1515
Annons

Facket efter Northvolt-utbrottet: ”Har brustit, men de är inte ensamma”

Byggarbetsplatser kan vara riktiga smitthärdar, särskilt om många byggjobbare kommit från andra länder.

Utländska arbetare kan ofta inte åka hem om de blir sjuka, och det finns de som saknar sjukförsäkring och därför går till jobbet sjuka.

Byggnads ordförande Johan Lindholm. Till höger Northvolts fabriksbygge i Skellefteå.
Byggnads ordförande Johan Lindholm. Till höger Northvolts fabriksbygge i Skellefteå.Foto:TT; Northvolt

”Det här är en smutsig undersida av byggbranschen”, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

Enligt siffror från Arbetsmiljöverket är det minst 8.700 byggjobbare som just nu befinner sig i Sverige för att arbeta.

Tolv byggarbetsplatser i landet har fler än 100 så kallade utstationeringsfall. Med det menas arbetare som kommit hit för att jobba. De kommer bland annat från Polen, Lettland och Litauen och många är anställda via bemanningsföretag.

”Klart att det finns en väldigt stor risk för att smitta sprids då arbetskraft rör sig över gränserna”, säger Johan Lindholm.

Utländsk arbetskraft i sig är inget problem, understryker han, det är villkoren de jobbar under och bostadsförhållandena som skapar risker, förklarar han. Själva kärnan i den svenska strategin är att stanna hemma om man blir sjuk och att hålla avstånd. Men för den som rest hundratals mil för att jobba kan det vara svårt.

”Det viktiga är att de inte kan isolera sig om de skulle bli sjuka.” 

Många byggarbetare reser också inom landet för att arbeta. Även de bor i baracker, delade lägenheter eller husvagnar.

”De bor trångt, kanske tio personer i en lägenhet. Om man bor hemma och kan isolera sig får ett utbrott inte alls samma effekt.”

Dessutom har inte alla utländska byggjobbare som arbetar här sjukförsäkring, förklarar han. De ska ha det, men Byggnads har hittat fall där arbetare anställda hos underentreprenörer saknat både kollektivavtal och sjukersättning.

”Det är jättesvårt att kolla.”

Om arbetstagarna inte är anställda i Sverige och därmed inte lyder under Byggnads kollektivavtal är också facket maktlöst, förklarar han.

Men avsaknad av sjuklön innebär en stor risk i pandemitider, understryker han.

”Då finns det ju noll incitament att isolera sig. Målet för dem som kommit hit för att jobba är ju att skicka hem pengar. Det är en konsekvens av läget i branschen.”

Arbetsmiljöverket tittar bara på förhållandena på arbetsplatsen, inte på hur de anställda har det på fritiden. 

Bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå har till exempel haft en enorm smittspridning bland de anställda, konstaterar Johan Lindholm. Både på arbetarnas fritid och på arbetstid. Kylan har gjort att de anställda måste gå in och värma sig emellanåt, men enligt facket har det har funnits för få bodar. I slutet av förra veckan beslöt Northvolt att skicka hem halva personalstyrkan.

”Vi tycker att Northvolt har brustit, men de är inte ensamma”, säger Johan Lindholm.

Berndt Jonsson, nationell samordnare för arbetsmiljö på branschorganisationen Byggföretagen, håller med om att det finns smittrisk då många från olika håll samlas.

”Sedan är det inte ett arbetsgivaransvar då smittan sprids på fritiden, men arbetsgivarna har ändå ett moraliskt ansvar då de tillhandahåller bostäder.”

Hans bild är att många arbetsgivare vill göra rätt, de hör av sig och ber om om råd. Men det är svårt att hindra smittan i alla lägen, förklarar han.

”Det är utmanande med många människor nära varandra. Det går ju inte heller för byggjobbare att arbeta på distans”, säger Berndt Jonsson. 

Även industrier löper risk att drabbas av klusterutbrott då många tillresta kommer för att arbeta vid större underhållsstopp på industrier. Exempelvis hände detta i samband med arbeten på LKAB i Gällivare förra året.

Marie Nilsson, ordförande i IF Metall, konstaterar ändå att problemet för industrin är mindre än för byggarbetsplatserna.

”Vi har lättare att ha kontroll, våra arbetsplatser är ju stationära. Det är svårare när nya byggprojekt startar upp hela tiden.”

IF Metall har tagit lärdom av det som hände i Gällivare, förklarar hon.

”Vi ställer krav på företagen då de upphandlar underentreprenörer”, säger Marie Nilsson.

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Höga virushalter i Göteborgs avloppsvatten

Nivån av coronaviruset i avloppsvattnet i Göteborg är fortsatt förhöjd, rapporterar 

Sveriges Radio Vetenskapsradion.

Enligt resultaten är andelen virus ungefär lika hög som vid de första virusvågorna.

Mätningarna, som genomförts av Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, sträcker sig fram till den 28 augusti och visar även att halten av sars-cov-2 inte längre går ner i botten mellan uppgångarna.

Enligt resultaten gör också kurvan för de uppmätta virusnivåerna i avloppsvattnet en sväng uppåt den senaste veckan.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera