Annons

Experter sågar nya reformen: "Bolundaren" löser inte bostadskrisen

En frihetsreform på bostadsmarknaden. Så beskriver bostadsminister Per Bolund (MP) förslaget om fem extra kvadratmeter boyta i så kallade attefallshus. Men experter sågar idén som lösning på bostadsbristen.

Foto:Jesper Frisk

”Ungdomar och studenter, en kategori som ofta saknar bostad, kommer knappast att efterfråga en bostad på 30 kvadratmeter mer än om den hade varit 25 kvadratmeter”, säger Henry Muyingo, doktor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan, apropå Bolunds förslag.

Det är nu fem år sedan beslutet att tillåta villaägare att uppföra komplementbostäder på 25 kvadratmeter utan bygglov klubbades igenom. Förslaget togs fram av dåvarande bostadsminister Stefan Attefall som gett det lilla huset sitt inofficiella namn. Nu hoppas hans efterträdare alltså på att bli ihågkommen för den uppgraderade "bolundaren".

Ett attefallshus på 25 kvadratmeter ger en innerarea på cirka 22 kvadratmeter. Vid lanseringen 2014 förutspådde Villaägarnas riksförbund att den skulle ge uppåt 200.000 nya bostadstillfällen, men förhoppningarna grusades.

Enligt en rapport från Boverket 2017 hade kommunerna då fått in omkring 4.000 anmälningsärenden om att få bygga attefallshus sedan 2014, vilket motsvarade cirka fyra extra bostäder per kommun och år. Dessutom visar rapporten att många av husen inte används som permanentbostad, utan som gästhus, fritidshus eller utökning av den befintliga bostaden.

”Det har inte lett till den expansion man hoppades på när man lanserade den reformen och att det har byggts tillräckligt mycket”, konstaterar Bolund.

Förre bostadsministern Peter Eriksson (MP) lanserade därför förslaget om att tillåta attefallshus på 30 kvadratmeter. Enligt Bolund ger de fem extra kvadratmeterna helt andra förutsättningar för planlösning och tillgänglighet.

”Vi ser att det är viktigt för människor att förverkliga sina drömmar och planer och ta hand om sina nära och kära men även som en del i regeringens arbete för att lösa bostadsbristen”, säger Bolund. 

Kerstin Annadotter, doktor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan, avfärdar det senare och pekar på att attefallshusen visserligen kan vara en tillfällig lösning för exempelvis ungdomar med bra lön, nyskilda som vill bo kvar i området eller företag som rekryterat nyanställda. Men åtgärden missar de grupper som drabbas värst av bostadskrisen.

"Attefallshus är en mycket liten del av marknaden. Det är ett komplement till ordinarie hyresmarknad av hyresbostäder vilket är bra. Men det löser inte bostadskrisen eftersom bostadskrisen handlar om "mismatch" i ekonomin", skriver Kerstin Annadotter i ett mejl till TT.

Vidare påpekar hon att den fria hyressättningen i nybyggda attefallshus gör att hyresvärden troligen väljer den hyresgäst som kan betala mest.

Henry Muyingo frågar sig vad man vill åstadkomma med de nya reglerna.

”Är det efterfrågan eller utbudet som man tittar på? Är det folk som inte har velat utnyttja möjligheten att bygga 25 kvadratmeter men som kommer att utnyttja den om det blir 30 och på så sätt öka antalet bostäder? Eller har efterfrågan på bostäder som är 25 kvadratmeter varit för liten?”

Enligt siffror från Boverket toppade Nynäshamn listan över kommuner med flest beviljade startbesked för attefallshus 2018 med 165 stycken. Av dessa angav endast fyra att huset skulle användas som bostad.

”I storstäderna kan man tänka sig att det blir fler attefallshus i områden som Danderyd och Lidingö där det finns flera villor och lite större tomter. Men man kanske borde titta på var de där fem extra kvadratmetrarna behövs mest”, säger Henry Muyingo.

