Annons

Experterna: Trots krisen – räkna inte med sänkt bolåneränta

Glöm förhoppningarna om att Riksbanken nu drar i räntebromsen.

Fortsatta höjningar väntar för hushållen enligt flera bedömare – trots oro för en bankkris.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.Foto:Joey Abrait
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank.
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank.Foto:Jack Mikrut

Krisen med den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank har fått flera marknadsaktörer att tänka om. Internationella bankjättar som Goldman Sachs och Barclays har redan meddelat att man tror att amerikanska centralbanken Federal Reserve nu tvingas vara mera försiktig när det gäller framtida räntehöjningar och japanska finansbolaget Nomura går ännu längre.

Nomura gör nu bedömningen att Fed till och med kommer att sänka styrräntan med 25 punkter vid nästa veckas räntebesked.

Den svenska Riksbanken brottas med samma problem som Fed, å ena sidan bekämpa ihållande inflation, å andra sidan ansvara för finansiell stabilitet när oron nu spridit sig globalt. 

Varken Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, eller Andreas Wallström, Swedbanks prognoschef, tror dock på någon kursförändring från Riksbanken med chefen Erik Thedéen i spetsen.

”Finansiell stabilitet är den absolut viktigaste uppgiften för centralbanker. Det går till och med före inflationsmålet så i det ljuset är marknadsförväntningarna inte så förvånande. Men vår bästa bedömning är att Riksbanken kommer fortsätta att höja räntan i april och juni”, säger Wallström.

Christina Nyman håller med:

”Än så länge räknar jag med att vi får se fortsatta höjningar från Riksbanken. Skulle detta bli turbulent så kan det bli långsammare höjning eller inga alls. Men skulle det bli rejält illa så att vi får en rejäl lågkonjunktur – då kan inflationen falla tillbaka av det skälet.” 

Svenska hushåll som inte bundit sina bolån har det senaste året sett kostnaderna stiga radikalt i takt med att Riksbanken höjt styrräntan till den nuvarande nivån, 3,00 procent. En eventuellt förändrad syn hos Riksbanken skulle därför kunna få enorm betydelse. Varken Handelsbanken eller Swedbank har dock valt att justera sina ränteprognoser efter de senaste dagarnas händelser.

Swedbank tror fortsatt på en höjning med 50 punkter i april och 25 punkter i juni medan Handelsbankens bedömning är till och med 0,75 procentenheters höjning i april.

”Tidigare såg vi snarare en riskbild uppåt på att det skulle bli ännu större höjningar men det är trots allt ganska långt kvar till nästa möte och vi får se hur detta utvecklar sig”, säger Wallström. 

Riksbanken får nu närmast ta ställning till nya inflationssiffror från SCB.

Marknadens bedömning är att inflationstrycket naglar sig fast. Både Handelsbanken och Swedbank bedömer att inflationen i februari ska uppgå till 11,7 procent enligt KPI-måttet när livsmedelspriser fortsätter att hålla uppe inflationen.

Av minst lika stor relevans – om inte större – är vad Europeiska centralbanken (ECB) kommer att kommunicera när man meddelar sitt räntebesked senare på på torsdag eftermiddag.

”Är det någon centralbank som Riksbanken följer så är det ECB. Nu är inte själva räntebeskedet som sådant utan snarare vad man signalerar framåt och inte minst i ljuset av vad som hänt den senaste tiden”, säger Wallström.

Innehåll från XledgerAnnons

Så tacklar han utmaningarna i tuffa rollen: ”Kärnan i beslutsfattandet”

Jonas Alfredson och Rickard Mauritzon.
Jonas Alfredson och Rickard Mauritzon.

Glöm myten om en robot som mekaniskt hamrar ut siffror.

Dagens ekonomichefer styr strategi, analyser – och är kanske den viktigaste rådgivaren till vd.

– Det är mer en strategisk roll för att hjälpa bolaget framåt, att vara ett beslutsstöd till företagets ledning, säger Jonas Alfredson, ekonomichef hos mjukvaruföretaget Lumera.

Samla allt i ett system – så funkar det

Som en brandvarnare. Så beskriver Lumeras business controller Rickard Mauritzon ekonomichefens roll i det moderna bolaget.

– När allt rullar på är ekonomichefen mer i bakgrunden, men om något inte fungerar ska jag kunna föra en dialog på en så pass strategisk nivå så att alla förstår vad som behöver göras. Precis som en brandvarnare kan rädda ditt liv så räddar en bra ekonomichef pengar och jobb, säger han.

Hos Lumera, som utvecklar och driver system inom liv- och pensionsförsäkringar åt flera stora marknadsaktörer, har Jonas Alfredson brandvarnarens roll. Han roas av liknelsen:

– Haha, ja så kanske man kan säga. Vi på ekonomiavdelningen kan lägga grunderna och göra analyserna, sedan ska ju det operativa genomföras. Leverans måste ske på andra delar också, men vi är absolut en stödfunktion.

Alfredson konstaterar samtidigt att arbetsuppgifterna för en ekonomichef förändrats på senare år, något han tror är tätt sammankopplat med teknikutvecklingen hos dagens affärssystem:

– Den största förändringen är automatiseringen, man hanterar mycket färre praktiska frågor. Istället kan vi lägga den tiden på analys. En annan stor förändring är omvärldsanalys, saker förändras snabbt. Det är faktorer vi behöver följa för att kunna planera för olika scenarion.

Till sin hjälp har har Alfredson hjälp av flera programvaror där affärssystemet Xledger, som han beskriver som en mycket viktig pusselbit i verksamheten och en mycket viktig del i beslutsfattandet.

– Det är kärnan i beslutsfattandet. Om jag pratar specifikt om Xledger använder vi i princip alla delar av programmet. Det är en jättefördel att man slipper använda andra system utan kan ha allt från projektredovisning, tidrapportering till fakturahantering på samma ställe, säger han.

När Lumera bestämde sig för att byta affärssystem tittade man på flera alternativ. Det som slutligen fällde avgörandet var Xledgers molnlösning – där allt som behövs är en internetuppkoppling:

– I stora drag var det cloud-miljön som var avgörande. Vi slipper ha egna intranät och liknande för att hantera alla flöden, utan alla siffror ligger i molnet. I kombination med starka verktyg för att ställa upp scenarion och forecasts ger det oss bättre underlag, säger Mauritizon.

Han menar att det finns goda ekonomiska skäl för företaget att lägga stort fokus på såväl affärssystem som ekonomichefens roll:

– För oss är det en viktig framgångsfaktor att ha ett bra affärssystem som stöd för att kunna leverera enligt våra mål. Det ger oss möjlighet att ha bra kontroll över verksamheten och vara effektiva, idag och i framtiden.

Få insikter om hela din verksamhet – i realtid

Mer från Xledger

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xledger och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera