1515

Facket efter Northvolt-utbrottet: ”Har brustit, men de är inte ensamma”

Byggarbetsplatser kan vara riktiga smitthärdar, särskilt om många byggjobbare kommit från andra länder.

Utländska arbetare kan ofta inte åka hem om de blir sjuka, och det finns de som saknar sjukförsäkring och därför går till jobbet sjuka.

Byggnads ordförande Johan Lindholm. Till höger Northvolts fabriksbygge i Skellefteå.
Byggnads ordförande Johan Lindholm. Till höger Northvolts fabriksbygge i Skellefteå.Foto:TT; Northvolt

”Det här är en smutsig undersida av byggbranschen”, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

Enligt siffror från Arbetsmiljöverket är det minst 8.700 byggjobbare som just nu befinner sig i Sverige för att arbeta.

Tolv byggarbetsplatser i landet har fler än 100 så kallade utstationeringsfall. Med det menas arbetare som kommit hit för att jobba. De kommer bland annat från Polen, Lettland och Litauen och många är anställda via bemanningsföretag.

”Klart att det finns en väldigt stor risk för att smitta sprids då arbetskraft rör sig över gränserna”, säger Johan Lindholm.

Utländsk arbetskraft i sig är inget problem, understryker han, det är villkoren de jobbar under och bostadsförhållandena som skapar risker, förklarar han. Själva kärnan i den svenska strategin är att stanna hemma om man blir sjuk och att hålla avstånd. Men för den som rest hundratals mil för att jobba kan det vara svårt.

”Det viktiga är att de inte kan isolera sig om de skulle bli sjuka.” 

Många byggarbetare reser också inom landet för att arbeta. Även de bor i baracker, delade lägenheter eller husvagnar.

”De bor trångt, kanske tio personer i en lägenhet. Om man bor hemma och kan isolera sig får ett utbrott inte alls samma effekt.”

Dessutom har inte alla utländska byggjobbare som arbetar här sjukförsäkring, förklarar han. De ska ha det, men Byggnads har hittat fall där arbetare anställda hos underentreprenörer saknat både kollektivavtal och sjukersättning.

”Det är jättesvårt att kolla.”

Om arbetstagarna inte är anställda i Sverige och därmed inte lyder under Byggnads kollektivavtal är också facket maktlöst, förklarar han.

Men avsaknad av sjuklön innebär en stor risk i pandemitider, understryker han.

”Då finns det ju noll incitament att isolera sig. Målet för dem som kommit hit för att jobba är ju att skicka hem pengar. Det är en konsekvens av läget i branschen.”

Arbetsmiljöverket tittar bara på förhållandena på arbetsplatsen, inte på hur de anställda har det på fritiden. 

Bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå har till exempel haft en enorm smittspridning bland de anställda, konstaterar Johan Lindholm. Både på arbetarnas fritid och på arbetstid. Kylan har gjort att de anställda måste gå in och värma sig emellanåt, men enligt facket har det har funnits för få bodar. I slutet av förra veckan beslöt Northvolt att skicka hem halva personalstyrkan.

”Vi tycker att Northvolt har brustit, men de är inte ensamma”, säger Johan Lindholm.

Berndt Jonsson, nationell samordnare för arbetsmiljö på branschorganisationen Byggföretagen, håller med om att det finns smittrisk då många från olika håll samlas.

”Sedan är det inte ett arbetsgivaransvar då smittan sprids på fritiden, men arbetsgivarna har ändå ett moraliskt ansvar då de tillhandahåller bostäder.”

Hans bild är att många arbetsgivare vill göra rätt, de hör av sig och ber om om råd. Men det är svårt att hindra smittan i alla lägen, förklarar han.

”Det är utmanande med många människor nära varandra. Det går ju inte heller för byggjobbare att arbeta på distans”, säger Berndt Jonsson. 

Även industrier löper risk att drabbas av klusterutbrott då många tillresta kommer för att arbeta vid större underhållsstopp på industrier. Exempelvis hände detta i samband med arbeten på LKAB i Gällivare förra året.

Marie Nilsson, ordförande i IF Metall, konstaterar ändå att problemet för industrin är mindre än för byggarbetsplatserna.

”Vi har lättare att ha kontroll, våra arbetsplatser är ju stationära. Det är svårare när nya byggprojekt startar upp hela tiden.”

IF Metall har tagit lärdom av det som hände i Gällivare, förklarar hon.

”Vi ställer krav på företagen då de upphandlar underentreprenörer”, säger Marie Nilsson.


Innehåll från SavelendAnnons

Savelend breddar sitt erbjudande – och siktar på börsnotering i sommar: ”Vi gillar transparensen”

Ludwig Pettersson, VD på Savelend.
Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

P2P-aktören Savelend, som erbjuder en investerings- och sparplattform för krediter, siktar på börsnotering innan midsommar. 

– Nu tar vi nästa steg i bolagets utveckling och bjuder in fler investerare att vara med på dubbla resor, både på plattformen som investerare och som aktieägare, säger Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

Börsnoteringen är ett led i att expandera på flera marknader i Europa.

Savelend tillhandahåller en egenutvecklad plattform där investerare kopplas samman med låntagare, utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren.

Savelend har i dag förmedlat över 1 miljard kronor i lån och den historiska årsavkastningen 2014-2020 på insatt kapital har varit i genomsnitt över 10%. Trots Corona har avkastningen hållit sig stabil och över plattformens målränta om 7-9%, med en avkastning från februari 2020 till januari 2021 om 10,76%. Nu siktar Savelend på en börsintroduktion på Nasdaq First North innan midsommar. Skälen är flera.

– Den huvudsakliga anledningen är att vi tror att våra investerare på plattformen och våra aktieägare ser väldigt lika ut. De är samma typ av personer med samma intressen, samma syn på risktagande och de har liknande avkastningskrav. Vi vill ge dem fler möjligheter att investera, säger Ludwig Pettersson.

Savelend vill ge kunder och investerare insyn

Med börsnotering kommer också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökande transparensen som det innebär att vara noterad, som att släppa kvartalsrapporter och därmed ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

Ludwig Pettersson påpekar att Savelend sedan två år tillbaka i praktiken arbetat som om det vore börsnoterat, med en extern styrelse och hög nivå på Corporate Governance.

– För oss internt blir det ingen stor skillnad, säger han.

Med börsnoteringen tar Savelend också sikte på Europa. I Polen, där man redan haft en närvaro, ska man expandera ytterligare. Finland är en ny marknad man vill in på, och där man nyligen rekryterat en landschef.

– Med en expansion i Europa ser vi en klar fördel med att vara listade på börsen. Det hänger ihop med transparensen och trovärdigheten för vår verksamhet som följer med en börsnotering, säger han.

Savelend erbjuder andrahandsmarknad för krediter

Savelend lanserade 2014 vilket gör företaget till Sveriges äldsta digitala investerings- och sparplattform för krediter. I dag erbjuder man fem olika kredittyper: Inkassoportföljer, fakturaköp, företagslån, konsumentlån och fastighetskrediter. Under Q4 2020 öppnade Savelend upp en andrahandsmarknad för krediter.

– Nu kan du köpa och sälja krediter innan löptidens slut. Om du har investerat men behöver dina pengar så kan du sälja och få tillgång till pengarna samma dag, fast det är två år kvar på löptiden. Det här är en fin och attraktiv tjänst, säger Ludwig Pettersson.

Läs mer på: www.savelend.se 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i krediter kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?