vi lite panik så vi bestämde oss för att ta över och att fortsätta med spettkakorna”, säger Maria Nilsson.

Själva fastigheten är 100 hektar stor, men än så länge arrenderas en hel del mark ut till grannbönderna. Bärodlingen upptar ungefär 25 hektar. 

”Vi har sagt att vi måste ha all infrastruktur som bevattningslösningen klar innan vi gör odlingen större. Men snart finns allt på plats”, säger Rickard Bergkvist. 

Eriksgården har utsetts till Di Gasell två år i rad och Rickard Berkvist har siktet inställt på att bli Gasell för tredje gången i år. 

 

 

Foto:OLA TORKELSSON

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera