1515
Annons

Extrema priskast – minister redo att rita om elkartan

Kasten är extrema. Från minuspriser förra helgen till alla tiders rekord några dagar senare.

Energiministern är inte främmande för att riva upp indelningen av Sveriges elområden.

Foto:Jessica Gow/TT

Med allt mer vindkraft blir svängningarna i elpriset bara större och större. Den gångna veckan har elpriset nått nya topprekord i södra Sverige, från att elpriset förra helgen under några blåsiga timmar noterat negativa priser.

Samtidigt har skillnaderna mellan norr och söder cementerats. Det nya normala är allt som oftast att elen är 3–4 gånger dyrare i södra Götaland, elområde 4, än i norra Sverige, elområde 1 och 2. 

Orimligt stora, tycker energiminister Anders Ygeman (S).

”Har man ett sammanhållet land bör man ha någorlunda sammanhållna priser”, säger han.

Mycket billig vattenkraft i norr, begränsad av för klena kablar till söder, parat med dyr elproduktion på kontinenten som smittar av sig till Sydsverige, är de huvudsakliga förklaringarna.

”De åtgärder vi behöver göra för att ändra på det här, är främst att få mer elproduktion i södra Sverige och också förbättra överföringskapaciteten inom landet”, säger Ygeman. 

Sverige är indelat i fyra elprisområden. Syftet är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och minska behovet av att transportera el. Dessutom uppmuntras till investeringar i stamnätet. Så har det inte riktigt blivit, minst sagt. Och kritiken från framför allt Företagarsverige är stundtals hård. Anders Ygeman är öppen för att rita om elkartan.

”Jag är heller inte främmande för att titta på om den här elprisområdesindelningen är rimlig, och då måste man ju titta på vilket utfall en annan indelning skulle få. Men de här skillnaderna är för stora”, säger han.

Svenska Kraftnät är den myndighet som formellt kan ändra områdesindelningen och en översyn är också på gång, ett arbete som styrs av EU:s gemensamma regelverk.

Men trots de rekordhöga nivåerna. Sverige har ändå bland de lägsta elpriserna i EU, poängterar Ygeman.


Dags att sluta med viskleken på aktieforum

Antalet aktieägare i Sverige har under de senaste åren vuxit explosionsartat. Att börsintresset ökar är positivt – men för många har aktier blivit något helt annat än en långsiktig sparform.

I spåren av det enastående börsåret 2019 har tillströmningen av nya aktieägare ökat lavinartat. 2021 hittade ytterligare 270.000 aktieägare till Stockholmsbörsen, fler än under rekordåret 2020, enligt Euroclears årliga rapport ”Aktieägandet i Sverige”. Detta kan sättas i relation till att siffran mellan sista december 2017 och 2019 var 60.000 nya ägare.

Tillströmningen av nya aktieägare har resulterat i en ökad efterfrågan på aktietips. Det tisslas och tasslas runt om i stugorna i landet. Många har även vänt sig till sociala medier. Facebookgruppen Aktieraketer har 140.000 medlemmar och Instagramprofilen ”100miljonernsmannen” har 220.000 följare. Listan på aktieinfluerare och forum för aktietips kan göras lång.

Ofta saknas en diskussion om värdering och risker. I stället målar man endast upp en bild kring framtida möjligheter. Ett annat problem med sociala medier är att aktierna som rekommenderas är de som är i ropet och har många ägare. Det är så följarna hittar en gemenskap och så framgångar nås på sociala medier. Receptet för att lyckas på aktiemarknaden är dock sällan att göra precis som alla andra. Speciellt om bolaget vars aktier man köper inte har en bevisad affärsmodell, så kallade förhoppningsbolag.

Det är främst män som lockas till förhoppningsbolagens gemenskap. Bolag som Azelio, Kancera och Minesto har varit populära bland männen de senaste åren. Samtliga har haft stora uppgångar och fall, men totala antalet ägare ökar fortsatt enligt Holdings ägardatatjänst. Bland männens nya favoriter under 2021 hittar vi kryptobolaget Arcane Crypto, covid-diagnostikbolaget Aegirbio och hematologibolaget Oncopeptides. De två förstnämnda har rasat över 75 procent i år medan Oncopeptides rusat 180 procent.

Någonstans här börjar man fundera över vilket fokus de svenska spararna egentligen har. Kan det verkligen vara så att 30.000 privatpersoner under det senaste året fått ett nytt brinnande intresse för svårbehandlade hematologiska sjukdomar?

Den senaste veckans budtrassel och efterföljande konkursvarning i bränslecellsbolaget Myfc är ett tydligt exempel på när tusentals aktieägare ignorerat alla varningsklockor och klamrat sig fast vid en aktie – trots att den rasat 99 procent.

Även om vi sett stora nedgångar i många aktier så är rasrisken i förhoppningsbolag alltid stor. För många sparare är det dags att börja fokusera på att inte förlora pengar på sina investeringar och sluta leka viskleken med låtsaskompisar på internet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?