1515
Annons

Färre kvinnor på ledningsnivå

Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper släpar efter. I styrelserna är andelen 31 procent, men i bolagsledningarna innehas bara 22 procent av posterna av en kvinna. I de stora onoterade bolagen är förhållandet det omvända.

Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi.
Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi.

Att andelen kvinnor över lag är högre i styrelserna än i ledningsgrupperna handlar förmodligen om att det är kring styrelseposterna debatten rasat.

”Men det är lite oroväckande. Dels att andelen är liten, dels med tanke på framtida styrelserekrytering”, säger Andrew Suneson Meiling som är vd för analysföretaget Invest In Relations som sammanställt statistiken för Di.

En möjlig förklaring är att de kvinnliga styrelseledamöterna har ökat på bekostnad av ledningsgrupperna.

Samtidigt är det stora skillnader mellan bolagen. Företagen på storbolagslistan har till exempel en genomsnittligt jämnare könsfördelning i styrelserna än de mellanstora och små börsbolagen.

Karin Thorburn är professor i finansiell ekonomi vid Norges Handelshøyskole och har undersökt effekterna av Norges kvoteringslag.

Hon tror inte nödvändigtvis att bristen på kvinnor i ledningsgrupperna får negativa effekter för framtida styrelserekrytering.

”När det gäller styrelsekompetens behöver man inte alltid ha haft en ledarroll. Några i styrelsen måste ha sådan erfarenhet, men inte alla. Däremot är det ett problem för samhället på sikt”, säger hon.

Varför tror du att det ser ut som det gör?
”Dels har det varit mycket fokus på styrelsen. Men det är också lättare att rekrytera kvinnor dit eftersom styrelsen är en grupp där personer med olika erfarenhet kompletterar varandra.”

Vad hon dock ser som hoppfullt är att studier visar att fler kvinnor i styrelsen på sikt även leder till fler kvinnor i bolagsledningen.

”Jag tror nog att det finns en smittoeffekt, även om det går långsamt”, säger Karin Thorburn.

Dessutom är det stor skillnad mellan de olika sektorerna. Fastighetsbranschen har kommit längst, följt av handeln och finans- och banksektorerna. I teknikföretag, i fordonsbranschen och inom industrin är kvinnorepresentationen sämre.

”Det kan vara tyngre att som kvinna gå till en bransch som är extremt mansdominerad. Har det väl blivit en kritisk massa av kvinnor i en bransch blir branschen mer attraktiv även för andra kvinnor”, säger Karin Thorburn. 

Andrew Suneson Meiling säger att det blir intressant att följa utvecklingen när kvoteringslagen nu inte blev verklighet.  Men även utan kvoteringslag finns det i år ny lagstiftning att förhålla sig till som skulle kunna påverka de allra största bolagen.

”Om man uppfyller vissa kriterier måste man komma ut med en hållbarhetsrapport. Det finns också bestämmelser om att bolag måste redovisa sin mångfaldspolicy och resultatet av den”, säger Andrew Suneson Meiling.

27 procent av börsbolagens styrelser är enligt Invest In Relations sammanställning balanserade, med minst 40 procent av varje kön. Bara 14 procent av ledningsgrupperna kategoriseras som balanserade. 64 bolag på börsen saknar helt kvinnor i ledningsgruppen medan 27 bolag gör det i styrelsen.

Men det finns även några få bolag där kvinnorna är i majoritet. Kapp-Ahl är ett av dem. Vd:n Danny Feltman säger att det beror på att det är så många kvinnor som arbetar på alla nivåer i företaget, och att man gärna rekryterar internt till ledningen.

”Vi eftersträvar en balans, det är bra för diskussionerna och beslutsprocesserna”, säger han.  

När Invest In Relations har sammanställt data för svenska onoterade bolag med en omsättning på över 10 miljarder kronor visar det sig att andelen kvinnor i styrelserna (26 procent) är lägre än andelen kvinnor i ledningsgrupperna (28 procent).

Susanne Johansson som är vd för Texla industri, en underleverantör till fordonsbranschen, säger att diskussionerna på de arenor hon rör sig oftare handlar om att lyfta kvinnor till ledande positioner, snarare än att fokusera på styrelsen.

”Det handlar till exempel om hur man skapar ett klimat inom bolaget där man kan kombinera familj med en topposition”, säger hon.

Susanne Johansson säger att allt fler kvinnor kommit in i fordonsbranschen och att klimatet har blivit bättre.

”Men jag tycker generellt att det kunde gå snabbare inom bilindustrin. Man tillåter kvinnor upp till en viss nivå, men det går trögt att låta dem få de högre positionerna.”

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/11010KNxpXOS/


Kris och pandemi – då vill fler starta företag

Coronapandemin får fler tjänstemän att satsa på sina företagardrömmar. Över hälften av dem som TRR hjälper till en karriär som entreprenörer är mellan 50 och 65 år. 

”Många vill jobba färre timmar i veckan”, säger Paul Garside, starta eget-specialist på TRR. 

Paul Garside är starta eget-specialist på TRR.
Paul Garside är starta eget-specialist på TRR.Foto:TT/Pressbild/TT

Fler har blivit sugna på att driva eget under coronapandemin, enligt TRR som noterar en ökning på drygt 13 procent när 2020 summeras. 

Inflödet av uppsagda tjänstemän var visserligen betydligt högre under förra året – samtidigt kan företagartrenden bestå även när pandemin är över, spår Paul Garside, starta eget-specialist på TRR. 

”Många tjänstemän kan tänka sig att bli konsulter. Det är ett bra sätt att komma in i företag som är försiktiga med att tillsvidareanställa”, säger han, och fortsätter: 

”Arbetsmarknaden öppnar också upp nya möjligheter för konsulter nu när vi jobbar mer digitalt. I vilken stad företaget har sitt kontor spelar allt mindre roll. Du behöver inte längre bara ta uppdrag i närheten av där du bor.”

Av de tjänstemän som TRR hjälper till en företagarkarriär är över hälften mellan 50 och 65 år. 

”En del är trötta på dåliga mellanchefer och ständiga omorganisationer. De vill utforska en ny väg i karriären – det kan man dessutom göra parallellt medan man söker jobb”, säger Paul Garside vidare. 

Vad är det som lockar mest med att bli företagare?
”Det är en dröm bland en av tre svenskar. Man vill bestämma själv och satsa på det man verkligen gillar. Omkring en femtedel av tjänstemännen som kommer till TRR har också en vision eller idé som de vill testa.”

Vanligast är att välja konsultspåret och fortsätta på den inslagna yrkesbanan där man har kunskap, erfarenhet och kontakter. 

”Många av våra företagare får sina första uppdrag genom sitt nätverk, så nätverket är superviktigt. Sedan finns en annan grupp som har en bisyssla eller hobby som de brinner för och vill satsa på professionellt”, säger Paul Garside.

Kan ”ålderism” på arbetsmarknaden vara ett skäl till att vissa startar eget?
”Till viss del kanske. Samtidigt ser vi att tjänstemän som är över 60 år får nytt jobb, även om det kan ta lite längre tid. Arbetsgivare värderar kvalitet, erfarenhet och stabilitet högt.”

Vilket är första steget till en företagarkarriär?
”Att veta varför man vill bli företagare. Många vill till exempel jobba färre timmar i veckan. Bland äldre på väg mot pension är målet ofta att bygga upp yrkesliv efter att man nått pensionsåldern”, säger Paul Garside.

Ordentlig research är också en förutsättning för att lyckas, fortsätter han. 

”Gör en marknadsundersökning genom att prata med personerna i ditt nätverk. Det är stor skillnad på att gissa och att veta.”

Vidare gäller det att vara konkret i det man erbjuder som företagare, konstaterar han. 

”Vad löser du för problem åt kunden och hur mycket är det värt? Det är frågor som vi jobbar mycket med och som man kan koppla olika prismodeller till”, säger han, och tillägger: 

”Priset du sätter ska inte främst utgå från vad du har för kostnader, utan från kundvärdet.”

Kassaflödet är ytterligare en bit att sätta sig in i för att det inte periodvis ska eka tomt på kistbotten. 

”Det tar tid från att man gjort ett jobb åt kunden tills man får in pengarna för uppdraget. Kan man få starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen underlättar det starten.”

Vad är svårast med att bli företagare om man har varit anställd länge?
”Att svänga om och förstå detta med kundvärde och den relationsbyggande delen med att driva företag. Det är en sak att vara expert på sitt område, en annan att få kunderna att köpa det man säljer om man inte haft att göra med den biten tidigare”, säger Paul Garside, och konstaterar: 

”Allt annat, som att man inte kan bokföring, är en baggis i sammanhanget.”

Vanligaste missen man bör undvika?
”Glädjekalkyler. Det räcker inte med att dina kompisar tycker att du är en bra trädgårdsdesigner. Du måste lära känna din marknad innan du drar igång.”

Nära 90 procent av dem som tidigare varit anställda är nöjda eller mycket nöjda med tillvaron som företagare, enligt TRR:s uppföljningar. 

”Det är väldigt få som gör det för pengarna, knappt någon. Andra värden styr, som att få mer tid över och att ägna sig åt det man verkligen tycker är roligt”, säger Paul Garside. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?