Färre kvinnor på ledningsnivå

Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper släpar efter. I styrelserna är andelen 31 procent, men i bolagsledningarna innehas bara 22 procent av posterna av en kvinna. I de stora onoterade bolagen är förhållandet det omvända.

Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi.
Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi.

Att andelen kvinnor över lag är högre i styrelserna än i ledningsgrupperna handlar förmodligen om att det är kring styrelseposterna debatten rasat.

”Men det är lite oroväckande. Dels att andelen är liten, dels med tanke på framtida styrelserekrytering”, säger Andrew Suneson Meiling som är vd för analysföretaget Invest In Relations som sammanställt statistiken för Di.

En möjlig förklaring är att de kvinnliga styrelseledamöterna har ökat på bekostnad av ledningsgrupperna.

Samtidigt är det stora skillnader mellan bolagen. Företagen på storbolagslistan har till exempel en genomsnittligt jämnare könsfördelning i styrelserna än de mellanstora och små börsbolagen.

Karin Thorburn är professor i finansiell ekonomi vid Norges Handelshøyskole och har undersökt effekterna av Norges kvoteringslag.

Hon tror inte nödvändigtvis att bristen på kvinnor i ledningsgrupperna får negativa effekter för framtida styrelserekrytering.

”När det gäller styrelsekompetens behöver man inte alltid ha haft en ledarroll. Några i styrelsen måste ha sådan erfarenhet, men inte alla. Däremot är det ett problem för samhället på sikt”, säger hon.

Varför tror du att det ser ut som det gör?
”Dels har det varit mycket fokus på styrelsen. Men det är också lättare att rekrytera kvinnor dit eftersom styrelsen är en grupp där personer med olika erfarenhet kompletterar varandra.”

Vad hon dock ser som hoppfullt är att studier visar att fler kvinnor i styrelsen på sikt även leder till fler kvinnor i bolagsledningen.

”Jag tror nog att det finns en smittoeffekt, även om det går långsamt”, säger Karin Thorburn.

Dessutom är det stor skillnad mellan de olika sektorerna. Fastighetsbranschen har kommit längst, följt av handeln och finans- och banksektorerna. I teknikföretag, i fordonsbranschen och inom industrin är kvinnorepresentationen sämre.

”Det kan vara tyngre att som kvinna gå till en bransch som är extremt mansdominerad. Har det väl blivit en kritisk massa av kvinnor i en bransch blir branschen mer attraktiv även för andra kvinnor”, säger Karin Thorburn. 

Andrew Suneson Meiling säger att det blir intressant att följa utvecklingen när kvoteringslagen nu inte blev verklighet.  Men även utan kvoteringslag finns det i år ny lagstiftning att förhålla sig till som skulle kunna påverka de allra största bolagen.

”Om man uppfyller vissa kriterier måste man komma ut med en hållbarhetsrapport. Det finns också bestämmelser om att bolag måste redovisa sin mångfaldspolicy och resultatet av den”, säger Andrew Suneson Meiling.

27 procent av börsbolagens styrelser är enligt Invest In Relations sammanställning balanserade, med minst 40 procent av varje kön. Bara 14 procent av ledningsgrupperna kategoriseras som balanserade. 64 bolag på börsen saknar helt kvinnor i ledningsgruppen medan 27 bolag gör det i styrelsen.

Men det finns även några få bolag där kvinnorna är i majoritet. Kapp-Ahl är ett av dem. Vd:n Danny Feltman säger att det beror på att det är så många kvinnor som arbetar på alla nivåer i företaget, och att man gärna rekryterar internt till ledningen.

”Vi eftersträvar en balans, det är bra för diskussionerna och beslutsprocesserna”, säger han.  

När Invest In Relations har sammanställt data för svenska onoterade bolag med en omsättning på över 10 miljarder kronor visar det sig att andelen kvinnor i styrelserna (26 procent) är lägre än andelen kvinnor i ledningsgrupperna (28 procent).

Susanne Johansson som är vd för Texla industri, en underleverantör till fordonsbranschen, säger att diskussionerna på de arenor hon rör sig oftare handlar om att lyfta kvinnor till ledande positioner, snarare än att fokusera på styrelsen.

”Det handlar till exempel om hur man skapar ett klimat inom bolaget där man kan kombinera familj med en topposition”, säger hon.

Susanne Johansson säger att allt fler kvinnor kommit in i fordonsbranschen och att klimatet har blivit bättre.

”Men jag tycker generellt att det kunde gå snabbare inom bilindustrin. Man tillåter kvinnor upp till en viss nivå, men det går trögt att låta dem få de högre positionerna.”

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/11010KNxpXOS/


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?