Planen är att regeländringen ska träda i kraft den 1 mars nästa år.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NorrenergiAnnons

Snart streamar Norrenergi förnybar kyla till Bromma

Bild: NCC
Bild: NCC

Utbyggnaden av fjärrkyla till området vid Bromma Blocks är i full gång. Expansionen innebär att Norrenergi kan tillgodose den växande efterfrågan på förnybar kyla hos många företag i Bromma.

Bygg- och fastighetsbolaget NCC var först ut med att teckna avtal. Det omfattar fastigheten Hangar 5 med cirka 50 000 kvadratmeter kontor, kommersiella lokaler och hotell. Två exempel på aktörer som etablerar sig där är Maxi ICA Stormarknad och Biz Apartment lägenhetshotell.

 – Det känns oerhört roligt att vi bygger ut vår kyla till Bromma, och är med och bidrar till regionens hållbara utveckling. Vår värme är sedan tidigare utbyggd till Bromma, bland annat till Bromma flygplats, så nu kan vi erbjuda både värme och kyla här – något som kunderna brukar efterfråga, säger Maria Carvinge, marknadschef på Norrenergi.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Norrenergis förnybara kyla till Bromma. 

Helt förnybar kyla

Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar och produceras bland annat med hjälp av frikyla, vilket innebär att man använder kallt bottenvatten från Lilla Värtan. Spillvatten från Bromma reningsverk är en annan energikälla som används för att producera både värme och kyla.

Även Norrenergis fjärrvärme står sig väl miljömässigt och är nästan helt förnybar, till cirka 99 procent. Den är dessutom märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

– Vi ser att våra tjänster fjärrvärme och fjärrkyla hjälper kunderna i deras hållbarhetsarbete, bland annat då man lätt uppnår höga nivåer i de olika systemen för miljöcertifiering av byggnader, säger Maria Carvinge. 

Tack vare Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla kan städerna växa hållbart. Väljer man fjärrvärme står Norrenergi för kontinuerlig utveckling enligt senaste teknik och miljöprestanda som minskar miljöpåverkan och sänker kostnader för både kunder och Norrenergi. Väljer man en alternativ uppvärmningsform som en värmepump köper man den teknik som är aktuell vid köptillfället.

– Vi säger att vi streamar värme och kyla. Tjänsterna levereras över nät, vilket innebär att vi kan dra en parallell till streaming av musik och filmer. Med digitaliseringen och en ökad uppkoppling av kundcentraler kan vi hjälpa kunden att optimera sin energianvändning ännu mer – något som sparar både pengar och miljö.

Fortsatt expansion

Expansionen av fjärrkylnätet gör det möjligt för många fastighetsägare i denna del av Bromma att få förnybar kyla. På sin väg från Solnaverket till Bromma Blocks-området passerar fjärrkylan bland annat Ulvsunda industriområde. 

– Det krävs stora investeringar att dra rör så här långt, och vi tror att det finns många företag i Ulvsunda industriområde som vill ha kyla. Efterfrågan på förnybar fjärrkyla är stor och vi för samtal med ett flertal fastighetsägare.

Norrenergi har ambition att fortsätta expandera i framtiden.

– Vi följer alltid stadsplaneringen såväl i Solna som i Sundbyberg och närliggande kommuner. Det finns flera spännande utbyggnadsområden i Västerort som vi hoppas kommer välja värme och kyla från Norrenergi, avslutar Maria Carvinge.

Fjärrkylan till Hangar 5 beräknas vara utbyggd hösten 2020.

Fakta: Norrenergi

Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla

Försäljning värme: cirka 1 000 GWh /år

Andel förnybart: cirka 99 %

Försäljning kyla: cirka 70 GWh/år

Andel förnybart: 100 %

Antal brukare: fler än 100 000 människor

Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3)

Antal anställda: 79 personer

Omsättning: cirka 790 Mkr per år

www.norrenergi.se

Mer från Norrenergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norrenergi och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?