Farliga gruvmaskiner repareras på distans

LULEÅ. 

Att inspektera maskiner och anläggningar i gruvor är en utmaning för gruvbranschen. Med hjälp av AI vill forskare effektivisera underhållet i LKAB:s och Bolidens gruvor. 

”Det finns ett stort sug i branschen”, säger Ramin Karim, professor i underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet, LTU. 

Foto:Jack Mikrut

Automatiseringen och digitaliseringen av gruvorna i Sverige går i en rasande fart. LKAB har som mål att framtidens gruvor i Kiruna och Gällivare ska vara helt autonoma och elektrifierade. Boliden BOL +1,49% Dagens utveckling har långt framskridna projekt med bland annat fjärrstyrda borrar och eldrivna gruvmaskiner. 

När framtidens gruvor diskuteras hamnar fokus ofta på förarlösa fordon och eldrift. Men det finns fler områden som gruvföretagen ser över lite i det tysta. Ett sådant är underhållet där LKAB och Boliden krokat arm med forskare vid LTU i projektet AI Factory.

”Inom gruvområdet är inspektioner och ronderingar en process som är både tidsödande och som också kan vara farlig”, säger Ramin Karim. 

Det är där AI kommer in i bilden. Forskarna samlar in data från sensorer som till stor del redan finns i gruvorna. Det kombineras med information som samlas in från bland annat drönare som kan skickas ner i djupet. 

”Vi processar data i ”AI-fabriken” och hittar eventuella avvikelser och visualiserar det i en modell. Användaren ska kunna se anläggningen utan att gå in i den”, förklarar Ramin Karim. 

Forskarna i Luleå är långt ifrån noviser på området. De har tidigare utvecklat liknande system för järnvägssektorn, som i dag används av flera tågoperatörer. Med hjälp av AI är det lättare att förutse när lok, vagnar och räls behöver underhåll.

En del erfarenheter och AI-lösningar från tidigare forskning om järnväg går att använda även i gruvindustrin. Ramin Karim varnar dock för att försöka applicera det rakt av. Som exempel nämner han hur flera modeller för covidpandemins utveckling slagit helt fel. 

Ramin Karim, professor i underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet.
Ramin Karim, professor i underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet.Foto:Jens Kärrman

”En matematiker kan inte räkna på virusutveckling utan kunskap om virologi. Det är samma sak med AI, det handlar inte bara om algoritmutveckling utan det kräver förståelse av problemområdet”, säger Ramin Karim. 

Hans expertområde är drift- och underhållsteknik, men de mer specifika gruvkunskaperna kommer från LKAB och Boliden.

”För att ha användning av all data vi samlar in måste vi först veta vad som är ett normalutfall i driftmiljön. Det vet LKAB och Boliden, de säger kanske att det är helt normalt om den här maskinen vibrerar lite. Det är oerhört värdefullt för oss.”

AI har varit i ropet i ganska många år. Många olika branscher vill använda AI på olika sätt. Ramin Karim tycker att många börjar i fel ände. De utgår från stora mängder tillgänglig data i stället för att fråga sig vad de vill göra och sedan samla in data. 

”I bilindustrin skickar man in plåt på ena sidan och ut kommer en bil på andra. Det är bilen och inte plåten som är intressant. Det är samma sak med AI Factory, det är nyttan vi är ute efter”, säger Ramin Karim. 

Om allt går enligt plan hoppas LTU-forskarna att systemet ska kunna användas på riktigt i gruvorna under nästa år. 

”Implementationen kommer vara kort eftersom det finns ett jättesug. Det är uttalat från gruvföretagen att man vill få in den här teknologin i verksamheten”, säger Ramin Karim. 

Han och hans kolleger har redan siktet inställt på fler sektorer. I industrin kostar varje driftstopp stora pengar och det finns starka ekonomiska incitament för att systematisera underhållet. Redan i dag för forskarna samtal om ett projekt inom försvarsområdet. 

”Det är lite mer komplext och cybersäkerheten är en stor fråga. Vi får se om det är tänkbart och vad som går att göra”, säger Ramin Karim. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?