1515
Annons

Experter: Vi är nära flockimmunitet

Omikron fullkomligen skenar fram över landet. Inom kort har troligen har så många varit sjuka att vi närmar oss flockimmunitet, bedömer två experter. Kanske är vi där om bara ett par veckor.

Foto:Johan Nilsson/TT

Smittspridningen av coronaviruset går snabbare än någonsin och Folkhälsomyndigheten räknar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frågan om och när Sverige kan uppnå flockimmunitet – det indirekta skydd mot smitta som uppstår när en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt när viruset inte har så många kvar som det kan smitta.

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

”Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.” 

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

”Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka”, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

”Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär”, säger Joakim Dillner. 

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

”Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.”

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom. 

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

”Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.”

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

”Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600.000 och 700.000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess”, säger Tom Britton. 

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

”Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.”

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

”Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.”


Innehåll från Danske BankAnnons

Fastighetsägare med ett aktivt hållbarhetsarbete – störst chans bli vinnare

Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank.
Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank.

Enligt Boverket står fastighetsbranschen för 37 procent av Sveriges energianvändning. 

Med stigande energipriser kan verksamheter utan en tydlig hållbarhetsstrategi bli dyrare att både finansiera och bedriva. 

Grön finansiering står därför högt på agendan när Danske Bank ger råd till sina kunder.

Är du intresserad av att veta mer om Danske Banks olika finansieringslösningar för hållbara satsningar? 

Fastighetsbranschen står enligt Boverket för 37 procent av Sveriges energianvändning och för 21 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag har därmed stora möjligheter att få ekonomiska fördelar av att minska sin miljöpåverkan. 

– Om Sverige ska kunna nå de ambitiösa klimatmålen om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045 måste hela samhället ställa om mot fossilfritt, säger Linda Fagerlund, globalt ansvarig för kommersiella fastigheter på Danske Bank. 

Det mest centrala för fastighetsbranschen är att löpande arbeta med energieffektiviseringar i sina fastigheter – och har man samtidigt en tydlig redovisning av åtgärderna ökar möjligheterna att få tillgång till grön finansiering.

Grön finansiering växer

Grön finansiering har vuxit de senaste åren och används för att finansiera energieffektiva fastigheter, investeringar i förnybar energi, samt renoveringar och andra direkta kostnader som förbättrar energieffektiviteten i fastigheterna.

– Danske Bank har höga ambitioner i sitt hållbarhetsarbete med gröna produkter, rådgivare och specialister med erfarenhet från fastighetsbranschen. Jag är otroligt stolt över vårt gröna ramverk och vad vi hittills har åstadkommit tillsammans med våra kunder, även om det givetvis finns mycket kvar att göra.

I fastighetsbranschen har framsteg i hållbarhetsarbetet hittills gjorts med minskade direkta koldioxidutsläpp i det befintliga beståndet tack vare en bättre energimix och energieffektiviseringar, men det är viktigt att även täcka in hela kedjan när man bygger nya fastigheter. En betydande del av utsläppen från fastigheter uppstår i samband med framställning och transport av byggmaterial.

För att skapa ytterligare möjligheter för sina kunder att utvecklas inom hållbarhet erbjuder Danske Bank utöver gröna lån också hållbarhetslänkade lån. Det är lån där prissättningen är kopplad till om låntagaren uppnår vissa hållbarhetsmål som banken och kunden kommer överens om i samband med att låneavtalet ingås – och som visar att man tillsammans arbetar med en omställning. De vänder sig i dagsläget till större företag men på sikt är målet att göra dem tillgängliga för fler företag. 

Är du intresserad av att veta mer om Danske Banks olika finansieringslösningar för hållbara satsningar? 

Mer från Danske Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Danske Bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?