Experterna: Finns mer att hämta efter tjurrusningen – ”värderingarna är låga”

För ett år sedan toppade börsen – sedan kom coronakraschen och Stockholmsbörsen rasade 35 procent på en månad. Från botten har den sedan rusat och står nu nästan 13 procent högre än förra toppen. Två experter pekar ut hoten mot och möjligheterna för en fortsatt börsfest.

”Riskerna ligger i det fjärde kvartalet”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Patrik Höiseth

Uppdaterad: 23 februari 2021, 10:38Publicerad: 20 februari 2021, 08:03

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och Jonas Thulin, förvaltningschef på Erik Penser Bank.Foto:Di

Den 19 februari i fjol stängde Stockholmsbörsens breda index OMXSPI på nivån 732,7. En dryg månad senare nådde den botten på 479, ett fall på nästan 35 procent.

”Raset vi hade förra året var våldsamt och unikt. Hastigheten med vilken börserna föll är något vi inte har sett sedan USA gick in i första världskriget”, säger Jonas Thulin, förvaltningschef på Erik Penser Bank.

Men även börsens återhämtning har gått exceptionellt snabbt. Fram till fredagens stängning hade börsen rusat nära 72 procent från botten i mars. Förklaringen är att efter den initiala chocken, när världshandeln i princip helt stannade av, var både centralbanker och politiken snabba ut med massiva stimulanser, enligt Annika Winsth.

”Uppgången har varit rationell av aktiemarknaden. Om centralbankerna massivt trycker pengar så att räntorna blir extremt låga tvingas det stora kapitalet att ta risk och det driver tillgångspriserna. Där i krisskedet gjorde regeringen och Riksbanken helt rätt”, säger hon.

Börsklimatet har dock varit betydligt svalare den senaste veckan. Med nedgångar tre av fem dagar stängde Stockholmsbörsen veckan upp 0,9 procent efter en stark avslutning på fredagen med en uppgång på 1,1 procent. Nervositeten i marknaderna under veckan beror framför allt på en oro för att den kraftfulla ekonomiska återhämtningen i USA ska trycka upp inflationen och räntorna, enligt Jonas Thulin, förvaltningschef på Erik Penser Bank.

”Jag tycker att det är en korkad diskussion att det skulle slå mot börsen. Vi lever i en värld där stigande inflation och stigande ränta samexisterar med en stigande börs och vi är inte i närheten av de rörelser som krävs för att vi ska ta ned risk”, säger han.

Inte heller Annika Winsth ser en oro för att inflation och stigande räntor ska sänka börsen. Signalerna från centralbankerna är fortsatt tydliga, enligt Annika Winsth och pekar till exempel på Riksbankens senaste räntebesked då man gjorde kraftiga revideringar av BNP- och arbetslöshetsprognoserna.

”Jag tror aldrig att jag sett så stora revideringar, men när man lyssnar på ledamöterna är det bara riskerna på nedsidan de pekar på. De signalerar att den expansiva politiken kommer att ligga kvar länge, de vill inte riskera att backa för tidigt”, säger hon.

Experternas huvudscenario är därför att börsen ska upp. Jonas Thulin tror att Stockholmsbörsen har åtminstone ytterligare 10 procent att ge det kommande året.

”Jag tycker inte att värderingarna är höga. Lägger du in förväntningar av framtida vinster, räntan och marknadsvolatiliteten är värderingarna till och med låga”, säger han.

Avgörande för hur Stockholmsbörsen står sig mot andra marknader blir dock att regeringens aviserade stimulanser når ut till realekonomin och att det blir fart på vaccinationsutrullningen, enligt Jonas Thulin.

”Det är nästan löjligt hur den relativa börsutvecklingen ligger klistrad på vaccinutrullningen. Det kommer nästan tio gånger så mycket kapital in i Storbritannien än Europa just nu. Det hänger ihop med att man har en vaccination som fungerar, en ekonomisk politik som fungerar och en framtidsvision. Det är lite stressande”, säger han.

Annika Winsth tror att restriktionerna lättar till våren varför vi går mot ett starkt andra och tredje kvartal, men ser risker i fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2022.

”Man ska vara ödmjuk för viruset. Visar det sig att stora delar av världen inte är vaccinerad i Q4 och det kommer mutationer som vaccinationerna inte biter på finns det stora risker för att politikerna inför nya restriktioner”, säger hon.

Långsiktigt är dock det största hotet mot börsfesten samma medicin som hjälpt börsen ut ur krisen – centralbankernas penningpolitik, enligt Annika Winsth. Hon tror att både centralbanker och politiker får svårt att backa tillbaka sina krisåtgärder.

”Det finns en risk att centralbankerna bidrar till nästa bubbla. Vi har lärt oss av historien och inte minst av finanskrisen att det är så mycket lättare att stimulera än att backa ur. Där har man målat in sig i ett hörn och det finns en risk att även politikerna får svårt att backa ur sina stöd”, säger hon.

Patrik Höiseth

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Publicerad:24 november 2020, 09:00Uppdaterad:27 november 2020, 08:58

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa.

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån.

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat.

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller.

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin.

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät.

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS.

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar.

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar,

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif.

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll.

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif.

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin.

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande.

Läs mer om ISS