ANNONS:
Till Di.se

Fastighetsbolag stämmer Upplands-Bro på mångmiljonbelopp – efter storbråk

Fastighetsbolaget Kilenkrysset har hamnat på kollisionskurs med Upplands-Bro kommun angående en tomt i Kungsängen där spritbolaget Altias lager ligger.

Nu stämmer bolaget kommunen på 152 miljoner kronor enligt vd:n Jan Persson.

  • Kilenkryssets vd Jan Persson. Foto: Kilenkrysset, Anders Wiklund

Kilenkrysset har hamnat i en infekterad konflikt med Upplands-Bro kommun utanför Stockholm, något lokaltidningen Mitti Upplands-Bro rapporterade i november. Fastighetsbolaget är baserat i Strängnäs och specialiserat på lager, kontor och logistik. Efter julhelgen kommer bolaget att stämma kommunen på 152 miljoner kronor, enligt vad vd Jan Persson säger till Dagens industri.

”Jag har talat med flera kommuner, och ingen annan skulle bete sig så här”, säger han och tillägger att räntan tickar med en miljon per månad.

Konflikten handlar om den tomt där spritbolaget Altia har sitt lager vid logistikområdet Brunna i Kungsängen, Upplands-Bro kommun. Kilenkrysset ägde ursprungligen marken, och sålde den 2012 till kommunen för att få loss pengar till att exploatera fastigheten och locka till sig en hyresgäst.

Avyttringen genomfördes tillsammans med rätt att köpa tillbaka tomten någon gång under juli 2012 till juni 2019 för 20 miljoner kronor. Markpriserna har dock stigit: enligt kommunen är Altiatomten värd 90-150 miljoner kronor, och Kilenkrysset får inte längre köpa tomten för 20 miljoner. Då tomten enligt fastighetsbolagets värderingsmän är värd ännu mer, 172 miljoner, innebär det brutna löftet en skada på 152 miljoner (172 minus 20), går resonemanget.

”Vi har sagt att avtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre”, säger kommundirektören Ida Texell till Mitti och hänvisar till en rättsutredning som visar att avtalet – som Di har tagit del av – är felaktigt.

”Grunden i optionsavtalet handlade om att tillskriva mark ett framtida värde, och så kan man inte skriva eftersom marks värde förändras över tid och gör att det uppstår en risk att vi subventionerar med ett underpris för marken”, säger Ida Texell till Di. Hon hänvisar till en rättsutredning som kommunen har låtit en advokatbyrå göra, men tillägger att man tänker rätta sig efter domstol om det visar sig att hållningen är felaktig.

Ska avtal inte hållas?
”Absolut, men utmaningen här är att optionsavtalet utmanar rådande praxis, där jordabalken går före.”

Jan Persson säger att avtalet visserligen går emot jordabalkens regler om formkrav på fastighetsöverlåtelser, men inte desto mindre är praxis och används av alla markexploatörer och kommuner.

”Det här har ju varit uppe i fullmäktige, så frågan är om de får göra så här”, säger han.

Iréne Seth var kommunalråd (M) i Upplands-Bro kommun mellan 2010 och 2014 och den som undertecknade avtalet för kommunens räkning. Hon säger till Di att hon håller med både Kilenkrysset och Upplands-Bro kommun i deras respektive inställningar.

”Vi var överens då, men nu är nu och då kanske man gör en annan bedömning”, säger hon och menar att en jurist måste titta på avtalets giltighet. Hon nämner att det har gått många år sedan avtalet tecknades, och påpekar att värdet av marken stigit kraftigt sedan dess.

”Avtalet kommer från Kilenkrysset, det var deras idé. De skrev avtalet som de ville ha det, och så tittade kommunens jurister på det. De tyckte det var ett okej avtal utifrån skattebetalarnas och kommunens intressen. Men jag hade nog inte tänkt att det skulle bli så här långt senare”, fortsätter Iréne Seth och betonar att en kommunalpolitikers uppgift är att ta till vara kommuninvånarnas ekonomiska intressen.

Mer från Di

Överraska mig
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer