Den 19 februari i fjol stängde Stockholmsbörsens breda index OMXSPI på nivån 732,7. En dryg månad senare nådde den botten på 479, ett fall på nästan 35 procent.
”Raset vi hade förra året var våldsamt och unikt. Hastigheten med vilken börserna föll är något vi inte har sett sedan USA gick in i första världskriget”, säger Jonas Thulin, förvaltningschef på Erik Penser Bank.
Men även börsens återhämtning har gått exceptionellt snabbt. Fram till fredagens stängning hade börsen rusat nära 72 procent från botten i mars. Förklaringen är att efter den initiala chocken, när världshandeln i princip helt stannade av, var både centralbanker och politiken snabba ut med massiva stimulanser, enligt Annika Winsth.
”Uppgången har varit rationell av aktiemarknaden. Om centralbankerna massivt trycker pengar så att räntorna blir extremt låga tvingas det stora kapitalet att ta risk och det driver tillgångspriserna. Där i krisskedet gjorde regeringen och Riksbanken helt rätt”, säger hon.
Börsklimatet har dock varit betydligt svalare den senaste veckan. Med nedgångar tre av fem dagar stängde Stockholmsbörsen veckan upp 0,9 procent efter en stark avslutning på fredagen med en uppgång på 1,1 procent. Nervositeten i marknaderna under veckan beror framför allt på en oro för att den kraftfulla ekonomiska återhämtningen i USA ska trycka upp inflationen och räntorna, enligt Jonas Thulin, förvaltningschef på Erik Penser Bank.
”Jag tycker att det är en korkad diskussion att det skulle slå mot börsen. Vi lever i en värld där stigande inflation och stigande ränta samexisterar med en stigande börs och vi är inte i närheten av de rörelser som krävs för att vi ska ta ned risk”, säger han.
Inte heller Annika Winsth ser en oro för att inflation och stigande räntor ska sänka börsen. Signalerna från centralbankerna är fortsatt tydliga, enligt Annika Winsth och pekar till exempel på Riksbankens senaste räntebesked då man gjorde kraftiga revideringar av BNP- och arbetslöshetsprognoserna.
”Jag tror aldrig att jag sett så stora revideringar, men när man lyssnar på ledamöterna är det bara riskerna på nedsidan de pekar på. De signalerar att den expansiva politiken kommer att ligga kvar länge, de vill inte riskera att backa för tidigt”, säger hon.
Experternas huvudscenario är därför att börsen ska upp. Jonas Thulin tror att Stockholmsbörsen har åtminstone ytterligare 10 procent att ge det kommande året.
”Jag tycker inte att värderingarna är höga. Lägger du in förväntningar av framtida vinster, räntan och marknadsvolatiliteten är värderingarna till och med låga”, säger han.
Avgörande för hur Stockholmsbörsen står sig mot andra marknader blir dock att regeringens aviserade stimulanser når ut till realekonomin och att det blir fart på vaccinationsutrullningen, enligt Jonas Thulin.
”Det är nästan löjligt hur den relativa börsutvecklingen ligger klistrad på vaccinutrullningen. Det kommer nästan tio gånger så mycket kapital in i Storbritannien än Europa just nu. Det hänger ihop med att man har en vaccination som fungerar, en ekonomisk politik som fungerar och en framtidsvision. Det är lite stressande”, säger han.
Annika Winsth tror att restriktionerna lättar till våren varför vi går mot ett starkt andra och tredje kvartal, men ser risker i fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2022.
”Man ska vara ödmjuk för viruset. Visar det sig att stora delar av världen inte är vaccinerad i Q4 och det kommer mutationer som vaccinationerna inte biter på finns det stora risker för att politikerna inför nya restriktioner”, säger hon.
Långsiktigt är dock det största hotet mot börsfesten samma medicin som hjälpt börsen ut ur krisen – centralbankernas penningpolitik, enligt Annika Winsth. Hon tror att både centralbanker och politiker får svårt att backa tillbaka sina krisåtgärder.
”Det finns en risk att centralbankerna bidrar till nästa bubbla. Vi har lärt oss av historien och inte minst av finanskrisen att det är så mycket lättare att stimulera än att backa ur. Där har man målat in sig i ett hörn och det finns en risk att även politikerna får svårt att backa ur sina stöd”, säger hon.
