Expertstrid om snål budget - ”man ska inte vara för försiktig”

Frågan om regeringens budget borde vara mer expansiv, delar expertkåren. ”Är man för återhållsam kan det skada tillväxten på sikt”, varnar Anna Breman,  chefsekonom på Swedbank. 

Foto:Amanda Lindgren
Foto:Hampus Andersson, Hampus Andersson (Di)

Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, pekar på att budgetens riktlinjer för den ekonomiska politiken ger få ledtrådar om de fyra partiernas fortsatta ekonomiska politik. 

Mot slutet av mandatperioden har regeringen en budgeteringsmarginal, en ekonomisk buffert, på 110 miljarder kronor, enligt budgeten. Konjunkturinstitutets mycket preliminära bedömning är att de 73 utlovade reformerna kommer att kosta i runda tal 100 miljarder kronor på utgiftssidan. Det betyder att det finns ett begränsat utrymme för reformer vid sidan av Januariavtalet. 

Att regeringen i denna budget har valt att reformerna på 4,5 miljarder kronor i vårändringsbudgeten krona för krona, tycker han är bra. 

”Däremot finns det utrymme för ofinansierade reformer nästa år”, säger han. 

Anna Breman, som är chefsekonom på Swedbank, menar att regeringen hade kunnat släppa krona för krona-principen.  

”Vi ser en global avmattning som gör att man inte ska vara för försiktig i det här läget.”

Anna Breman välkomnar de sänkta arbetsgivaravgifterna och tillskotten till arbetsmarknadspolitik, liksom klimatsatsningarna. 

”Det man saknar är större, bredare reformer på bostadsmarknaden, säger hon. 

Fortsatta satsningar på skolan och arbetsmarknaden kommer att bli viktiga framöver, påpekar hon.  

”Det kommer vara jätteviktigt för att ha bra tillväxt framåt”, säger hon. 

”Är man för återhållsam kan det skada tillväxten på sikt”, säger hon vidare. 

Bettina Kashefi, som är chefsekonom på Svenskt Näringsliv, skulle vilja se en större tydlighet om kommande poliska reformer. 

Skarpt går regeringen fram med skattehöjningar för att finansiera ett antal reformer som Svenskt Näringsliv ”inte tycker är jättebra”, enligt Bettina Kashefi. 

Ett exempel är avskaffad skattenedsättning på diesel i gruvindustrin, som riskerar att flytta gruvbrytningen till länder där utsläppen är större. 

Ett annat exempel är elektronikskatten som hon pekar på drog in en miljard mindre än väntat i fjol och som enligt HUI har kostat 1.400 jobb. 

”Den skatten höjer man trots att den är verkningslös och gör att jobb flyttar utomlands”, säger hon. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?