ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Entreprenör

Facket tvingar in småföretagare i ledet

  • Foto: TT

Alternativen är få för svenska småföretag som hotas med stridsåtgärder från fackförbunden. Hela 85 procent av varslen slutar med att bolagen tecknar kollektivavtal, enligt en kommande rapport från Timbro som Di tagit del av.

”Det känns som maffian med sin beskyddarverksamhet”, säger en företagare till Di.

Rapporten, som bygger på statistik från Medlingsinstitutet, visar att svenska småföretagare har lite att sätta emot när fackförbunden blir varse om att de saknar kollektivavtal.

Under perioden 2006-2013 gjordes 166 varsel om stridsåtgärder med krav på att avtal skulle tecknas, vilka ledde till att 141 nya kollektivavtal. Av dessa skrevs 110 under endast på grund av varslet, medan de 49 fallen av stridsåtgärder slutade med 31 nya avtal.

”Det är framför allt flera av LO-förbunden som gravt missbrukar sin makt på arbetsmarknaden. Många gånger liknar deras metoder en ren maffiaverksamhet. Det är uppenbart att deras inflytande över svensk arbetsmarknad måste minska”, säger Siri Steijer, Timbros programansvarige för arbetsmarknadsfrågor.

Även branschorganisationen Företagarna ser småföretagarnas situation som väldigt problematisk.

”Vi har en grundläggande idé om att det ska vara frivilligt att teckna kollektivavtal, men det är beklagligt att det inte fungerar så i praktiken. Nationalekonomiskt ser inte Sverige längre ut som det gjorde för 30 år sedan, och då behöver vi fundera på vilka regler vi ska ha på arbetsmarknaden som matchar”, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef.

Företagare? Få loss pengar - jämför factoringtjänster här (extern tjänst)

Fackförbundet IF Metalls ordförande Anders Ferbe anser att antalet varsel är lågt sett till hela arbetsmarknaden, och trodde att siffran skulle vara högre.

”Det vi lite slarvigt kallar för den svenska modellen utgår från att kollektivavtal gäller på våra arbetsplatser. Det är väldigt viktigt att vi upprätthåller den modellen, och då kan man i enstaka fall tvingas till åtgärder för att säkra att medlemmar på en arbetsplats faktiskt täcks av avtal. Det är en förutsättning för det system vi har”, säger han.

Ett elektronikbolag i Dalarna gick nyligen igenom en förhandlingsprocess med IF Metall, som ville att bolaget skulle teckna avtal trots att personalen ville stå utanför. Företagets löner och villkor var redan klart bättre än vad som krävs i kollektivavtalet, enligt företagaren.

”Under ett av mötena hotade de mig 13 gånger med att de skulle skicka hit ’de elaka killarna från Stockholm’ om jag inte skrev på. Det känns för jäkligt att man ska bli intvingad i sådant här i Sverige. Det känns som maffian med sin beskyddarverksamhet. Skriv på, annars krossar vi ditt företag”, säger han till Di.

Anders Ferbe på IF Metall säger att man inte ska pådyvla något från förbundets håll, utan att det är upp till företagen att ansluta sig.

”Det är jäkligt olyckligt om en enskild företagare har upplevt att det känts hotfullt i kommunikationen med den fackliga organisationen. Då är det klart att man på ömse sidor får fundera på om man kunde ha gjort det på något annat sätt. Det vi försöker göra är att vårda den gemensamma modell som vi har i Sverige”, säger förbundsordföranden.

Till följd av påtryckningarna, mot såväl bolaget som dess kunder, och hoten om sympatiåtgärder, bland annat i form av stoppade transporter, valde företagaren slutligen att teckna avtal med Teknikföretagarna.

”Vi klarar inte av att stå emot, och jag orkar inte bråka med dem mer. Vi har varuleveranser varje dag så paketen måste komma fram, annars stannar firman”, säger han.

I Timbros rapport föreslås att rätten till sympatiåtgärder ska slopas, att en proportionalitetsprincip ska införas och att alternativa avtal ska tillåtas. Ett exempel på det sistnämnda är den så kallade ansvarskoden som nyligen lanserats av Företagarna.

”I de fallen som kollektivavtalet är för stort, klumpigt eller dyrt så finns inga alternativ. Med den vill vi visa att man kan vara en bra arbetsgivare trots att man inte har kollektivavtal”, säger Patrik Nilsson.

Men IF Metalls förbundsordförande tycker att man ska vara ”oerhört försiktig” när det kommer till att förändra det rådande systemet.

”I över 90 år har vi haft en ordning med kollektivavtal i Sverige, med regler för exempelvis konflikter. I samma stund som man börjar pilla på regelverket så riskerar man att få helt nya problem. Man får ha lite perspektiv på tillvaron. Det är ett system som har visat sig fungera utmärkt”, säger Anders Ferbe.

LO-förbunden borde bidra till att möta de enorma utmaningar som den svenska arbetsmarknaden står inför, anser Timbros arbetsmarknadsansvarige.

”Istället ägnar de sig åt att trakassera småföretag och stänga ut marginaliserade grupper från arbetsmarknaden. Det borde egentligen helt diskvalificera dem som avtalspart i den svenska modellen”, säger Siri Steijer.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies